DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

Trots Maj-Britt Galdos anmälan:

Skolinspektionen och DO har inte utrett Franska skolan

I slutet av 2017 anmäler Maj-Britt Galdo Franska skolan och rektorn Björn Kullgard till Skolinspektionen. Anmälan skickades vidare till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som än i dag inte tagit upp ärendet.
– Det är ganska sällan vi granskar enskilda fall, säger Carolina Stevenius, handläggare på DO.

Maj-Britt Galdo valde att anmälan skolan och rektorn för att hon ansåg att de inte hade gjort en tillräcklig utredning av händelserna kring ”Franskasfinest”.
– Det kändes väldigt seriöst. Det var lite läskigt men jag visste att jag gjorde det rätta så därför kändes det bra, säger hon.

Skolinspektionen förklarar att de skiljer på anmälningar som gäller trakasserier och kränkande behandling. Anmälningar om kränkande behandling hamnar på deras bord medan trakasserier ska utredas av DO.

Det var lite läskigt men jag visste att jag gjorde det rätta

Fyra dagar efter att anmälan inkom så skickades den därför vidare till DO och lades ner hos Skolinspektionen.
– Det var ett snabbt beslut. Både jag och utredare Lisa Green tog beslutetet att samverka med DO först eftersom uppgifterna tydligt visar att det handlar om trakasserier och inte kränkande behandling, säger Luca Nesi, föredragande på Skolinspektionen.

Anmälan inkom till DO i början av året men än så länge har de valt att inte ta upp ärendet. Det går heller inte att säga när eller om det kommer att göras eftersom DO förklarar att de arbetar mer övergripande.

 

LÄS MER: Killar på Franska skolan fick poäng för att hänga ut tjejer

LÄS MER: 16-åring hängdes ut klasskompisar på sexkonto

LÄS MER: Rektorn kände till sexvideon – nu två år senare polisanmäler han

LÄS MER: Maj-Britt Galdo: ”Två år känns lite sent för en ursäkt”

LÄS MER: Polisen kommer inte utreda sexkontot ”Franskasfinest”

 

Leonora Toplica, Ida Oscarsson, Alok Sedell

By: Alok Sedell
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Diskrimineringsombudsmannen, DO, Franska skolan, Franskasfinest, Instagram, metoo, Skolinspektionen, uthängd

”Jag tycker att man ska ge folk en chans, vad kan gå fel?”

Hon var tidigare rädd för att söka jobb men har nu varit verksam i arbetslivet under flera år.
– Vi vill vara som vilka som helst, bara vi får arbeta för annars känner vi oss
otillräckliga, säger Stina Millner Palmqvist.

Mångsysslaren från Östersund jobbar på Jämtlandstidning. Utöver det föreläser hon, producerar musik och skriver böcker. 
– Folk blir ofta fascinerad över att jag gör så mycket fast jag är funktionsnedsatt. De tror inte att jag har något socialt nätverk.

Under 2017 inkom 116 anmälningar mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionsnedsättning där cp-skador räknas in.
– I vårt arbete är anmälningar en viktig kunskapskälla. Det är med hjälp av anmälningarna som vi kan identifiera de samhällsområden där vi behöver agera för att driva på utvecklingen, säger Phuong Huynh, handläggare hos Diskrimineringsombudsmannen.

Arbetssökande med en cp-skada, enligt lag ska du bli behandlad på samma sätt oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte.
– Jag tycker att man ska ge folk en chans, vad kan gå fel? Säger Stina.  

Se avsnitt 5 här.

Jennifer Korsgren
Mathilda Ejefalk
Andreas Liderfors 

Läser du från mobilen: längst ned i inlägget hittar du samtliga avsnitt.

By: Mathilda Ejefalk
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 #Arbetsliv, #CPKOMPETENT, Diskriminering

Statens vinstintresse gick före hjälp till spelmissbrukare i 20 år

FOTO: Creative Commons

Det tog 20 år innan lagändringen gjordes kring spelmissbruk.
Enligt före detta riksdagsledamoten, Margareta Pålsson (M) gick statens vinstintressen före spelmissbrukarnas rätt till stöd.

– Det är lättare att säga att staten ska sluta ha Svenska spel om man inte själv är finansminister, säger hon.

