DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

Allsvenska laget med flest dömda spelare

http://www.dcase.se/wp-content/uploads/2017/12/Nielsen_Toplica_-Oscarsson_Allsvenskan2.mp4

Efter en granskning av Allsvenskans alla 459 spelare står det klart att 4% av dem är dömda för brott. Hos övriga befolkning är siffran 1,9%. Topplaget Östersund har fyra dömda spelare i sitt lag, vilket är flest tillsammans med Kalmar FF.

– Vad jag vet har vi en som begått brott under tiden i laget, säger press- och medieansvarige Patrick Sjöö.

Östersunds FK jobbar enligt honom kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Många av spelarna kommer heller inte från Sverige vilket gör det viktigt att de från början lär sig vad som är okej att göra i Sverige och inte.

– Vi hade en engelsk målvakt som åkte dit för rattfylla under tiden han var i laget. Gränsen för rattfylla är lägre här än i England så han visste inte att det räknades, säger Patrick Sjöö.

Samtidigt betonar han att en spelare inte kan skylla på att han inte visste vad som gällde. Det är spelarens ansvar när han kommer till laget att förstå vad som gäller. Östersunds FK dömer inte nya spelare om de tidigare har ett prick i registret. Är det en bra spelare så får personen en ny chans hos dem.

– Vi berättar för dem vad som gäller och om vår värdegrund. De spelarna har då lämnat det bakom sig och många säger att Östersund var räddningen för dem, säger han.

Unga spelare är en grupp som kan begå brottsliga handlingar som inte kommer till rättsväsendets kännedom, till exempel fortkörning.

– Det händer att folk ringer in och berättar om en spelare kör för fort och då får vi ta det direkt. Vi har en ständig dialog med våra spelare om värdegrunden och att de är offentliga personer. Det spelar ingen roll om de inte blir dömda, vi vill inte att de ska göra något brott.

Har ni pratat något om #metoo?

– Ja, det ingår i klubbens värdegrund och överhuvudtaget hur man ska bete sig. Det var en spelare i Allsvenskan som var åtalad för våldtäkt, varpå någon ifrågasatt om han verkligen gjort det. Ett par av våra spelare hade gillat det inlägget, varpå ledningen gick i taket och fick prata med de som gillat det en och en, säger Patrick Sjöö.

Ida Oscarsson, Leonora Toplica, Erika Nielsen
By: Leonora Toplica
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab #dömdiallsvenskan, #röttkort

Extrema siffror – metoo har fått rättsväsendet att agera

 

http://www.dcase.se/wp-content/uploads/2017/12/Sequence-03_1.mp4

Fler anmäler och färre fall läggs ner.
Vår undersökning visar att uppropen fått betydande genomslag i rättsväsendet. 
– Jag tror att fler vågar anmäla då det pratas om det mer öppet och man känner mer stöd, säger Sara Carlzén, sportjournalist.  

I slutet av november i år hade 14 upprop från olika branscher i Sverige gjorts där kvinnor vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp. Under olika hashtags har det delats upplevelser och namnunderskrifter, för att tillsammans stå enade i hopp om att bli hörda.

– Jag hoppas att detta leder till en förändring, annars har en massa kvinnor fått lida i onödan, säger Sara Carlzén, sportjournalist på Sundsvalls tidning.

Sara Carlzén tror att det blivit mindre skuldbelagt att prata om sexuella trakasserier och övergrepp.

Under månaderna september, oktober och november från 2015 till 2017, visar vår undersökning en ökning på arton procent i antalet anmälningar mot sexualbrott i hela riket. Daniel Brodén, chefsåklagare och kammarchef vid Sundsvalls åklagarmyndighet, har arbetat med sexualbrott i 20 år och upplever att det anmäls mer i dag.

– Jag pratade tidigare med utredningschefer för region nord och vår enade känsla är att de senaste månadernas upprop resulterat i att anmälningsbenägenheten ökat, säger han.

Siffrorna i vår undersökning visar att antalet förundersökningar som lagts ner under september, oktober och november i år, minskat drastiskt från samma period under förra året. Detta samtidigt som fler anmälningar kommer in och fler ärenden är pågående.

Daniel Brodén har arbetat med sexualbrott i nästan 20 år.

– Äntligen händer det något. Det måste vara något slags rekord och det känns som att det kommer nya upprop varje dag. Nu kan vi verkligen göra skillnad på riktigt, säger Sara Carlzén.

