DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

”Fler arbetsgivare ska se den kompetens som finns”

Nu har vår undersökning pågått i sex veckor. Vi har sökt 200 jobb runt om i landet för att ta reda på hur du som har en funktionsnedsättning blir bemött på arbetsmarknaden.

Hur har det gått för Jenny med en cp-skada att söka jobb? 37 procent av alla människor med en funktionsnedsättning, som på något sätt resulterar i nedsatt arbetsförmåga, blir diskriminerade i arbetslivet, det har vi tidigare berättat genom en rapport från
Arbetsförmedlingen som kom 2017.

Mattias Eilola arbetar som handläggare på Arbetsförmedlingen. Han tror att anledningen bakom diskrimineringen är att det inte pratats om ordentligt tidigare.
– Jag har jobbat med de här frågorna sedan 2010 och situationen för personer med en funktionsnedsättning i arbetslivet har inte förändrats nästan någonting sedan dess.
Arbetslösheten är högre.

Arbetsförmedlingen har på begäran av regeringen startat projektet ”Gör plats.”Det är ett initiativ för att få ut fler personer med en funktionsnedsättning i arbetslivet.
Mattias Eilola är en av de som är ansvariga för projektet.
– Syftet är att väcka frågan om dessa människors självklara plats på arbetsmarknaden. Vi vill att fler arbetsgivare ska se den kompetensen som finns.

Se avsnitt 1 här

Jennifer Korsgren
Mathilda Ejefalk
Andreas Liderfors 

Läser du från mobilen: längst ned i inlägget finns samtliga avsnitt. 

By: Mathilda Ejefalk
Publicerad: 1 juni, 2018
Läs mer: DCase 2018 #Arbetsliv, #CPKOMPETENT, Diskriminering

”Jag tycker att man ska ge folk en chans, vad kan gå fel?”

Hon var tidigare rädd för att söka jobb men har nu varit verksam i arbetslivet under flera år.
– Vi vill vara som vilka som helst, bara vi får arbeta för annars känner vi oss
otillräckliga, säger Stina Millner Palmqvist.

Mångsysslaren från Östersund jobbar på Jämtlandstidning. Utöver det föreläser hon, producerar musik och skriver böcker. 
– Folk blir ofta fascinerad över att jag gör så mycket fast jag är funktionsnedsatt. De tror inte att jag har något socialt nätverk.

Under 2017 inkom 116 anmälningar mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionsnedsättning där cp-skador räknas in.
– I vårt arbete är anmälningar en viktig kunskapskälla. Det är med hjälp av anmälningarna som vi kan identifiera de samhällsområden där vi behöver agera för att driva på utvecklingen, säger Phuong Huynh, handläggare hos Diskrimineringsombudsmannen.

Arbetssökande med en cp-skada, enligt lag ska du bli behandlad på samma sätt oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte.
– Jag tycker att man ska ge folk en chans, vad kan gå fel? Säger Stina.  

Se avsnitt 5 här.

Jennifer Korsgren
Mathilda Ejefalk
Andreas Liderfors 

Läser du från mobilen: längst ned i inlägget hittar du samtliga avsnitt.

By: Mathilda Ejefalk
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 #Arbetsliv, #CPKOMPETENT, Diskriminering

”Många ryggar tillbaka när jag säger att min dotter har en cp-skada”

Minea Grääs är fem år gammal, när hon blir stor vill hon bli ambulansförare så att hon kan hjälpa människor och för att man får köra fort. När hon var ungefär ett år blev hon diagnostiserad med cp-diplegi.

Diagnosen gör att Minea har svårigheter med att sätta ner hälarna, vilket påverkar hennes förmåga att gå och springa. 
– När doktorn sa att hon hade en cp-skada blev jag så chockad. Då sitter man väl i rullstol och kan inte prata tänkte jag, säger Mineas mamma, Marielle Grääs.

Minea är bara fem år gammal men snart ska även hon kastas ut i livet, gå i skolan, hänga med kompisar, bli tonåring och söka jobb som alla andra.
– Det klart att jag oroar mig för hennes framtid, jag vet inte alls hur det kommer gå. Det är därför jag vill bygga henne stark, säger Marielle.

Marielle ägnar mycket tid åt att sprida kunskap till sin omgivning och försöka motverka fördomar om vad en cp-skada faktiskt innebär.
– Det handlar inte om att man är dum i huvudet som många tror. Vi måste börja normalisera det genom att prata mer om det helt enkelt.

Se avsnitt 4 här 

Jennifer Korsgren
Mathilda Ejefalk
Andreas Liderfors

Läser du från mobilen: Längst ned i inlägget hittar du samtliga avsnitt.

By: Mathilda Ejefalk
Publicerad: 30 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 #Arbetsliv, #CPKOMPETENT, Diskriminering

Utländskklingande namn gör det svårare att få bostad

Vi har granskat den privata andrahandsmarknaden i Mellannorrland.

http://mkv.miun.se/dcase2018/wp-content/uploads/2017/05/Namnetspelarroll.mp4

En person som heter David får dubbelt så många svar på sina ansökningar som en som heter Mohamed, bara i Västernorrland. Vi har granskat den privata andrahandsmarknaden i Jämtland, Gävleborg och Västernorrland på Blockets bostadssajt.
– Man känner sig som skräp, så enkelt är det. Och diskriminering sker varje dag, på bussen, i skolan, på jobbet och nu när man letar efter boende också, säger Hasbleidy Bulla.

Vår undersökning baseras på totalt 129 utskickade förfrågningar till hyresvärdarna i länen om att få komma och titta på deras bostad. Utifrån två påhittade identiteter, Mohamed Shamoun och David Andersson, ville vi ta reda på vem som oftast fick svar på sin ansökning.