Fram tills 2018 var man som spelmissbrukare i vissa fall väldigt dåligt skyddad till att ha rätt till vård och behandling. Enligt Socialtjänstlagen hade kommunerna innan 2018 inget särskilt ansvar att förebygga spelmissbruk eller sörja för vård av spelmissbrukare. Och trots att spelmissbruk varit en psykiatrisk diagnos sedan 1980, och därmed innefattas i hälso- och sjukvårdslagen, var det väldigt få landsting som erbjudit vård. Spellinjens siffror från 2015 visar bland annat att endast 3 av 21 landsting erbjöd vård för spelproblem.

– I och med att man inte haft rätt till behandling för sitt spelberoende, har det ibland tyvärr nästan varit som en stoppskylt, där man som spelmissbrukare ibland har fått svaret att det där kan vi ingenting om, säger Jakob Jonsson, psykolog.

Sedan 1997 har det lagts fram flera motioner där motiveringen har handlat om att likställa spelmissbruk med andra missbruk i Socialtjänstlagen. Trots det breda intresset från flera riksdagsledamöter, från olika partier och över flera mandatperioder gjordes inget.

Det är lättare att försvara monopolet än att bryta det.En av de som lade fram motioner var den tidigare moderata riksdagsledamoten Margareta Pålsson (M). Hon anser att de inte gjorde något eftersom att de var oroliga att missta skatteintäkter.
En av dem s
om hon hade en dialog med kring lagändringen var den dåvarande finansministern Anders Borg.

 

 

Margareta Pålsson (M)
FOTO: Pressbild

– Till en början var vi ju helt överens. Men om man ska säga så här, det är lättare att säga att staten ska sluta ha Svenska spel om man inte själv är finansminister. För när man inser hur mycket pengar det kommer in, och hur mycket bekymmer man ska ha för att hitta de pengarna någon annanstans, är det lättare att försvara monopolet än att bryta det, säger hon.

 

Vi har försökt få tag på Anders Borg för en kommentar, men han valde att tacka nej. Peter Norman var biträdande finansminister till Anders Borg mellan åren 2010 och 2014. Han säger att han inte kan förklara påståendet kring sambandet mellan att det inte blev någon lagändring och att det fanns motsättningar gällande skatteintäkter från spel. Däremot berättar han att spelproblemsfrågorna under denna tid var väldigt stora.

En annan riksdagsledamot som också lade fram motioner tillsammans med andra riksdagsledamöter var dåvarande folkpartisten Agneta Berliner (FP). 

– Spelmissbrukare fick inte den hjälp och det stöd som jag ansåg att de hade rätt till, men som de definitivt borde få. Men det handlade också om att det kom indikationer om att antalet spelmissbrukare ökade med internet, med alla spel som finns där, säger hon.

Göran Hägglund var socialminister mellan 2006 och 2014. När vi ringer honom hänvisar han oss vidare till dåvarande statsråd i socialdepartementet Maria Larsson (KD). 

Maria Larsson (KD). FOTO: Pressbild

Maria Larsson lämnar flera av våra frågor obesvarade, men i vår mejlkonversation skriver Maria Larsson bland annat att: “Det fanns motstående intressen om vem som skulle betala om detta skulle generera behov av mer vård” och fortsätter “Önskemålen om budgetanslag är alltid långt mycket större än tillgången på pengar och i det sistnämnda kom jag inte ända fram”.

Maria Larsson nämner också att det finns en tröghet i de demokratiska beslutsformerna.

Agneta Berliner (FP) säger att hon inte kan förstå varför det tog så lång tid som det gjorde. Hon berättar bland annat att hon varit med i andra lagändringsprocesser där frågorna varit mer komplexa än den här frågan. Men när det gäller spelmissbruksfrågan kan hon inte förstå varför man inte gjorde något. Hon nämner även den utredning som tillsattes 2007 och blev klar 2008, som bland annat skulle utreda vården för spelmissbrukare.

– Jag kan förstå att om man har utsett en utredare vill man invänta vad den kommer fram till, men man gjorde ju inte någonting efter det heller, säger Agneta Berliner.