Likväl är antalet anmälningar som går till en fällande dom fortfarande låga enligt Daniel Brodén. De flesta brott tas inte upp i rätten och förundersökningar läggs ner. Anledningarna är många och ofta är bristen på teknisk bevisning och vittnen ett problem. I en rättsstat där man strävar efter att ingen ska bli oskyldigt dömd hamnar dessa typer av brott i kläm.

– Vi lär oss hela tiden och vägen framåt är mer kunskap, säger Daniel Brodén.

Jennifer Korsgren, Stina Dahle och Mathilda Ejefalk.

 

 

 

Untitled infographic
Infogram

Förundersökningar beräknade på månaderna september, oktober och november för vardera år.

Decisions av Kevin MacLeod licensieras under licensen Creative Commons Attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)
Källa: http://incompetech.com/music/royalty-free/index.html?isrc=USUAN1100756
Artist: http://incompetech.com/
By: Stina Dahle
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab

Lättare för polisen att få bort vapen från gatorna – hårdare straff för vapenbrott

Foto: Andreas Liderfors

Den 1 januari 2018 skärps straffskalan för grovt vapenbrott. Minimistraffet höjs från ett år till två års fängelse. Det betyder även automatisk häktning och ökade spaningsmöjligheter för polisen, något som kommer att effektivisera polisens arbete.

– Lagändringen innebär att vi kan begära personer häktade direkt, säger Börje Öhman.

Börje Öhman, kommunikatör på polisregion Nord.

Börje Öhman har varit polis i över 40 år. Under hans yrkesverksamma tid har han stött på en del olagliga vapen.

Vad tror du resultatet kommer bli av den nya lagändringen?

– I och med att det är automatisk häktning så kommer det att bli en större tidspress från polisens sida. Då måste vi lägga mer krut på dessa utredningar, och det gör vi gärna för att få bort vapen från gatorna.

Oftast hittas vapnen i samband med husrannsakningar när polisen har misstankar om drograttfylleri.

– Min uppfattning är att de flesta vapnen vi hittar inte är riktade mot polisen, utan personer inom narkotikavärlden, säger Börje Öhman.

När ni stoppar ett fordon vet ni aldrig vem ni möter, är inte det läskigt?

– Både ja och nej, oftast lägger vi oss bakom fordonet och gör en slagning på registreringsnumret, och om det då dyker upp några misstankar om vapeninnehav i vårt spaningsregister dyker det upp på vår dator i bilen. Då kan det exempelvis stå: farlig person, vapeninnehav. Och då taggar man till lite extra.

Hur menar du då?

– Ja då lägger vi oss bara bakom bilen och slår på registreringsnumret. Om det då dyker upp misstankar om vapen brott så börjar en mental förberedelse. Man närmar sig inte den bilen med händerna i byxfickorna om man säger så. Utan om man är två poliser har åtminstone en sitt vapen i skjutklart läge. Det vanligaste är att man hittar vapen dolt i ett fordon.

Om man är en sådan person som känner att ens enda utväg är att ta till vapen struntar man inte i att minimistraffet har höjts till två år då?

– Jag tror faktiskt inte det, vet jag nu som kriminell att jag direkt blir häktad för vapenbrott då kommer jag i varje fall hantera det på ett annat sätt, kanske till och med avstå helt men där tror jag vi inte är riktigt än.

Med tanke på attackerna mot polishuset i Helsingborg och Västerås. Är du själv orolig att något liknande kan hända här i Sundsvall?

– Det känns som att man gått över en viss gräns, poliser hotas på ett annat sätt idag än för tio år sen, hoten blir grövre och grövre så det är ingen bra utveckling. Det gäller för oss att hålla i våldsanvändningen. För om det fortsätter såhär kommer polisen och de kriminella bara att trappa upp varandra och snart kommer vi ha ett klimat som det är i USA och det vill vi inte ha.

Andreas Liderfors, Magnus Vilsson och Erik Liljekvist.

By: Andreas Liderfors
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, Vapenlag 2018

Vapenlagen skärptes 2014 utan resultat – nu ändras lagen igen

1 juli 2014 blev det strängare straff för vapenbrott i Sverige. Vår undersökning visar att vapenbrotten trots detta ökade. 1 januari ändras lagen igen, vad är det som säger att ett strängare straff kommer att fungera denna gången?
– Man kan inte garantera något, men man måste ändå försöka genom att ändra lagen, säger justitieutskottets vice ordförande Mats Pertoft (MP).

