DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

Lättare för polisen att få bort vapen från gatorna – hårdare straff för vapenbrott

Foto: Andreas Liderfors

Den 1 januari 2018 skärps straffskalan för grovt vapenbrott. Minimistraffet höjs från ett år till två års fängelse. Det betyder även automatisk häktning och ökade spaningsmöjligheter för polisen, något som kommer att effektivisera polisens arbete.

– Lagändringen innebär att vi kan begära personer häktade direkt, säger Börje Öhman.

Börje Öhman, kommunikatör på polisregion Nord.

Börje Öhman har varit polis i över 40 år. Under hans yrkesverksamma tid har han stött på en del olagliga vapen.

Vad tror du resultatet kommer bli av den nya lagändringen?

– I och med att det är automatisk häktning så kommer det att bli en större tidspress från polisens sida. Då måste vi lägga mer krut på dessa utredningar, och det gör vi gärna för att få bort vapen från gatorna.

Oftast hittas vapnen i samband med husrannsakningar när polisen har misstankar om drograttfylleri.

– Min uppfattning är att de flesta vapnen vi hittar inte är riktade mot polisen, utan personer inom narkotikavärlden, säger Börje Öhman.

När ni stoppar ett fordon vet ni aldrig vem ni möter, är inte det läskigt?

– Både ja och nej, oftast lägger vi oss bakom fordonet och gör en slagning på registreringsnumret, och om det då dyker upp några misstankar om vapeninnehav i vårt spaningsregister dyker det upp på vår dator i bilen. Då kan det exempelvis stå: farlig person, vapeninnehav. Och då taggar man till lite extra.

Hur menar du då?

– Ja då lägger vi oss bara bakom bilen och slår på registreringsnumret. Om det då dyker upp misstankar om vapen brott så börjar en mental förberedelse. Man närmar sig inte den bilen med händerna i byxfickorna om man säger så. Utan om man är två poliser har åtminstone en sitt vapen i skjutklart läge. Det vanligaste är att man hittar vapen dolt i ett fordon.

Om man är en sådan person som känner att ens enda utväg är att ta till vapen struntar man inte i att minimistraffet har höjts till två år då?

– Jag tror faktiskt inte det, vet jag nu som kriminell att jag direkt blir häktad för vapenbrott då kommer jag i varje fall hantera det på ett annat sätt, kanske till och med avstå helt men där tror jag vi inte är riktigt än.

Med tanke på attackerna mot polishuset i Helsingborg och Västerås. Är du själv orolig att något liknande kan hända här i Sundsvall?

– Det känns som att man gått över en viss gräns, poliser hotas på ett annat sätt idag än för tio år sen, hoten blir grövre och grövre så det är ingen bra utveckling. Det gäller för oss att hålla i våldsanvändningen. För om det fortsätter såhär kommer polisen och de kriminella bara att trappa upp varandra och snart kommer vi ha ett klimat som det är i USA och det vill vi inte ha.

Andreas Liderfors, Magnus Vilsson och Erik Liljekvist.

By: Andreas Liderfors
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, Vapenlag 2018

Vapenlagen skärptes 2014 utan resultat – nu ändras lagen igen

1 juli 2014 blev det strängare straff för vapenbrott i Sverige. Vår undersökning visar att vapenbrotten trots detta ökade. 1 januari ändras lagen igen, vad är det som säger att ett strängare straff kommer att fungera denna gången?
– Man kan inte garantera något, men man måste ändå försöka genom att ändra lagen, säger justitieutskottets vice ordförande Mats Pertoft (MP).

Mats Pertoft (MP)
Vice ordförande i justitieutskottet Mats Pertoft (MP). Foto: Regeringskansliet.

Sverige har under de senaste tio åren sett en ökning av användandet av vapen som bryter mot vapenlagen. Nu har justitieutskottet beslutat att vapenlagen ska skärpas till en nivå där personer som ertappas med vapen ska kunna begäras häktade.

– Jag träffar regelbundet poliser från hela landet. Poliser har vittnat för mig att de vill ha det här, och att det finns ett behov. Det finns en viss frustration hos polisen att de bara släpper ut kriminella igen på gatan så som det är nu, säger Mats Pertoft.

Det viktigaste med lagändringen är enligt Mats Pertoft att få bort de explosiva varorna från gatan. I dag kan polisen endast beslagta explosiva varor som till exempel handgranater. Att tingsrätten inte haft möjlighet att häkta de som går runt med granater är något som påskyndade processen.

– Det är så billigt med granater. Så om man inte häktas för att ha en granat i fickan eller i bilen så är det enkelt för dem att köpa nya.

 

Untitled infographic
Infogram

Vår undersökning visar att efter lagändringen 2014 så blev det ingen större skillnad. Nu kommer polisen att få ytterligare spaningsmöjligheter mot vapenbrott och att det nu blir lättare att begära personer häktade direkt då de ertappas med vapen.

– Jag är övertygad om att det kommer hjälpa mot handgranater. Sedan hoppas jag att skärpningen hjälper mot generella vapen. Om det kommer hjälpa helt och hållet, det vet jag inte.

Untitled infographic
Infogram
Ledamot i justitieutskottet Roger Haddad (L). Foto: Regeringskansliet.

Roger Haddad (L) står även han bakom ett höjt straff för vapenbrott.

– När det gäller straffskalan har vi i Liberalerna lagt ett förslag som vunnit majoritet i justitieutskottet att synnerligen grovt vapenbrott ska ge högre maxstraff, samt att fler brott ska klassas som grova vapenbrott.

Liberalerna vill även se en större satsning på tullen för att minska införseln av illegala vapen samt införa ett synnerligen grovt smugglingsbrott, som skulle ge ett högre straff. Roger Haddad säger även att Liberalerna kräver fler poliser och poliser i yttre tjänst för att motverka brott och ingripa mer effektivt mot de kriminella.

 

 

 

Andreas Liderfors, Magnus Vilsson och Erik Liljekvist

By: Erik Liljekvist
Publicerad: 13 december, 2017
Läs mer: DLab, Vapenlag 2018

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se