 

Läs även: Hundratusentals spelmissbrukare saknade rätt till vård i 20 år

Ideella organisationer – en utväg då kunskapen brast

Livet bredvid spelmissbrukaren: ”Jag levde i mörker”

Krönika: Otydligheten som sätter liv på spel

 

Ramo Holmbom, Stefan Larsson, Tiffany Lind

By: Ramo Holmbom
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 #bortspelad

#intebaramensvärk

Olika kunskap bland läkare

I vår undersökning svarar 19 av 27 kvinnor att deras endometrios blivit värre efter graviditet. I kurslitteratur som används på flera universitet i Sverige står det att sjukdomen kan läka efter att man fått barn. När vi frågar forskare i ämnet om det stämmer så ger de olika svar.

I en Facebookgrupp för personer med endometrios frågade vi hur medlemmarna upplevt sin endometrios efter graviditeten. Av 27 kommentarer svarade 19 personer att det blivit värre, 6 personer svarade att det blivit bättre och 2 personer svarade att det varit olika efter olika graviditeter.

Av kvinnorna som svarade att det blivit värre svarade en ”Det var bättre de första åtta månaderna efter förlossningen, men nu är det värre än någonsin.” Andra skriver ”Min endometrios blev 100 gånger värre efter mina graviditeter.” och ”Ett år efter förlossningen var jag lika dålig som innan jag fick barn.”

Alla tycker däremot inte att endometriosen blivit sämre efter de har fått barn. En skriver ”Bättre, får inte några cystor längre och alltså långt minskad smärtmängd.”

Många upplever att endometriosen blir värre av graviditet. Foto. Creative commons.

I en kursbok, som är tio år gammal och används på flera universitet för att utbilda sjuksköterskor och barnmorskor står det att endometrios kan läka efter graviditet. Ordagrant står det att ”en graviditet har gynnsam effekt på endometrios och kan få även en avancerad sådan att läka ut fullständigt.” Vi hörde av oss till en forskare inom området för att höra om påståendet i boken stämmer.

– Vi vet egentligen väldigt lite om hur endometrios påverkas efter förlossning men många kvinnor fortsätter tyvärr ha problem när ägglossningen återkommer, säger Olof Stephansson som forskar inom gynekologi och obstetrik på Karolinska Institutet. 

Vi tyckte det var intressant att litteraturen och forskaren gav olika svar så vi valde att höra av oss till fler forskare och läkare för att se hur kunskaperna skiljer sig åt.

– Det är nog inte sant. Det är vanligt att endometriossymtom, framförallt smärtan, håller sig stilla under graviditeten men de flesta får tillbaka sina symtom efter graviditeten, säger Matts Olovsson, överläkare på endometrioscentrum i Uppsala.

Läs mer här: Sarah Nilsson: ”Ekonomin är det allra tuffaste”

Katarina Gemzell Danielsson är överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hennes svar skiljer sig från de andras. 

– Ja det kan läka ut. Man vet inte exakt varför men graviditet hämmar ofta inflammatoriska processer, säger hon. 

Publicerad: 2018-05-31 15:50:13

Sara Karlsson, Isabelle Helenius, Sabina Pettersson, kontakta oss på helenius.isabelle@gmail.com

By: Isabelle Helenius
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018

Maj-Britt Galdo: “Två år känns lite sent för en ursäkt”

För två år sedan fick rektorn Björn Kullgard vetskap om sexkontot “Franskasfinest”.
Nu innan Maj-Britt Galdo tar studenten kanske hon kommer få sin ursäkt.
– Han frågade om jag var intresserad av en ursäkt från killarna, säger hon.

I samband med vår granskning fick Maj-Britt Galdo ett sms från Björn Kullgard där det står att han nu polisanmält händelsen. Några timmar innan dess hade de två ett möte där Björn Kullgard ville ha mer information om kontot och vilka som var med i det.
– Han frågade hur jag kände mig och hur jag mådde, säger hon.

Namninsamling
Maj-Britt Galdo är intresserad av att få en ursäkt, även om hon känner att en ursäkt två år senare är lite för sent. Men hon vill se att killarna ångrar sig. Under mötet förra veckan överlämnades även en namninsamling med 125 namn till Björn Kullgard. En namninsamling för att skolan ska införa en resursdag då man pratar om sexuella trakasserier på nätet.
– Han har sagt att han ska försöka ordna resursdagar. Om han gör allting som han säger att han ska göra så känns det bra, säger Maj-Britt Galdo.