Mats Pertoft (MP)
Vice ordförande i justitieutskottet Mats Pertoft (MP). Foto: Regeringskansliet.

Sverige har under de senaste tio åren sett en ökning av användandet av vapen som bryter mot vapenlagen. Nu har justitieutskottet beslutat att vapenlagen ska skärpas till en nivå där personer som ertappas med vapen ska kunna begäras häktade.

– Jag träffar regelbundet poliser från hela landet. Poliser har vittnat för mig att de vill ha det här, och att det finns ett behov. Det finns en viss frustration hos polisen att de bara släpper ut kriminella igen på gatan så som det är nu, säger Mats Pertoft.

Det viktigaste med lagändringen är enligt Mats Pertoft att få bort de explosiva varorna från gatan. I dag kan polisen endast beslagta explosiva varor som till exempel handgranater. Att tingsrätten inte haft möjlighet att häkta de som går runt med granater är något som påskyndade processen.

– Det är så billigt med granater. Så om man inte häktas för att ha en granat i fickan eller i bilen så är det enkelt för dem att köpa nya.

 

Untitled infographic
Infogram

Vår undersökning visar att efter lagändringen 2014 så blev det ingen större skillnad. Nu kommer polisen att få ytterligare spaningsmöjligheter mot vapenbrott och att det nu blir lättare att begära personer häktade direkt då de ertappas med vapen.

– Jag är övertygad om att det kommer hjälpa mot handgranater. Sedan hoppas jag att skärpningen hjälper mot generella vapen. Om det kommer hjälpa helt och hållet, det vet jag inte.

Untitled infographic
Infogram
Ledamot i justitieutskottet Roger Haddad (L). Foto: Regeringskansliet.

Roger Haddad (L) står även han bakom ett höjt straff för vapenbrott.

– När det gäller straffskalan har vi i Liberalerna lagt ett förslag som vunnit majoritet i justitieutskottet att synnerligen grovt vapenbrott ska ge högre maxstraff, samt att fler brott ska klassas som grova vapenbrott.

Liberalerna vill även se en större satsning på tullen för att minska införseln av illegala vapen samt införa ett synnerligen grovt smugglingsbrott, som skulle ge ett högre straff. Roger Haddad säger även att Liberalerna kräver fler poliser och poliser i yttre tjänst för att motverka brott och ingripa mer effektivt mot de kriminella.

 

 

 

Andreas Liderfors, Magnus Vilsson och Erik Liljekvist

By: Erik Liljekvist
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, Vapenlag 2018

Här är de olika formerna av depression

Varje depression är unik och uttrycker sig olika beroende på vilken person som drabbas. Men det finns vissa indikatorer som berättar om typen av depression och vilken behandling som fungerar bäst.

Den vanligaste formen av depression kallas ”egentlig depression” och delas upp i tre olika nivåer.

Vid lindrig depression kan den utsatte oftast fungera både socialt och praktiskt i vardagen. Även personen det rör sig om mår dåligt inombords kan man klara av att gå till jobbet och och umgås med andra människor, men det kan kräva ansträngning.

Medelsvår depression kan innebära att det är svårt att hantera sitt vardagliga liv. Man kan till exempel ha svårigheter med sömn och det kan vara svårt att fungera socialt. 

Svår depression kan innebära att personen lider av allvarliga självmordstankar. Den utsatte kan också bli påverkad på ett sätt som leder till att denne inte utför fysiska behov, som att äta och dricka.

 

Källa: https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Under flera år brottades han med depression – medicinen blev räddningen

 

Andreas Nyberg arbetar som frilansande förlagsredaktör.

I många år var han orkeslös, nedstämd och levde i förnekelse, han befann sig i en depression. Trots biverkningar mår Andreas Nyberg bättre med antidepressiva läkemedel. 

– Jag kommer inte försöka bli av med medicinen, jag tycker den fungerar bra, säger Andreas Nyberg.

Till en början valde han att gå i terapi, först hjälpte det, sedan blev det ett planlöst ältande utan någon som helst framåtrörelse. Detta pågick i två år tills han slutligen kom i kontakt med en psykiatriker som skrev ut den antidepressiva medicinen Citalopram. Citalopram är en antidepressiv medicin av typen SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare.

