Modersmålsläraren: ”Ett språk är alltid en bra investering för framtiden”

Salen där modersmålsundervisningen hålls känns modern. I stället för en traditionell whiteboard är en stor interaktiv skärm monterad på väggen. Rummet är välupplyst, även eftermiddagssolen tittar in genom fönstren. 

När David Niel, modersmålslärare på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, inleder dagens lektion i franska blir det inledningsvis något stressigt när tekniken inte samarbetar. Då modersmålsundervisningen är planerad till 45 minuter i veckan är det ett problem som förhoppningsvis går att lösa snabbt.

– Jag som lärare måste anpassa undervisningen och schemat efter elevernas egna scheman. Och nästa modersmålsklass börjar fem minuter efter den här, säger han.

Medan datorstrulet fortgår får klassen, som består av sjätteklassarna Lilou Moilanen Demargne och Charlotte Lundqvist, äta mellanmål, som passande nog består av bland annat baguette. More →

By:

Läs mer: DCase 2018

Nya uppgifter om ”Franskasfinest” ska skickas till åklagare

På måndag ska rektorn på Franska skolan, Björn Kullgard, skicka kompletteringar till åklagaren för att se om ärendet omprövas. I ett mejl till DCase.se skriver han att ny information uppkommit under veckan. Tillsammans med den informationen kommer Björn Kullgard även ”göra vissa förtydliganden. Allt detta för att göra anmälan så komplett som möjligt.” I mejlet skriver han även att han ”tyckt det framgår väl vad som skett i den slutna gruppen med allt material jag lämnat in”. 

Under fredagen rapporterade vi att åklagaren Carolin Hagvil lagt ner ärendet utan att inleda en förundersökning.

Ida Oscarsson, Leonora Toplica, Alok Sedell

LÄS MER: Killar på Franska skolan fick poäng för att hänga ut tjejer

LÄS MER: 16-åring hängdes ut klasskompisar på sexkonto

LÄS MER: Rektorn kände till sexvideon – nu två år senare polisanmäler han

LÄS MER: Maj-Britt Galdo: ”Två år känns lite sent för en ursäkt”

LÄS MER: Skolinspektionen och DO har inte utrett Franska skolan

LÄS MER: Polisen kommer inte utreda sexkontot ”Franskasfinest”

 

By:

Läs mer: DCase 2018

”Fler arbetsgivare ska se den kompetens som finns”

Nu har vår undersökning pågått i sex veckor. Vi har sökt 200 jobb runt om i landet för att ta reda på hur du som har en funktionsnedsättning blir bemött på arbetsmarknaden.

Hur har det gått för Jenny med en cp-skada att söka jobb? 37 procent av alla människor med en funktionsnedsättning, som på något sätt resulterar i nedsatt arbetsförmåga, blir diskriminerade i arbetslivet, det har vi tidigare berättat genom en rapport från
Arbetsförmedlingen som kom 2017.

Mattias Eilola arbetar som handläggare på Arbetsförmedlingen. Han tror att anledningen bakom diskrimineringen är att det inte pratats om ordentligt tidigare.
– Jag har jobbat med de här frågorna sedan 2010 och situationen för personer med en funktionsnedsättning i arbetslivet har inte förändrats nästan någonting sedan dess.
Arbetslösheten är högre.

Arbetsförmedlingen har på begäran av regeringen startat projektet ”Gör plats.”Det är ett initiativ för att få ut fler personer med en funktionsnedsättning i arbetslivet.
Mattias Eilola är en av de som är ansvariga för projektet.
– Syftet är att väcka frågan om dessa människors självklara plats på arbetsmarknaden. Vi vill att fler arbetsgivare ska se den kompetensen som finns.

Se avsnitt 1 här

Jennifer Korsgren
Mathilda Ejefalk
Andreas Liderfors 

Läser du från mobilen: längst ned i inlägget finns samtliga avsnitt. 

By:

Läs mer: DCase 2018 , ,

Krönika:

Otydligheten som sätter liv på spel

Människors liv och familjer står dagligen på spel. Barn växer upp i hem där pengar går till helt andra saker än hyra, leksaker eller drömmen om att få åka på ridläger. De kanske inte heller får den uppmärksamhet och kärleken ett barn behöver och förtjänar.

2018 förtydligades Socialtjänstlagen, så att kommuner och landsting har ett delat ansvar gällande spelmissbruk. Men många säger att det är väldigt otydligt hur det verkligen ska fungera.

 

Reflektioner och tankar om granskningen. Tiffany Lind.