 

 

Granskningen har fått stor spridning bland elever på skolan och Maj-Britt berättar att många har hört av sig. För henne känns det bra att elever som går kvar på skolan nästa år vet vad som hänt, att hon förhoppningsvis är med och gör skolan till en bättre plats.
– Jag har själv läst så många historier om starka kvinnor så det känns lite konstigt att vara den personen. Om jag är det känns det väldigt skönt, det känns skönt att göra skillnad, säger hon.

 

LÄS MER: Killar på Franska skolan fick poäng för att hänga ut tjejer

LÄS MER: 16-åring hängdes ut av klasskompisar på sexkonto

LÄS MER: Rektorn kände till sexvideon – nu två år senare polisanmäler han

LÄS MER: Skolinspektionen och DO har inte utrett Franska skolan

LÄS MER: Polisen kommer inte utreda sexkontot ”Franskasfinest”

 

Ida Oscarsson, Leonora Toplica, Alok Sedell

By: Alok Sedell
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Franska skolan, Franskasfinest, Instagram, metoo, räckupphanden, tystiklassen, uthängd

#intebaramensvärk

Bemötandet i svenska endometriosvården kritiseras

Endometriosvården del 3. Bemötandet och utrustningen

Kvinnor vi har pratat med i Sverige upplever att de ofta får ett dåligt bemötande i den svenska endometriosvården. De som sedan varit utomlands kommer tillbaka och upplever stor skillnad i bemötandet. 

– Det går inte att jämnföra med Sverige. Alla är jättesnälla och de lyssnar utomlands, säger Sandra Eriksson, som blev operarad i London. 

Ett vanligt sätt att behandla endometrios är med hjälp av hormoner. Det är en metod som används både i Sverige och i England.

– Vi använder hormoner som ska efterlikna graviditet eller klimakteriet då vi vet att smärtorna ofta blir lindrigare i dessa tillstånd. Men man kan få problem med biverkningar så det fungerar inte för alla. Då behövs kirurgin, säger kirurgen Peter Barton Smith från London.

Han säger att en endometriosvård måste skräddarsys efter varje patient. Det är viktigt att patienterna känner sig omhändertagna och betrodda och det är något han ifrågasätter den svenska vården för.

– Spenderar de svenska läkarna en timme med patienterna för att verkligen höra dem, har de tillgång till den bästa kirurgiska utrustningen? Jag kan gissa vilka svar som kvinnorna som har lidit i åratal kommer att ge dig, säger han.

Kvinnor som vi har pratat med som har besökt vården i England upplever att bemötandet där är bättre än i Sverige. Foto: Sabina Pettersson

Elin Mood Stöllman är ordförande för föreningen ”Den dolda stigen – kunskapsspridning om endometrios” som hjälper drabbade att komma utomlands för vård. Hon säger att skillnaden på vården utomlands och i Sverige bland annat är operationstekniken, utrustningen och att de har högspecialiserade team.

– De har kunskap att identifiera endometrios i alla stadier av sjukdomen, vilket svenska läkare saknar, säger hon.

Överläkaren Matts Olovsson på endometrioscentrum i Uppsala håller inte med. Han säger att de använder samma grejer och att utrustningen som finns i Uppsala är den senaste. Han håller inte heller med om att det inte finns specialistteam.

– Det finns på flera svenska sjukhus. Vi i Uppsala har hållit på sedan 2009 och sen finns det på Karolinska, Södersjukhuset och Danderyd. Det finns även i Falun och i Malmö.

De har kunskap att identifiera
endometrios i alla stadier av sjukdomen, vilket svenska läkare saknar

När vi frågar honom om de kan känna igen endometrios i olika stadier av sjukdomen svarar han:

– Sådant kan vi, det är inga problem.

Enligt Peter Barton Smith är Danmark ett föregångsland vad gäller Endometriosvård. Han berömmer deras sätt att ta hand om patienter och läkarnas kirurgiska färdigheter. Matts Olovsson säger att det finns ett samarbete mellan endometrioscentrum i Uppsala och de centrum som finns i Danmark.

