DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

Här är de olika formerna av depression

Varje depression är unik och uttrycker sig olika beroende på vilken person som drabbas. Men det finns vissa indikatorer som berättar om typen av depression och vilken behandling som fungerar bäst.

Den vanligaste formen av depression kallas ”egentlig depression” och delas upp i tre olika nivåer.

Vid lindrig depression kan den utsatte oftast fungera både socialt och praktiskt i vardagen. Även personen det rör sig om mår dåligt inombords kan man klara av att gå till jobbet och och umgås med andra människor, men det kan kräva ansträngning.

Medelsvår depression kan innebära att det är svårt att hantera sitt vardagliga liv. Man kan till exempel ha svårigheter med sömn och det kan vara svårt att fungera socialt. 

Svår depression kan innebära att personen lider av allvarliga självmordstankar. Den utsatte kan också bli påverkad på ett sätt som leder till att denne inte utför fysiska behov, som att äta och dricka.

 

Källa: https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Under flera år brottades han med depression – medicinen blev räddningen

 

Andreas Nyberg arbetar som frilansande förlagsredaktör.

I många år var han orkeslös, nedstämd och levde i förnekelse, han befann sig i en depression. Trots biverkningar mår Andreas Nyberg bättre med antidepressiva läkemedel. 

– Jag kommer inte försöka bli av med medicinen, jag tycker den fungerar bra, säger Andreas Nyberg.

Till en början valde han att gå i terapi, först hjälpte det, sedan blev det ett planlöst ältande utan någon som helst framåtrörelse. Detta pågick i två år tills han slutligen kom i kontakt med en psykiatriker som skrev ut den antidepressiva medicinen Citalopram. Citalopram är en antidepressiv medicin av typen SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare.

– När jag började med medicinen blev jag lugnare, tidigare kunde jag bli otroligt förbannad, jag var på väg att ryka ihop med folk hela tiden, säger Andreas Nyberg.

Andreas ställer sig ändå kritisk till hur antidepressiva mediciner skrivs ut. Generellt tycker han att förskrivningen av läkemedlen sker för enkelt och att det är fel väg att gå.

– Jag har hört om folk som varit nedstämda efter en relation som tagit slut, sedan har de fått sådana här läkemedel utskrivna, säger han.

Han har använt medicinen i snart tolv år. Han har tidigare försökt att sluta med dem i några dagar men då har utsättningssymptomerna blivit så pass kraftiga att han valt att börja med medicineringen igen. Han beskriver hur han övermannas av olika känslor.

–  Jag blir översexuell, aggressiv och sentimental. Jag blir den personen jag känner igen mig i sedan tidigare, säger han.   

I femton års tid kämpade Andreas med nedstämdhet innan medicinen blev en del av livet. Det är många delar som måste fungera för att han ska må bra.

– Jag har haft många olika typer av Citalopram och det finns vissa biverkningar, men de är lindrigare än vad det skulle vara utan medicinen.

 

FAKTA:

VAD ÄR EN DEPRESSION? Om man känner sig nedstämd och orkeslös varje dag i flera veckor kan man vara deprimerad, men gränsen är flytande. Depression kan delas in i flera nivåer, men ångest, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och känslor av hopplöshet är vanliga. Även om en depression oftast går över, så är det viktigt att söka hjälp.

Utsättningssymptom: De flesta utsättningssymptom kan ses som en form av abstinens. Snabb utsättning av antidepressiva läkemedel leder till utsättningssymtom men i motsats till opioider är de antidepressiva medlen inte beroendeframkallande, enligt FASS.se  

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): Är en grupp antidepressiva läkemedel som ökar serotoninhalten i hjärnan.

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Fortsatt ökning av ohälsa bland barn och unga – så tacklar BUP problemen

Foto: Arkivbild

Förskrivningen av antidepressiva mediciner har ökat mest bland barn och unga. En studie visar på risker vid användning av dessa läkemedel. Lena Berglund Friberg arbetar bland annat med sömn, mat och motion för att ta itu med depression.

I en rapport från 2013 varnade Socialstyrelsen för att en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och unga på sikt kan utgöra ett växande folkhälsoproblem. Det är framförallt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk som ökar inom gruppen.

Ett alternativ som många får för att bli av med en depression är medicin. Men en omfattande studie visar att de vanligaste antidepressiva läkemedlen kan fördubbla risken för självmord bland barn och ungdomar.

– Vi har längre köer och vi har fler som söker hjälp. Vi samtalar kring psykisk ohälsa på ett annat sätt än tidigare vilket är positivt, det finns bra hjälp att få, säger Lena Berglund Friberg, verksamhetschef vid barn- och ungdomspsykiatrin i Västernorrland.