Nästintill identiska ansökningar skickades från respektive identitets e-postadress, med den enda skillnaden att de hade olika namn. Resultatet visade att Mohamed fick betydligt färre svar än David. Ett namn kan alltså tänkas ha stor betydelse när man söker bostad. Hasbleidy Bulla är en av dem som upplevt det här flera gånger.

– En gång skrev jag till en kille om ett rum jag var intresserad av. Den första frågan jag fick var ”vart kommer du ifrån?” och sedan ville han veta mer om mig, som hur länge jag hade bott här. Till slut sa han ”om jag ska vara ärlig med dig, så söker jag en svensk”. När han sa det kände jag mig inte bra, säger hon.

LYSSNA: Hasbleidy Bulla: ”Man känner sig som skräp”.

Hasbleidy Bulla lever med väskan ständigt färdigpackad. Foto: Emelie Lundberg.
http://mkv.miun.se/dcase2018/wp-content/uploads/2017/05/Case_Hasbleidy-Bulla-1.wav

Hasbleidy Bulla är 19 år gammal, går första året på gymnasiet i Sundsvall och jobbar vid sidan av studierna. Hon är ursprungligen från Colombia, men har bott här i snart fyra år. Hon började söka egen bostad för över ett halvår sedan. Men bostadssökandet har inte varit enkelt och hon flyttar ständigt runt mellan sin mammas soffa och sin pojkväns lägenhet.

– När jag söker lägenheter tänker jag att det här kommer att vara helt omöjligt för mig. Jag är inte svensk, jag har inte ett svenskt ansikte, mitt hår är svart och mitt namn är latin, säger hon.

Vår granskning visar att det i alla län förekom flera fall där vår identitet med arabiskt-klingande namn inte fick svar, medan vår identitet med svenskt namn fick svar. I Västernorrland var särbehandlingen tydligast. Mohamed valdes bort i drygt 32 procent av fallen. Motsvarande resultat i Jämtland var 25 procent, och i Gävleborg 12,5 procent.

 

Majoriteten av samtliga kommuner i länen vi granskat rapporterar om att det finns för få bostäder, att det är svårt att flytta till och inom kommunen och att det finns risk för ökad andrahandsuthyrning. Detta enligt Boverkets årliga bostadsenkät. Enbart ett fåtal kommuner uppger sig ha tillräckligt med bostäder. Det kan därför tänkas vara viktigt att alla har samma möjligheter till en bostad på andrahandsmarknaden, oavsett namn, menar Johanna Kumlin, analysenheten på Diskrimineringsombudsmannen.

Abdullatif Haj Mohammad tvingades 2013 lämna Syrien och ta sig till Sverige, då han utsattes för hot och våld på grund av att han var journalist. I dag bor han i Sundsvall och möter dagligen människor som upplever det svårt att få bostad på grund av sina namn. Frågan har därför blivit viktig för han.

– Jag blir rädd för framtiden. Det finns väldigt mycket fobi om man heter Mohamed, och en av dem är islamofobi. Man kopplar saker till namn, men vi är alla människor, säger han.
LYSSNA: Abdullatif Haj Mohammad: ”Man blir rädd för namnet kanske”

http://mkv.miun.se/dcase2018/wp-content/uploads/2017/05/Intervju_Abdullatif_Haj_Mohammad-.wav
Abdullatif Haj Mohammad menar att det kan finnas en rädsla för vissa namn. Foto: Adrian Sadikovic.

Ett exempel ur vår granskning var när vår identitet Mohamed fick svaret att en lägenhet redan var uthyrd. David fick veta att lägenheten var uthyrd, men att den skulle vara tillgänglig att hyra senare i höst.

Hasbleidy letar fortfarande efter en lägenhet. Skoldagarna fortsätter att sluta med ett samtal till hennes pojkvän och mamma, för att se vart hon ska sova i natt.

– Ett namn kan göra väldigt mycket här. Jag känner väldigt många som har ändrat sitt namn helt för att få ett bättre bemötande. Det känns lite som att svenskar är mer värda än invandrare. Jag kan känna mig väldigt ledsen och att jag värderas som en nolla i det här landet. Det är jättejobbigt.

I morgon fortsätter vår granskning med del två.
Dela med dig av dina egna upplevelser under hashtagen #Namnetspelarroll.

 

Adrian Sadikovic, Emelie Lundberg, Fanny Hällegårdh

  • Så gjorde vi:

    Vi skapade två mejladresser för respektive identitet, Mohamed och David, för att på så sätt kontakta de privata hyresvärdarna på Blockets bostadssajt. Vi skickade totalt 129 ansökningar om att få komma och titta på bostäderna.

    Vi formulerade nästintill identiska ansökningar från bägge identiteter för att tydligt kunna se om namnet påverkade huruvida personerna fick svar eller inte. Meddelandena innehöll exakt samma meningar, men två meningar kastades om för att inte väcka misstanke. Ansökningarna skickades med ett par timmars mellanrum, detta av samma anledning.

    Urvalet i Jämtland och Gävleborg var ett totalurval, där vi skickade ansökningar till samtliga hyresvärdar och annonser. I Västernorrland fanns det fler annonser utlagda och där valde vi att titta på något fler, men inte genom ett totalurval då vi ville ha ett någorlunda jämlikt antal ansökningar i respektive län.

    Vi valde att titta på alla bostäder där man kunde bo längre än en månad och betalade månadsvis. Vi skickade alltså inte några ansökningar till hyresvärdar som hyrde ut enstaka veckor.

By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: #Namnetspelarroll Bostad, Bostadsmarknad, Diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen, Gävleborg, Jämtland, Namn, Västernorrland

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se