– Man kan åka dit och lära sig operera med mer erfarna personer, säger han.

En annan kritik som framförts mot den svenska vården är bemötandet och okunskapen som finns om sjukdomen. Matts Olovsson säger att det är en allvarlig brist och att det tagits fram riktlinjer för att vården ska bli mer jämlik.

– Precis som vi tar hand om våra cancerpatienter så är det här en grupp som ska tas om hand på ett bra sätt, både mänskligt och medicinskt säger han.

Läs mer här: Läkare är oense om vad som händer med endometrios efter graviditet.

http://www.dcase.se/wp-content/uploads/2018/05/explainergräv.mp4

Publicerad: 2018-05-31 10:27:02

Sara Karlsson, Sabina Pettersson, Isabelle Helenius, kontakta oss på: helenius.isabelle@gmail.com

By: Sabina Pettersson
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018

Intro: #Modersmålet

 

Vad är #Modersmålet?

#Modersmålet är en undersökning som berör modersmålsundervisning i grundskolan. Undersökningen kommer att presentera olika synvinklar på temat, dels från forskare, men även från yrkesverksamma inom branschen.

 

Vilka ligger bakom undersökningen?

Vi är en grupp bestående av tre journaliststudenter på Mittuniversitetet i Sundsvall, som under april och maj månad gått kursen undersökande journalistik. Under kursens gång har vi undersökt olika åsikter kring modersmålsundervisningen, där vi slutligen valde att fokusera på undervisningens förutsättningar.

Vi som ligger bakom undersökningen heter John Söderberg, Andreas Jonsson och Edwin Handler.

 

Hur gjordes undersökningen?

Vår undersökning baseras främst på intervjuer. Vi har pratat med olika språkforskare, både docenter och universitetslektorer. Från branschen har vi intervjuat en rektor med kunskap i ämnet, samt en yrkesverksam modersmålslärare. Utöver det har vi varit i kontakt med bland annat Skolverket, och tagit del av statliga utredningar.

 

Hur kontaktar jag er?

Vid eventuella frågor eller funderingar om vår undersökning kan du nå oss på miuninvestigate@gmail.com. Vi försöker besvara ditt mail snarast möjligt.

By: John Söderberg
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Modersmålet

Hemtjänsten anställde dömd våldtäktsman – i hemlighet

Efter en våldtäktsdom och ett långt fängelsestraff fick han arbete på hemtjänsten. Chefen visste om domen, men valde att undanhålla det för arbetskollegorna och vårdtagarna.

– Han sa att vi skulle hålla det hemligt, bara mellan oss, säger Andreas, dömd våldtäktsman.

 

LÄS ÄVEN

KARTLÄGGNING: Här bor våldtäktsmännen

Fem år efter våldtäktsdomen: ”Vi är inte välkomna”

Myndighetspersonerna: ”Det riktiga straffet börjar när de kommer ut”

Gudrun Schyman: ”De är inga monster”

 

Efter sitt flera års långa fängelsestraff trodde Andreas, som egentligen heter något annat, att det skulle vara svårt att komma in i arbetslivet igen. Han trodde att våldtäktsdomen skulle innebära en lång kamp för att få arbetsgivare att våga lita på honom och att han kanske aldrig skulle få chansen.

– Jag skrev ihop ett CV och gick på intervjuer, vilket jag tyckte var väldigt jobbigt, säger Andreas.

Trots hans oro tog det bara några månader innan han var tillbaka i arbete, på hemtjänsten i en kommun i norra Sverige. Andreas berättar att när de bad om att få se hans belastningsregister vågade han inte visa det i rädsla att förlora jobbet. Därför undvek han det så länge han kunde och hoppades på att ingen skulle komma på det.

– Jag jobbade på utan att visa upp registret eller att prata om min bakgrund. Det var först när de efter ett tag kom och frågade hur det gått som jag inte kunde dölja det längre, säger han.

Andreas upplevde att de var mycket nöjda med hans arbete, han var ambitiös och visade framfötterna. Därför valde chefen som Andreas berättade sanningen för att detta var något som skulle hållas mellan dem.