Enligt Socialstyrelsen riktlinjer ska en behandling av psykologisk form ges i första hand, framförallt kognitiv beteendeterapi, KBT. Detta ska erbjudas vid princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av ångestsyndrom och depression.

Lena Berglund Friberg berättar att de jobbar mycket med att hitta en balans för patienten i vardagen och att man inte väljer att erbjuda läkemedel i första hand.

– Vi jobbar mycket med fysiska behov såsom tillräckligt med sömn och mat. Man börjar med dessa delar först, säger hon.

Lena Berglund Friberg berättar bland annat om att de haft en gruppbehandling för tonåringar med depression i samarbete med en idrottsförening.

– Man vet att om man rör sig skapas det endorfiner så att man mår bättre. Det finns forskning på det, säger hon.

Socialstyrelsen publicerade 13 december en rapport. Det handlar om oroväckande siffror vad gäller den psykiska ohälsan hos barn och unga, från år 2006 till 2016. Framför allt handlar det om depressioner och ångestsyndrom som bidrar till ökningen.

– Olika former av psykologisk behandling kan eventuellt ersätta läkemedel vid psykisk ohälsa, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Fler patienter blir utan rekommenderad vård vid depression

TV+TEXT

Kristina Mårtensson berättar att det finns en resursbrist inom psykiatrin men att kompetensen finns.
Foto: Privat

Trots riktlinjer om behandling med terapi vid depression skrivs allt mer läkemedel ut visar vår undersökning. Samtidigt visar en studie av Nordic Cochrane Centre på allvarliga bieffekter hos de vanligaste antidepressiva medicinerna.

– Det råder brist på KBT-utbildade terapeuter i primärvården och det finns få psykologer, då ges kanske medicin ut istället, säger psykologen Kristina Mårtensson.

TV:

 

Depression av lindriga och medelsvåra tillstånd ska enligt Socialstyrelsens rekommenderade riktlinjer behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT, detta eftersom att det anses vara den mest effektiva behandlingen. Det enda fallet där antidepressiva läkemedel rekommenderas är vid ångestsyndrom. Riktlinjerna återspeglar det aktuella forskningsläget.

– Principen är att vi ska kunna erbjuda samtalsbehandling inom tre månader, till exempel KBT. Ibland kan väntetiden tyvärr bli sex månader eller längre, säger Kristina Mårtensson, verksamhetschef för psykiatrin i Västernorrland.

Andelen antidepressiva läkemedel som skrivs ut har ökat kraftigt under en tioårsperiod i länet, det visar vår undersökning. Samtidigt visar andra siffror från landstinget att allt färre fått kognitiv beteendeterapi under de tre senaste åren.

Procentuell förändring
Infogram

 

– Utifrån min erfarenhet blir många patienter med medelsvåra till svåra depressioner hjälpta av dessa läkemedel. De har räddat liv och gör livet bättre för många, säger Kristina Mårtensson.

Hon berättar vidare att patienterna ber om medicin och att det är en av anledningarna till att det skriv ut mer.

– Läkemedel förskrivs också i hög utsträckning därför att patienter efterfrågar det. Min gissning är att det handlar om en förhoppning att hitta enklare vägar till ett lyckligare liv, än att behöva förändra livet i övrigt. De här medicinerna är inget man riskerar att bli beroende av, som bensodiazepiner till exempel.

Men det finns en mörk sida av att använda antidepressiva läkemedel. Dessa preparat kan fördubbla risken för självmord och aggressivt beteende bland barn och unga, det visar en sammanställning av flera studier.

Nisse Simonson, före detta kirurg och numera föreläsare med intresse för hjärnan, har medverkat i olika radio- och tv-program med medicinsk anknytning som Fråga doktorn. Han ställer sig kritisk till den omfattande förskrivningen av antidepressiva läkemedel.

– Förr var det naturligt om man exempelvis sörjde någon som gått bort. Om man känner sig ledsen i dag betraktas det som onaturligt och man ska behandlas med medicin.

När det gäller antidepressiva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, har många personer svårt att sluta med medicinen, enligt Nisse Simonson.

– Det är precis som när du ska avgiftas från heroin och alkohol. Motion har lika god effekt som medicinerna, det visar en studie av Duke university, säger han.

Socialstyrelsen publicerade 13 december en uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. De menar att det behövs en ökad tillgång till psykologisk behandling.