– När jag började med medicinen blev jag lugnare, tidigare kunde jag bli otroligt förbannad, jag var på väg att ryka ihop med folk hela tiden, säger Andreas Nyberg.

Andreas ställer sig ändå kritisk till hur antidepressiva mediciner skrivs ut. Generellt tycker han att förskrivningen av läkemedlen sker för enkelt och att det är fel väg att gå.

– Jag har hört om folk som varit nedstämda efter en relation som tagit slut, sedan har de fått sådana här läkemedel utskrivna, säger han.

Han har använt medicinen i snart tolv år. Han har tidigare försökt att sluta med dem i några dagar men då har utsättningssymptomerna blivit så pass kraftiga att han valt att börja med medicineringen igen. Han beskriver hur han övermannas av olika känslor.

–  Jag blir översexuell, aggressiv och sentimental. Jag blir den personen jag känner igen mig i sedan tidigare, säger han.   

I femton års tid kämpade Andreas med nedstämdhet innan medicinen blev en del av livet. Det är många delar som måste fungera för att han ska må bra.

– Jag har haft många olika typer av Citalopram och det finns vissa biverkningar, men de är lindrigare än vad det skulle vara utan medicinen.

 

FAKTA:

VAD ÄR EN DEPRESSION? Om man känner sig nedstämd och orkeslös varje dag i flera veckor kan man vara deprimerad, men gränsen är flytande. Depression kan delas in i flera nivåer, men ångest, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och känslor av hopplöshet är vanliga. Även om en depression oftast går över, så är det viktigt att söka hjälp.

Utsättningssymptom: De flesta utsättningssymptom kan ses som en form av abstinens. Snabb utsättning av antidepressiva läkemedel leder till utsättningssymtom men i motsats till opioider är de antidepressiva medlen inte beroendeframkallande, enligt FASS.se  

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): Är en grupp antidepressiva läkemedel som ökar serotoninhalten i hjärnan.

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Fortsatt ökning av ohälsa bland barn och unga – så tacklar BUP problemen

Foto: Arkivbild

Förskrivningen av antidepressiva mediciner har ökat mest bland barn och unga. En studie visar på risker vid användning av dessa läkemedel. Lena Berglund Friberg arbetar bland annat med sömn, mat och motion för att ta itu med depression.

I en rapport från 2013 varnade Socialstyrelsen för att en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och unga på sikt kan utgöra ett växande folkhälsoproblem. Det är framförallt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk som ökar inom gruppen.

Ett alternativ som många får för att bli av med en depression är medicin. Men en omfattande studie visar att de vanligaste antidepressiva läkemedlen kan fördubbla risken för självmord bland barn och ungdomar.

– Vi har längre köer och vi har fler som söker hjälp. Vi samtalar kring psykisk ohälsa på ett annat sätt än tidigare vilket är positivt, det finns bra hjälp att få, säger Lena Berglund Friberg, verksamhetschef vid barn- och ungdomspsykiatrin i Västernorrland.

Enligt Socialstyrelsen riktlinjer ska en behandling av psykologisk form ges i första hand, framförallt kognitiv beteendeterapi, KBT. Detta ska erbjudas vid princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av ångestsyndrom och depression.

Lena Berglund Friberg berättar att de jobbar mycket med att hitta en balans för patienten i vardagen och att man inte väljer att erbjuda läkemedel i första hand.

– Vi jobbar mycket med fysiska behov såsom tillräckligt med sömn och mat. Man börjar med dessa delar först, säger hon.

Lena Berglund Friberg berättar bland annat om att de haft en gruppbehandling för tonåringar med depression i samarbete med en idrottsförening.

– Man vet att om man rör sig skapas det endorfiner så att man mår bättre. Det finns forskning på det, säger hon.

Socialstyrelsen publicerade 13 december en rapport. Det handlar om oroväckande siffror vad gäller den psykiska ohälsan hos barn och unga, från år 2006 till 2016. Framför allt handlar det om depressioner och ångestsyndrom som bidrar till ökningen.

