Fler patienter blir utan rekommenderad vård vid depression
TV+TEXT
Foto: Privat
Trots riktlinjer om behandling med terapi vid depression skrivs allt mer läkemedel ut visar vår undersökning. Samtidigt visar en studie av Nordic Cochrane Centre på allvarliga bieffekter hos de vanligaste antidepressiva medicinerna.
– Det råder brist på KBT-utbildade terapeuter i primärvården och det finns få psykologer, då ges kanske medicin ut istället, säger psykologen Kristina Mårtensson.
TV:
Depression av lindriga och medelsvåra tillstånd ska enligt Socialstyrelsens rekommenderade riktlinjer behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT, detta eftersom att det anses vara den mest effektiva behandlingen. Det enda fallet där antidepressiva läkemedel rekommenderas är vid ångestsyndrom. Riktlinjerna återspeglar det aktuella forskningsläget.
– Principen är att vi ska kunna erbjuda samtalsbehandling inom tre månader, till exempel KBT. Ibland kan väntetiden tyvärr bli sex månader eller längre, säger Kristina Mårtensson, verksamhetschef för psykiatrin i Västernorrland.
Andelen antidepressiva läkemedel som skrivs ut har ökat kraftigt under en tioårsperiod i länet, det visar vår undersökning. Samtidigt visar andra siffror från landstinget att allt färre fått kognitiv beteendeterapi under de tre senaste åren.
– Utifrån min erfarenhet blir många patienter med medelsvåra till svåra depressioner hjälpta av dessa läkemedel. De har räddat liv och gör livet bättre för många, säger Kristina Mårtensson.
Hon berättar vidare att patienterna ber om medicin och att det är en av anledningarna till att det skriv ut mer.
– Läkemedel förskrivs också i hög utsträckning därför att patienter efterfrågar det. Min gissning är att det handlar om en förhoppning att hitta enklare vägar till ett lyckligare liv, än att behöva förändra livet i övrigt. De här medicinerna är inget man riskerar att bli beroende av, som bensodiazepiner till exempel.
Men det finns en mörk sida av att använda antidepressiva läkemedel. Dessa preparat kan fördubbla risken för självmord och aggressivt beteende bland barn och unga, det visar en sammanställning av flera studier.
Nisse Simonson, före detta kirurg och numera föreläsare med intresse för hjärnan, har medverkat i olika radio- och tv-program med medicinsk anknytning som Fråga doktorn. Han ställer sig kritisk till den omfattande förskrivningen av antidepressiva läkemedel.
– Förr var det naturligt om man exempelvis sörjde någon som gått bort. Om man känner sig ledsen i dag betraktas det som onaturligt och man ska behandlas med medicin.
När det gäller antidepressiva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, har många personer svårt att sluta med medicinen, enligt Nisse Simonson.
– Det är precis som när du ska avgiftas från heroin och alkohol. Motion har lika god effekt som medicinerna, det visar en studie av Duke university, säger han.
Socialstyrelsen publicerade 13 december en uppdatering av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. De menar att det behövs en ökad tillgång till psykologisk behandling.
– Det är framför allt vid den första vårdkontakten som det råder brist på personal med kompetens för psykologisk bedömning och behandling, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiatriker och en del av projektledningsgruppen för riktlinjerna.
FAKTA:
KBT (Kognitiv beteendeterapi): är en form av psykoterapi och har visat sig vara effektiv när det gäller behandling av psykiska problem. Källa: Beteendeterapeutiska föreningen.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): Är en grupp antidepressiva läkemedel som ökar serotoninhalten i hjärnan.
Bensodiazepiner: Används bland annat mot ångest och oro men också i behandling mot alkoholberoende. De anses som effektiva men kan vara vanebildande och beroendeframkallande vid regelbundet användande under lång tid. Källa: Läkemedelsverket, vårdguiden.
Den ideella organisationen Nordic Cochrane Centre har utfört studien och den har sedan analyserats och godkänts av University College London (UCL).
Socialstyrelsens nationella riktlinjer: Dessa riktlinjer ska enligt socialstyrelsen bidra till en god och jämlik vård som utgår ifrån bästa tillgängliga kunskap. Riktlinjerna rekommenderar de terapiformer som har visat sig ge störst nytta till olika patientgrupper. De baseras på internationell forskning och har sammanställts och värderats av ett sextiotal experter.
FAKTA OM DIAGRAMMET: Siffrorna är framtagen genom mätetalet DDD/TIND (definierade dygnsdoser per tusen invånare och dag under ett år). Siffrorna bygger på antalet doser och inte antalet personer.
Observera. Trots en hög procentuell ökning betyder det inte att antalet människor kan ha ökat förvånansvärt mycket. Till exempel är det 56 pojkar mellan 10-14 år och 540 kvinnor som är över 90 år gamla som tog ut antidepressiva läkemedel under 2016.
I åldrarna 5-9 ökade konsumtionen bland pojkar med 1321% och bland flickor 74% mellan 2006-2016. Källa: Landstinget i Västernorrland.
Läs mer: DLab, KBT2017