– Det är framför allt vid den första vårdkontakten som det råder brist på personal med kompetens för psykologisk bedömning och behandling, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiatriker och en del av projektledningsgruppen för riktlinjerna. 

 

FAKTA:

KBT (Kognitiv beteendeterapi): är en form av psykoterapi och har visat sig vara effektiv när det gäller behandling av psykiska problem. Källa: Beteendeterapeutiska föreningen.

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): Är en grupp antidepressiva läkemedel som ökar serotoninhalten i hjärnan.

Bensodiazepiner: Används bland annat mot ångest och oro men också i behandling mot alkoholberoende. De anses som effektiva men kan vara vanebildande och beroendeframkallande vid regelbundet användande under lång tid. Källa: Läkemedelsverket, vårdguiden.

Den ideella organisationen Nordic Cochrane Centre har utfört studien och den har sedan analyserats och godkänts av University College London (UCL).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer: Dessa riktlinjer ska enligt socialstyrelsen bidra till en god och jämlik vård som utgår ifrån bästa tillgängliga kunskap. Riktlinjerna rekommenderar de terapiformer som har visat sig ge störst nytta till olika patientgrupper. De baseras på internationell forskning och har sammanställts och värderats av ett sextiotal experter.

FAKTA OM DIAGRAMMET: Siffrorna är framtagen genom mätetalet DDD/TIND (definierade dygnsdoser per tusen invånare och dag under ett år). Siffrorna bygger på antalet doser och inte antalet personer.

Observera. Trots en hög procentuell ökning betyder det inte att antalet människor kan ha ökat förvånansvärt mycket. Till exempel är det 56 pojkar mellan 10-14 år och 540 kvinnor som är över 90 år gamla som tog ut antidepressiva läkemedel under 2016.

I åldrarna 5-9 ökade konsumtionen bland pojkar med 1321% och bland flickor 74% mellan 2006-2016. Källa: Landstinget i Västernorrland.

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

Anna om sin medicinering: ”Mardrömmar och svettningar hörde till vardagen”

 

 

Anna driver även facebookgruppen Fri från psykofarmaka, där hon ger stöd till människor som vill sluta med dessa läkemedel. Hon har även skrivit ett antal böcker.
Foto: Theresia J Köhlin

 

 

Det finns en unik berättelse bakom varje behandling. Anna Nederdal känner inte att hon fick vetskap om de biverkningar som läkemedlen gav.

Anna Nederdal har länge varit engagerad av hur psykofarmaka fungerar och då bland annat antidepressiva mediciner. Hon driver informationshemsidan Psyke.nu.

Anna fick en depression i samband med att hon blev kroniskt sjuk. Hon berättar att hon träffade en psykiatriker som rekommenderade om serotoninhöjande antidepressiva mediciner.

– Hon övertygade mig om att jag hade en obalans i min hjärna och att om jag tog den här medicinen skulle balansen återställas, jag skulle bli fri från min depression, säger Anna Nederdal.

Anna beskriver den första perioden som jobbig, hon hade ofrivilliga rörelser och en ökad ångest. Mardrömmar och svettningar var något som hörde till vardagen. Hon berättar om att de flesta människor får ångest när de börjar med antidepressiva mediciner och att det ofta leder till medicinering med tyngre psykofarmaka.

– Nu i efterhand förstår jag att skälet till att jag blev deprimerad var för att jag inte kunde fortsätta jobba. Jag kunde helt enkelt inte leva det liv jag var van vid att leva, säger Anna och fortsätter:

– Psykiatrikern sa att dessa symptom ingår i inledningsskedet och hon ville ge mig bensodiazepiner för att stävja symptomen. Jag har medlemmar i min stödgrupp som fått prova femtio olika preparat, vilket gör att de blir mer sjuka än vad de var innan.

Utifrån sin egen erfarenhet tycker Anna att läkare ska ta ett större ansvar om att informera vad medicineringen betyder. Enligt henne får oftast inte patienter information om vad preparaten kan har för biverkningar och hur vardagslivet påverkas.

– Jag tycker att när man som människa och patient kommer till läkaren ska man känna sig trygg. Man ska kunna samtala med läkaren om vad som skulle vara den bästa behandlingen.

 

FAKTA:

 

Bensodiazepiner: Används bland annat mot ångest och oro men också i behandling mot alkoholberoende. De anses som effektiva men kan vara vanebildande och beroendeframkallande vid regelbundet användande under lång tid. Källa: Läkemedelsverket, vårdguiden.  

Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): Är en grupp antidepressiva läkemedel som ökar serotoninhalten i hjärnan.

By: Simon Fredling Jack
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, KBT2017

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se