– Olika former av psykologisk behandling kan eventuellt ersätta läkemedel vid psykisk ohälsa, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Fler patienter blir utan rekommenderad vård vid depression

TV+TEXT

Kristina Mårtensson berättar att det finns en resursbrist inom psykiatrin men att kompetensen finns.
Foto: Privat

Trots riktlinjer om behandling med terapi vid depression skrivs allt mer läkemedel ut visar vår undersökning. Samtidigt visar en studie av Nordic Cochrane Centre på allvarliga bieffekter hos de vanligaste antidepressiva medicinerna.

– Det råder brist på KBT-utbildade terapeuter i primärvården och det finns få psykologer, då ges kanske medicin ut istället, säger psykologen Kristina Mårtensson.

TV:

 

Depression av lindriga och medelsvåra tillstånd ska enligt Socialstyrelsens rekommenderade riktlinjer behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT, detta eftersom att det anses vara den mest effektiva behandlingen. Det enda fallet där antidepressiva läkemedel rekommenderas är vid ångestsyndrom. Riktlinjerna återspeglar det aktuella forskningsläget.

– Principen är att vi ska kunna erbjuda samtalsbehandling inom tre månader, till exempel KBT. Ibland kan väntetiden tyvärr bli sex månader eller längre, säger Kristina Mårtensson, verksamhetschef för psykiatrin i Västernorrland.

Andelen antidepressiva läkemedel som skrivs ut har ökat kraftigt under en tioårsperiod i länet, det visar vår undersökning. Samtidigt visar andra siffror från landstinget att allt färre fått kognitiv beteendeterapi under de tre senaste åren.

Procentuell förändring
Infogram

 

– Utifrån min erfarenhet blir många patienter med medelsvåra till svåra depressioner hjälpta av dessa läkemedel. De har räddat liv och gör livet bättre för många, säger Kristina Mårtensson.

Hon berättar vidare att patienterna ber om medicin och att det är en av anledningarna till att det skriv ut mer.

– Läkemedel förskrivs också i hög utsträckning därför att patienter efterfrågar det. Min gissning är att det handlar om en förhoppning att hitta enklare vägar till ett lyckligare liv, än att behöva förändra livet i övrigt. De här medicinerna är inget man riskerar att bli beroende av, som bensodiazepiner till exempel.

Men det finns en mörk sida av att använda antidepressiva läkemedel. Dessa preparat kan fördubbla risken för självmord och aggressivt beteende bland barn och unga, det visar en sammanställning av flera studier.

Nisse Simonson, före detta kirurg och numera föreläsare med intresse för hjärnan, har medverkat i olika radio- och tv-program med medicinsk anknytning som Fråga doktorn. Han ställer sig kritisk till den omfattande förskrivningen av antidepressiva läkemedel.

– Förr var det naturligt om man exempelvis sörjde någon som gått bort. Om man känner sig ledsen i dag betraktas det som onaturligt och man ska behandlas med medicin.

När det gäller antidepressiva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, har många personer svårt att sluta med medicinen, enligt Nisse Simonson.

– Det är precis som när du ska avgiftas från heroin och alkohol. Motion har lika god effekt som medicinerna, det visar en studie av Duke university, säger han.

Socialstyrelsen publicerade 13 december en uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. De menar att det behövs en ökad tillgång till psykologisk behandling.

– Det är framför allt vid den första vårdkontakten som det råder brist på personal med kompetens för psykologisk bedömning och behandling, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiatriker och en del av projektledningsgruppen för riktlinjerna. 

 

FAKTA:

KBT (Kognitiv beteendeterapi): är en form av psykoterapi och har visat sig vara effektiv när det gäller behandling av psykiska problem. Källa: Beteendeterapeutiska föreningen.

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): Är en grupp antidepressiva läkemedel som ökar serotoninhalten i hjärnan.

Bensodiazepiner: Används bland annat mot ångest och oro men också i behandling mot alkoholberoende. De anses som effektiva men kan vara vanebildande och beroendeframkallande vid regelbundet användande under lång tid. Källa: Läkemedelsverket, vårdguiden.

Den ideella organisationen Nordic Cochrane Centre har utfört studien och den har sedan analyserats och godkänts av University College London (UCL).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer: Dessa riktlinjer ska enligt socialstyrelsen bidra till en god och jämlik vård som utgår ifrån bästa tillgängliga kunskap. Riktlinjerna rekommenderar de terapiformer som har visat sig ge störst nytta till olika patientgrupper. De baseras på internationell forskning och har sammanställts och värderats av ett sextiotal experter.