– Han accepterade det och sa att jag jobbat på så bra, så vi skulle glömma det, säger Andreas.

En HR-chef för hemtjänsten i den aktuella kommunen säger att det är något som inte kommit till hennes kännedom. Hon berättar att de på hemtjänsten inte alltid kollar belastningsregistret när de anställer men säger i nästa mening att det inte låter bra att någon vetat om detta och inte gjort något åt det.

– Det låter inte alls bra, man vill gärna kolla igenom domen och se så det inte är något som påverkar dennes arbete hos oss, säger hon.

Under hennes år på HR-avdelningen har hon inte vetat om någon som varit med i ett sådant sammanhang och blir förvånad över att detta pågått utan hennes vetskap.

Vi har valt att inte ta någon kommentar från chefen på den aktuella hemtjänsten, för att inte röja vår källa. Det är inte olagligt att anställa personer med brottsregister på hemtjänsten till skillnad från exempelvis arbete i skolan eller med barn i allmänhet, där utdrag från belastningsregistret är obligatoriskt. Det här är bara ett exempel på hur det kan gå till när dömda sexualförbrytare söker jobb efter avtjänat straff. 

Josefine Mörberg, Matilda Fors, Josefina Karlsson & Maia Hörstadius                                            uj.grupp5@gmail.com

 

By: Josefina Karlsson
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 #vemdömer

Fackets linje är tydlig – ordningsvakterna måste ha mer utbildning

Ordningsvakter används allt mer för at till exempel bevaka stadskärnor runt om i Sverige när polisen inte räcker till. Samtidigt är utbildningen endast två veckor lång.

– Ordningsvakterna är inga övermänniskor, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.

Politiker i alla färger pratar om att det råder polisbrist i landet. Utbildningsplatserna fylls inte och många poliser lämnar yrket på grund av dåliga löner. Lösningen från politiskt håll är flera poliser och polisanställda, Sverigedemokraterna vill ha 7000 nya poliser medan regeringen lovar 10 000 nya poliser till 2024. Det inte så många politiker pratar om är hur ordningsfrågan ska lösas fram tills att de nya poliserna är på plats. I många kommuner har lösningen blivit att väktare och ordningsvakter sätts in för att bevaka stadskärnor och offentliga byggnader.

–  Så många poliser skramlar man inte fram över en natt. Då kan ordningsvakter gå in och stödja polisen temporärt, ordet temporärt är viktigt i det här sammanhanget. Men för att vi ska kunna lösa den här nya uppgiften behövs rätt folk, rätt arbetsmiljö och rätt utbildning, säger Jerker Nilsson central ombudsman i Transportarbetareförbundet. 

Jerker Nilsson är starkt kritisk till ordningsvaktsutbildningen. Foto:Transportarbetareförbundet

Det är skillnad på väktare och ordningsvakter. Ordningsvakter har större befogenheter än väktare. Ordningsvakter får avvisa eller avlägsna personer som genom sitt uppträdande stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Om inte det hjälper får ordningsvakten omhänderta en person.Till skillnad från ordningsvakter får väktare bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Trots de här skillnaderna har en väktare längre utbildning än en ordningsvakt.

– Det är märkligt, det tycker både de som jobbar som ordningsvakter och vi i facket. Ordningsvakter har tio dagars utbildning sedan ska de vara världsmästare och kunna allting, det är orimligt, säger Jerker Nilsson. 

I och med att ordningsvakter används mer på offentliga platser och i centrala delar av städer måste de hantera allt svårare situationer som kan innefatta hot och våld. 

– Ska vi nu använda ordningsvakter till de här sakerna måste vi ta reda på, vad behöver de mer när det gäller utbildning och utrustning, säger Jerker Nilsson. 

Enligt Jerker Nilsson är det viktigaste som en ordningsvakt måste lära sig att hantera många olika typer av situationer. I yrket stöter en ordningsvakt ofta ihop med påverkade personer som kan vara oberäkneliga.    

– Självklart behöver ordningsvakterna mer utbildning. Det finns bara ett sätt att förbereda ordningsvakterna för uppgifterna de förväntas klara av i dag, det är utbildning och praktisk yrkesträning, säger han.