Jag vet att tusentals människor dagligen får sms, mejl eller telefonsamtal med reklam från spelsajter. Jag är en av dem. 
Kändisar, som ofta är förebilder för unga människor, blir frontfigurer för bettingsajter. En som valt att tacka nej är Charlotte Kalla. “Är man stor måste man också ta ansvar”, anser hon.

More →

By:

Läs mer: DCase 2018

Polisen kommer inte utreda sexkontot ”Franskasfinest”

Skärmdump från kontot och delar av polisanmälan.

Polisen kommer inte att utreda händelserna kring sexkontot ”Franskasfinest” på Franska skolan. I anmälan nämner rektorn Björn Kullgard inte sexvideon och namnger inte de killar han visste var aktiva i Instagramkontot. 

Den 30 maj gick Björn Kullgard ut med information till föräldrar och elever om att han hade gjort en polisanmälan efter vår granskning av de kränkande uthängningarna på Instagramkontot ”Franskasfinest”. Då stod det sedan två dagar redan klart att polisen inte kommer att utreda händelserna.

More →

By:

Läs mer: DCase 2018 , , , , ,

SD lämnar stolar tomma – tappar slagkraft i Sundsvallspolitiken

Den procentuella frånvaron parti för parti i Sundsvalls kommunfullmäktige.

Sverigedemokraternas höga frånvaro leder till svagare SD-politik i kommunen.
Det är det enda parti som har lämnat tomma stolar i fullmäktige, och vid fyra tillfällen har det inneburit att deras mandat i en nämnd i stället gått till styrande socialdemokraterna.
SD har dessutom haft flera tomma stolar i fullmäktige när deras egna motioner behandlats.

Vår granskning visar att Sverigedemokraterna sticker ut med 22,6 procents frånvaro vid sammanträden i Sundsvalls kommunfullmäktige. I år har det vid flera tillfällen lett till tomma stolar – det har helt enkelt saknats företrädare som kunnat rösta och framföra SD:s politik i kommunens högsta politiska organ. Det framgår av offentliga mötesprotokoll vi granskat och sammanställt.

More →

By:

Läs mer: DCase 2018

Spelmissbrukare riskerar att hamna i kläm för otydlig lagstiftning

När lagändringen för spelmissbrukare trädde i kraft 2018 hade regeringen bestämt att det inte skulle stå i lagen vilka som skulle ha ansvaret.
I stället är det upp till kommuner och landsting att själva komma överens.
Det leder till oklarheter om vem som egentligen har ansvaret för att hjälpa människor som fastnat i spelmissbruk.

Redan år 2016 var Sveriges kommuner och landsting, SKL, kritiska till lagändringsförslaget. I dag finns kritiken kvar och de berättar att ansvaret mellan kommunen och landstingen inom spelmissbruk, är den största frågan som de jobbar med inom missbruks- och beroendeområdet.

– Det är olyckligt när ansvarsfördelningen är otydlig för då får ju inte huvudmännen de bästa förutsättningarna för att göra en överenskommelse, det är en svårighet, säger Mikael Malm, handläggare på SKL.

Cecilia Clausson, verksamhetsutvecklare på Vetlanda kommun, tycker inte att kommuner och landsting fått bra förutsättningar.
– De borde gjort rätt från början. Ansvarsfrågan och vad man förväntas göra ska vara en tydlighet i lagen, säger Cecilia Clausson.

Tidigare ansåg regeringen att kommunerna och landstingen själva är bäst lämpade att utifrån sina lokala behov avgöra hur samarbetet ska fungera. Eftersom de berörda lagarna är ramlagar ville man inte specificera vad kommuner respektive landsting skulle göra.

Kommunerna ska inte hålla på med varken diagnoser eller diagnosinstrument.

Christina Persson är utvecklingsstrateg på landstinget för region Västmanland. Hon anser att kommunen inte ska arbeta med spelmissbruk och säger att det även finns otydligheter kring ansvaret inom annan missbruksvård.

– Spel är ändå ett beroendetillstånd och det är ju en diagnos. Då kan jag tycka att man faktiskt bör rätta sig efter att det är en diagnos. Kommunerna ska inte hålla på med varken diagnoser eller diagnosinstrument, det är en hälso- och sjukvårdsfråga, säger hon.

Men det ser annorlunda ut i dag med de regionala överenskommelserna. Håkan Wall är psykolog på Centrum för psykologiforskning och berättar om utvecklingen.

– Vad jag har sett har överenskommelserna ökat dramatiskt. Vi på Centrum för psykiatriforskning erbjuder utbildning för behandlare från kommuner och landsting, och det har varit en lavinartad ökning av människor som vill gå den, säger han.

Men trots att flera går en utbildning har informationen, enligt flera vi pratat med, varit otydligt kring vem som ansvarar för vad. 