FAKTA OM DIAGRAMMET: Siffrorna är framtagen genom mätetalet DDD/TIND (definierade dygnsdoser per tusen invånare och dag under ett år). Siffrorna bygger på antalet doser och inte antalet personer.

Observera. Trots en hög procentuell ökning betyder det inte att antalet människor kan ha ökat förvånansvärt mycket. Till exempel är det 56 pojkar mellan 10-14 år och 540 kvinnor som är över 90 år gamla som tog ut antidepressiva läkemedel under 2016.

I åldrarna 5-9 ökade konsumtionen bland pojkar med 1321% och bland flickor 74% mellan 2006-2016. Källa: Landstinget i Västernorrland.

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Anna om sin medicinering: ”Mardrömmar och svettningar hörde till vardagen”

 

 

Anna driver även facebookgruppen Fri från psykofarmaka, där hon ger stöd till människor som vill sluta med dessa läkemedel. Hon har även skrivit ett antal böcker.
Foto: Theresia J Köhlin

 

 

Det finns en unik berättelse bakom varje behandling. Anna Nederdal känner inte att hon fick vetskap om de biverkningar som läkemedlen gav.

Anna Nederdal har länge varit engagerad av hur psykofarmaka fungerar och då bland annat antidepressiva mediciner. Hon driver informationshemsidan Psyke.nu.

Anna fick en depression i samband med att hon blev kroniskt sjuk. Hon berättar att hon träffade en psykiatriker som rekommenderade om serotoninhöjande antidepressiva mediciner.

– Hon övertygade mig om att jag hade en obalans i min hjärna och att om jag tog den här medicinen skulle balansen återställas, jag skulle bli fri från min depression, säger Anna Nederdal.

Anna beskriver den första perioden som jobbig, hon hade ofrivilliga rörelser och en ökad ångest. Mardrömmar och svettningar var något som hörde till vardagen. Hon berättar om att de flesta människor får ångest när de börjar med antidepressiva mediciner och att det ofta leder till medicinering med tyngre psykofarmaka.

– Nu i efterhand förstår jag att skälet till att jag blev deprimerad var för att jag inte kunde fortsätta jobba. Jag kunde helt enkelt inte leva det liv jag var van vid att leva, säger Anna och fortsätter:

– Psykiatrikern sa att dessa symptom ingår i inledningsskedet och hon ville ge mig bensodiazepiner för att stävja symptomen. Jag har medlemmar i min stödgrupp som fått prova femtio olika preparat, vilket gör att de blir mer sjuka än vad de var innan.

Utifrån sin egen erfarenhet tycker Anna att läkare ska ta ett större ansvar om att informera vad medicineringen betyder. Enligt henne får oftast inte patienter information om vad preparaten kan har för biverkningar och hur vardagslivet påverkas.

– Jag tycker att när man som människa och patient kommer till läkaren ska man känna sig trygg. Man ska kunna samtala med läkaren om vad som skulle vara den bästa behandlingen.

 

FAKTA:

 

Bensodiazepiner: Används bland annat mot ångest och oro men också i behandling mot alkoholberoende. De anses som effektiva men kan vara vanebildande och beroendeframkallande vid regelbundet användande under lång tid. Källa: Läkemedelsverket, vårdguiden.  

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): Är en grupp antidepressiva läkemedel som ökar serotoninhalten i hjärnan.

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Finansbranschen värst för kvinnorna – tjänar 27 procent mindre än männen

Kvinnor inom finansbranschen är de mest lönediskriminerade.
Ingen annan bransch har så stora löneskillnader, trots ett mångårigt projekt i syfte att minska orättvisorna.
– Vi trodde vi skulle ha löst frågan om de helt oförklarliga löneskillnaderna vid det här laget, säger Ulrika Boëthius, Finansförbundets ordförande.

Vår undersökning av SCB:s lönedata från 2016 visar att kvinnorna i finansbranschen har en genomsnittlig månadslön som motsvarar 73 procent av männens. Jämför man med 2014 var siffran 72 procent. Det har alltså inte hänt särskilt mycket.
– Tittar man på den statistiken ser det dystert ut. Men det är en orensad statistik. Det är en ojämn fördelning mellan män och kvinnor på högre befattningar och i och med att lönespridning är större i vår bransch så ser skillnaderna större ut, säger Gunilla Grenö, vd för Bankinstitutens arbetsgivarorganisation, BAO.