Det är polismyndigheten som är ansvarig för innehållet i ordningsvakternas grundutbildning. Lars Sjöberg är processutvecklare på rättsavdelningen på Polismyndigheten och har insyn i hur myndigheten sköter den här frågan.

– Polismyndigheten har tankar på att ändra utbildningen för ordningsvakter. Där väger vi in både myndighetens egna iakttagelser och synpunkter från ordningsvakterna själva, säger han. 

Ordningsvakterna används på ett helt annat sätt i dag än förut. På grund av det är det många som vill ha en bättre utbildning så fort som möjligt, när kan en ny utbildning vara på plats?  

–  Diskussionen att förlänga utbildningen omfattar både framtagandet av en analys av vad som är mest angeläget. Samt att säkerställa att vi har resurserna som krävs för att ta fram en ny, längre utbildning, säger han.

Lars Sjöberg är också tydlig med att kostnadsfrågan för en längre utbildning är ett problem.

– I glesbygd är ordningsvaktsarbetet ofta ett extrajobb. Där är det dessutom glest med polisiära resurser på grund av avstånden. Blir utbildningen för dyr så riskerar vi att tappa ordningsvaktsresurser i dessa områden, säger han.  

 Se våran kortdokumentär om väktare och ordningsvakters arbetssituation 

Läs mer här

Adam Larsson 

Michael Sundberg 

Anton Gustafsson

By: Anton Gustafsson
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Den mänskliga fågelskrämman

#infobrist

Maktlös patientlag får stark kritik

http://www.dcase.se/wp-content/uploads/2018/05/www.dcase.se-aa036601.mp4

Patientlagen trädde i kraft för tre och ett halvt år sedan för att stärka patientens ställning inom vården. Men trots införandet av lagen har viktiga punkter blivit sämre.

– Lagen måste bli mycket vassare, säger liberalernas Jessica Ericsson (L) 

Information, delaktighet, tillgänglighet och samtycke är några delar i lagen som ska främja människors rättigheter vid exempelvis ett läkarbesök. I en rapport kom myndigheten för vård- och omsorgsanalys fram till att en försämring av dessa delar syns inom hela hälso- och sjukvården.

– Patientlagen är nog en bra grund, men som lag som ger effekt är den ganska dålig, säger Jessica Ericsson, ordförande för programberedningen folkhälsa och psykiatri i Stockholms läns landsting. 

Hon berättar vidare om att hon vill göra det möjligt för patienter att efter ett läkarbesök kunna gå tillbaka i journalerna och se vad för effekter just deras läkemedel kan ge.

– I dag kan man besöka Fass.se, men informationen där är ganska krångligt beskriven. Det är svårt att förstå om man kommer få en biverkning eller om det finns en risk för det.

Men om vi kollar på hur det ser ut i dag, vad ska patienter som inte känner sig hörda eller som inte får information göra? 

–  I första hand ska man vända sig till sin vårdgivare och säga att det inte fungerar. Men många människor hör av sig till oss på landstinget också, så det kan man göra, säger Jessica Ericsson.

Ida Nyström, utredare på myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar att flera uppföljningar de har gjort pekar på att informationen har varit bristfällig inom vården. Den senaste undersökningen publicerades mars 2017. 

– Vad gäller information och hur man ska förhålla sig till lagen så skulle det behövas utvecklas mer verktyg för att lättare kunna ge information till patienter men även för att patienter själva ska kunna dela sin information med vården i högre utsträckning, säger hon. 

 

Ida Nyström, utredare på myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

 

 

Vårdanalys är en oberoende analysmyndighet som bildades 2011 och arbetar för att förbättra vården utifrån medborgarnas behov och förutsättningar. De verksamheter som skall analyseras fastställs i en analysplan som lämnas till regeringen. Myndigheten kan välja projekt som de själva vill göra men får också uppdrag från regeringen när det gäller analysering av olika delar av vård- och omsorg.

https://www.vardanalys.se/om-vardanalys/

Simon Fredling Jack, William Laumann, Carl Edholm, kontakta oss på carledhoolm@gmail.com

By: caed1601
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 infobrist
< 1 2 3 4 5 >»

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se