Inför lagändringen skrev Socialstyrelsen ett kunskapsstöd. Men SKL beskriver svårigheter med att samma kunskapsstöd gick till både kommun och landsting.

– Sådan vägledning, kunskapsdokument och nationella riktlinjer som vänder sig till båda huvudmännen måste man ju från Socialstyrelsens sida tala om vad som är kommunens ansvar och vad är landstingens ansvar, säger Mikael Malm, handläggare på SKL.

Vad vill ni från SKL se för förändringar?

– En tydligare ansvarsfördelning, så att det blir tydligare var gränsen går. Vi för diskussioner med tjänstemän men också med våra politiker. Det är för tidigt att säga men vi planerar ett antal åtgärder för att hjälpa våra medlemmar att få till en tydligare ansvarsfördelning, säger Mikael Malm.

Läs även: Hundratusentals spelmissbrukare saknade rätt till vård i 20 år

Ideella organisationer – en utväg då kunskapen brast

Statens vinstintresse gick före hjälp till spelmissbrukare i 20 år

Stefan Larsson, Ramo Holmbom, Tiffany Lind

By:

Läs mer: DCase 2018 ,

Större befogenheter för ordningsvakterna – om Pål Jonson (M) får välja

Ordningsvakterna ska få arbeta över större geografiska områden och större möjlighet att hålla fast en person i väntan på polis. Det är två förslag som riksdagsledamoten Pål Jonson ska lägga fram efter valet.

–  På kort sikt behöver kommunerna hjälp med lag och ordning, säger Pål Jonson, riksdagsledamot för moderaterna. 

Några av den pågående valrörelsens hetaste frågor är lag, ordning och trygghet. Alla partier pratar om att lösa frågan på lång sikt med fler poliser. Men många kommuner måste lösa problemen med lag och ordning här och nu. I sökandet efter en kortsiktig lösning hittar många kommuner bevakningsföretagen.

– Det råder ingen tvekan om att det råder en väldigt allvarlig situation inom polisen och det saknas väldigt många poliser i yttre tjänst. Då kan ordningsvakter vara ett komplement till poliser, säger Pål Jonson (M).  

– Som jag har förstått så är det här förslag som många kommuner har längtat efter, säger Pål Jonson (M). Foto: Riksdagen

På grund av det kortsiktiga problemet har nu Pål Jonson arbetat fram två förslag som kommer läggas fram efter valet. Det första förslaget innebär att ordningsvakterna ska få större befogenheter, till exempel när det gäller att hålla fast personer i väntan på polisen. Det andra är att ordningsvakter ska få användas i ett större geografiskt område, till exempel i en hel kommun under ledning av polisen.   

Det låter nästan som om att ni vill att ordningsvakterna ska bli någon slags kommunpolis?  

– Nej, polis är polis och ordningsvakt är ordningsvakt, det är viktigt. Lag och ordning är en av statens kärnuppgifter. Vi har ingen ambition eller agenda att privatisera det här området, säger Pål Jonson.

Vad är det exakt som ni vill få ut av det här förslaget?  

– Vi vill få till en effektivare resursanvändning av ordningsvakterna så att de bättre kan komplettera polisens uppdrag. Tanken är att samspelet mellan polis och ordningsvakterna ska utvecklas, säger Pål Jonson.    

Redan nu finns det kritik mot utbildningen för ordningsvakter. Både facket och många ordningsvakter menar att utbildningen på två veckor både är för dålig och för kort. Kritiken går bland annat ut på att de anställda är för dåligt förberedda på hur arbetet ser ut på riktigt. Många ordningsvakter vittnar om att de hamnar i farliga och hotfulla situationer som de inte kan hantera på ett bra sätt då utbildningen är för kort. 

Nu vill alltså du att befogenheterna för ordningsvakterna ska utökas trots den korta utbildningen. Måste inte utbildningen ses över först om befogenheterna ska utökas?    

– Vi har försökt kollat på en sak i taget. Vi börjar med att titta på ordningsvakternas uppdrag och geografiska ansvar. Men med nya befogenheter kommer nytt ansvar och även större behov av utbildningsinsatser. Så om förslaget går igenom kommer vi titta över utbildningen men det finns inget konkret förslag än, säger Pål Jonson.  

Adam Larsson 
Michael Sundberg 
Anton Gustafsson

By:

Läs mer: DCase 2018

”Man måste se till att det finns plats för undervisningen”

Svenska skolan har problem med att föra in modersmålsundervisningen under skoldagen. Nermina Wikström på Skolverket och Öyvind Eriksen på Sundsvalls kommun förklarar varför det ser ut som det gör.

