DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

Trots Maj-Britt Galdos anmälan:

Skolinspektionen och DO har inte utrett Franska skolan

I slutet av 2017 anmäler Maj-Britt Galdo Franska skolan och rektorn Björn Kullgard till Skolinspektionen. Anmälan skickades vidare till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som än i dag inte tagit upp ärendet.
– Det är ganska sällan vi granskar enskilda fall, säger Carolina Stevenius, handläggare på DO.

Maj-Britt Galdo valde att anmälan skolan och rektorn för att hon ansåg att de inte hade gjort en tillräcklig utredning av händelserna kring ”Franskasfinest”.
– Det kändes väldigt seriöst. Det var lite läskigt men jag visste att jag gjorde det rätta så därför kändes det bra, säger hon.

Skolinspektionen förklarar att de skiljer på anmälningar som gäller trakasserier och kränkande behandling. Anmälningar om kränkande behandling hamnar på deras bord medan trakasserier ska utredas av DO.

Det var lite läskigt men jag visste att jag gjorde det rätta

Fyra dagar efter att anmälan inkom så skickades den därför vidare till DO och lades ner hos Skolinspektionen.
– Det var ett snabbt beslut. Både jag och utredare Lisa Green tog beslutetet att samverka med DO först eftersom uppgifterna tydligt visar att det handlar om trakasserier och inte kränkande behandling, säger Luca Nesi, föredragande på Skolinspektionen.

Anmälan inkom till DO i början av året men än så länge har de valt att inte ta upp ärendet. Det går heller inte att säga när eller om det kommer att göras eftersom DO förklarar att de arbetar mer övergripande.

 

LÄS MER: Killar på Franska skolan fick poäng för att hänga ut tjejer

LÄS MER: 16-åring hängdes ut klasskompisar på sexkonto

LÄS MER: Rektorn kände till sexvideon – nu två år senare polisanmäler han

LÄS MER: Maj-Britt Galdo: ”Två år känns lite sent för en ursäkt”

LÄS MER: Polisen kommer inte utreda sexkontot ”Franskasfinest”

 

Leonora Toplica, Ida Oscarsson, Alok Sedell

By: Alok Sedell
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Diskrimineringsombudsmannen, DO, Franska skolan, Franskasfinest, Instagram, metoo, Skolinspektionen, uthängd

Utländskklingande namn gör det svårare att få bostad

Vi har granskat den privata andrahandsmarknaden i Mellannorrland.

http://mkv.miun.se/dcase2018/wp-content/uploads/2017/05/Namnetspelarroll.mp4

En person som heter David får dubbelt så många svar på sina ansökningar som en som heter Mohamed, bara i Västernorrland. Vi har granskat den privata andrahandsmarknaden i Jämtland, Gävleborg och Västernorrland på Blockets bostadssajt.
– Man känner sig som skräp, så enkelt är det. Och diskriminering sker varje dag, på bussen, i skolan, på jobbet och nu när man letar efter boende också, säger Hasbleidy Bulla.

Vår undersökning baseras på totalt 129 utskickade förfrågningar till hyresvärdarna i länen om att få komma och titta på deras bostad. Utifrån två påhittade identiteter, Mohamed Shamoun och David Andersson, ville vi ta reda på vem som oftast fick svar på sin ansökning.

Nästintill identiska ansökningar skickades från respektive identitets e-postadress, med den enda skillnaden att de hade olika namn. Resultatet visade att Mohamed fick betydligt färre svar än David. Ett namn kan alltså tänkas ha stor betydelse när man söker bostad. Hasbleidy Bulla är en av dem som upplevt det här flera gånger.

– En gång skrev jag till en kille om ett rum jag var intresserad av. Den första frågan jag fick var ”vart kommer du ifrån?” och sedan ville han veta mer om mig, som hur länge jag hade bott här. Till slut sa han ”om jag ska vara ärlig med dig, så söker jag en svensk”. När han sa det kände jag mig inte bra, säger hon.

LYSSNA: Hasbleidy Bulla: ”Man känner sig som skräp”.

Hasbleidy Bulla lever med väskan ständigt färdigpackad. Foto: Emelie Lundberg.
http://mkv.miun.se/dcase2018/wp-content/uploads/2017/05/Case_Hasbleidy-Bulla-1.wav

Hasbleidy Bulla är 19 år gammal, går första året på gymnasiet i Sundsvall och jobbar vid sidan av studierna. Hon är ursprungligen från Colombia, men har bott här i snart fyra år. Hon började söka egen bostad för över ett halvår sedan. Men bostadssökandet har inte varit enkelt och hon flyttar ständigt runt mellan sin mammas soffa och sin pojkväns lägenhet.