 

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius håller med om att det finns grupper i branschen som tjänar otroligt mycket pengar och som drar upp medellöner och skillnader. Grupper där majoriteten är män. Samtidigt pekar hon på färsk statistik från 2017 som visar på att löneutvecklingen går åt fel håll ur ett jämställdhetsperspektiv.

För 2017 har den totala löneutvecklingen inom finansbranschen legat på 3,6 procent. För männen var den 3,7 procent och för kvinnor 3,6 procent.
– Under Lika Lön-projektets första år hade kvinnor en högre löneutveckling än männen, vilket är ett måste för att få till en förändring. Senaste åren har män haft en högre utveckling och då kommer det inte gå. Då kommer gapet att öka och vi ser oroande på det, säger Ulrika Boëthius, som också sitter i styrgruppen för projektet.

Lika Lön, som startade 2011, skulle verka för jämställda löner. Men än så länge har det inte levt upp till förväntningarna.
– Vi hade större förväntningar på att det skulle synas rejäla resultat i den centrala statistiken. Vi hade hoppats komma mycket längre med medellönen. I 95 procent av fallen har män fortfarande en högre medellön.

 

Enligt statistik där vi sammanställt de största löneskillnaderna mellan män och kvinnor för 2016 så toppar fem yrken från bank-, finans- och försäkringsbranschen. Tittar man på topp tio så hittar man ytterligare tre yrken från dessa branscher.

Bland annat återfinns yrkeskategorin ”Chefer inom bank, finans och försäkring, nivå 1” där kvinnor hade en genomsnittlig månadslön som motsvarade 68 procent av männens.
– Klassificeringen är rätt grov, det beror på vilken chef det är. Det blir som att jämföra äpplen och päron. Man måste bryta ner den mer. Så länge det är fler män än kvinnor på högre befattningar så kommer statistiken se ut såhär, säger Gunilla Grenö, som är en av BAO:s representanter i styrgruppen för Lika Lön.

Från Finansförbundet sida skulle man vilja att företagen ställde högre krav på sig själva när de gör sina lönekartläggningar.
– Ser man att en viss grupp har lägre lön så vill vi se att företaget bestämmer sig för att lägga ut mellanskillnaden på denna grupp, säger Ulrika Boëthius.

 

 

Enligt jämställdhetslagen från 1991 måste man påvisa att en enskild individ är lönediskriminerad. Det går inte att föra en grupptalan på samma sätt. Något som Finansförbundet ordförande tror skulle kunna vara ett alternativ för att män och kvinnor ska ha lika lön för lika arbete.
– Jag hade önskat att man från politiskt håll tog en diskussion om hur man kan stärka parternas möjlighet att komma till rätta med problemet. Vi kan föra en grupptalan och ställa krav men vi kan inte få igenom något på samma sätt som vi kan på individnivå enligt lagstiftningen.

Men Gunilla Grenö tror inte att en ny lagstiftning skulle förändra något.
– Lagstiftningen som sådan är tydlig. Det går inte att tvinga fram värderingar utan det är viktigt att göra folk medvetna. Det bygger på vilja och det är svårt att lagstifta mer än man gjort.

Istället ser hon hur jämställdhet blir till en viktig affärsfråga för företagen.
– Vill man vara attraktiva arbetsgivare går det inte att exkludera 50 procent av arbetsmarknaden. Man måste kunna säga att vi har lika löner för att attrahera duktiga kvinnor att komma hit och arbeta.

BAO:s vd påpekar också att lagstiftningen inte tar någon höjd för en jämn fördelning mellan män och kvinnor på högre befattningar. Något som hon inte heller tror skulle hjälpa.
– Min uppfattning är att det hanteras bäst inom företagens affär. Det är svårt att lagstifta värderingar och det är något som måste komma inifrån. Men lagstiftning kring det här är en svår fråga och det är svårt att säga vad som är rätt och fel.

Hon får medhåll från Ulrika Boëthius som anser att det är svårt att lagstifta sig till en jämn fördelning.
– Det krävs att företagsledningarna bestämmer sig för att få till en förändring.

Maia Hörstadius, Josefine Mörberg, Alok Sedell

By: Alok Sedell
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab
1 2

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se