– När jag söker lägenheter tänker jag att det här kommer att vara helt omöjligt för mig. Jag är inte svensk, jag har inte ett svenskt ansikte, mitt hår är svart och mitt namn är latin, säger hon.

Vår granskning visar att det i alla län förekom flera fall där vår identitet med arabiskt-klingande namn inte fick svar, medan vår identitet med svenskt namn fick svar. I Västernorrland var särbehandlingen tydligast. Mohamed valdes bort i drygt 32 procent av fallen. Motsvarande resultat i Jämtland var 25 procent, och i Gävleborg 12,5 procent.

 

Majoriteten av samtliga kommuner i länen vi granskat rapporterar om att det finns för få bostäder, att det är svårt att flytta till och inom kommunen och att det finns risk för ökad andrahandsuthyrning. Detta enligt Boverkets årliga bostadsenkät. Enbart ett fåtal kommuner uppger sig ha tillräckligt med bostäder. Det kan därför tänkas vara viktigt att alla har samma möjligheter till en bostad på andrahandsmarknaden, oavsett namn, menar Johanna Kumlin, analysenheten på Diskrimineringsombudsmannen.

Abdullatif Haj Mohammad tvingades 2013 lämna Syrien och ta sig till Sverige, då han utsattes för hot och våld på grund av att han var journalist. I dag bor han i Sundsvall och möter dagligen människor som upplever det svårt att få bostad på grund av sina namn. Frågan har därför blivit viktig för han.

– Jag blir rädd för framtiden. Det finns väldigt mycket fobi om man heter Mohamed, och en av dem är islamofobi. Man kopplar saker till namn, men vi är alla människor, säger han.
LYSSNA: Abdullatif Haj Mohammad: ”Man blir rädd för namnet kanske”

http://mkv.miun.se/dcase2018/wp-content/uploads/2017/05/Intervju_Abdullatif_Haj_Mohammad-.wav
Abdullatif Haj Mohammad menar att det kan finnas en rädsla för vissa namn. Foto: Adrian Sadikovic.

Ett exempel ur vår granskning var när vår identitet Mohamed fick svaret att en lägenhet redan var uthyrd. David fick veta att lägenheten var uthyrd, men att den skulle vara tillgänglig att hyra senare i höst.

Hasbleidy letar fortfarande efter en lägenhet. Skoldagarna fortsätter att sluta med ett samtal till hennes pojkvän och mamma, för att se vart hon ska sova i natt.

– Ett namn kan göra väldigt mycket här. Jag känner väldigt många som har ändrat sitt namn helt för att få ett bättre bemötande. Det känns lite som att svenskar är mer värda än invandrare. Jag kan känna mig väldigt ledsen och att jag värderas som en nolla i det här landet. Det är jättejobbigt.

I morgon fortsätter vår granskning med del två.
Dela med dig av dina egna upplevelser under hashtagen #Namnetspelarroll.

 

Adrian Sadikovic, Emelie Lundberg, Fanny Hällegårdh

  • Så gjorde vi:

    Vi skapade två mejladresser för respektive identitet, Mohamed och David, för att på så sätt kontakta de privata hyresvärdarna på Blockets bostadssajt. Vi skickade totalt 129 ansökningar om att få komma och titta på bostäderna.

    Vi formulerade nästintill identiska ansökningar från bägge identiteter för att tydligt kunna se om namnet påverkade huruvida personerna fick svar eller inte. Meddelandena innehöll exakt samma meningar, men två meningar kastades om för att inte väcka misstanke. Ansökningarna skickades med ett par timmars mellanrum, detta av samma anledning.

    Urvalet i Jämtland och Gävleborg var ett totalurval, där vi skickade ansökningar till samtliga hyresvärdar och annonser. I Västernorrland fanns det fler annonser utlagda och där valde vi att titta på något fler, men inte genom ett totalurval då vi ville ha ett någorlunda jämlikt antal ansökningar i respektive län.

    Vi valde att titta på alla bostäder där man kunde bo längre än en månad och betalade månadsvis. Vi skickade alltså inte några ansökningar till hyresvärdar som hyrde ut enstaka veckor.

By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: #Namnetspelarroll Bostad, Bostadsmarknad, Diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen, Gävleborg, Jämtland, Namn, Västernorrland

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se