Nermina Wikström, undervisningsråd på Skolverket, ansvarar för utformandet av modersmålsundervisningens kursplan.

I den förra delen av undersökningen uttalade sig både en lärare och en rektor om modersmålsundervisningens utmaningar. Vi har varit i kontakt med Skolverket och Sundsvalls kommun för att fråga kring den problematik som presenterats.

Nermina Wikström menar att man först och främst måste skilja på de nationella minoritetsspråken och de övriga modersmålen.

– Vi pratar om modersmål som två olika delar, nationellt minoritetsspråk och övriga modersmål. Detta eftersom olika förutsättningar gäller för dessa. I övriga modersmål krävs det att man som elev har vissa förkunskaper inom språket, där det till exempel finns krav på att det ska talas hemma. Men ett nationellt minoritetsspråk är du berättigad att läsa även som nybörjare utan förkunskaper. Om man då ska utveckla ett språk från början så är det klart att det krävs mer tid i jämförelse med om du redan har förkunskaper, säger hon.

Hon menar vidare att det finns fyra olika möjligheter att schemalägga modersmålsundervisningen på.

– Det går att organisera inom ramen för till exempel elevens val eller utanför ordinarie skoltid. Det finns ingen utredning som jag känner till som skulle ta upp fördelar kring detta, utan det är upp till kommunen själv att organisera det på ett sätt som passar för dem. Det är lagstadgat så att kommunen har möjligheten att välja. Vi från Skolverket kan inte involvera oss i de organisatoriska frågorna. Det är kommunerna eller fristående huvudmän som ansvarar för organisationen av modersmålsundervisning, säger hon.

Hon säger också att det pågår en utredning som ska kartlägga tillgången till och deltagandet i modersmålsundervisning. Den ska även analysera hur modersmålsstudier och studiehandledning på modersmål förbättrar elevens resultat i skolan. 

I Sundsvalls kommun har man valt att lägga modersmålsundervisningen under ordinarie skoltid, som vi rapporterade om i vår tidigare artikel. Öyvind Eriksen, chef för Centrum för flerspråkighet i Sundsvall, menar att det inte hade blivit bättre av att lägga undervisningen efter skoltid, som är en lösning som gjorts i vissa andra kommuner.

– Modersmålsundervisningen är som vilket annat ämne som helst. Det man behöver göra är att se till att det finns plats för den undervisningen under elevens skoldag, men det är något som man centralt på kommunnivå måste fatta ett beslut kring. Det finns inga såna än, men vi håller på att lobba för det, säger han.

Han säger att de försöker lägga modersmålsundervisningen när personal har konferens, när det är sovmorgnar eller under exempelvis elevens val för att det inte ska påverka den övriga undervisningen. Men det finns tillfällen då eleverna kan behöva gå ifrån annan undervisning.

– Det är en komplex fråga som inte är så enkel att lösa. Men om vi fortsätter som vi gör nu kommer det inte att bli någon förändring. Istället för att vi ska försöka hitta lämpliga tidpunkter att ha modersmålsundervisning så borde det avsättas tid redan vid schemaläggningen. Hagaskolan och Höglunda har till exempel kommit överens om en tid i veckan där all modersmålsundervisning kommer att läggas, där de inte går miste om annan undervisningstid, säger han.

John Söderberg, Edwin Handler och Andreas Jonsson

By:

Läs mer: DCase 2018

#intebaramensvärk

Endometrios- en dyr sjukdom

Sjukskrivningar, arbetslöshet och skulder. Det är några av de ekonomiska konsekvenserna av endometrios. En av dem som har drabbats av detta är Sarah Nilsson från Härnösand. 

– Jag hade för ont och då bli det mycket sjukdagar, säger hon.

Sarah Nilsson fick sin endometriosdiagnos för 21 år sedan när hon var i tjugoårsåldern. Hon har haft ständig smärta så länge hon kan minnas vilket har påverkat hennes liv mycket. Det har bland annat haft konsekvenser på hennes ekonomi eftersom hon inte har kunnat jobba på 10 år. 

– Ekonomin är det allra tuffaste. Jag har inte jobbat på flera år och när man inte har en inkomst, då går det inte att betala räkningar och då hamnar man hos Kronofogden till slut. När man är hos Kronofogden så får man inte ta lån, så det har varit jättejobbigt, säger Sarah Nilsson. 

Sarah har i många år varit arbetslös på grund av smärtorna hon upplever, men nu har hon fått ett jobb där hon kan jobba efter sin förmåga. Foto: Sabina Pettersson

Anledningen till att hon var tvungen att sluta jobba var för att hon hade ont dagligen och att ingen behandling fungerade för henne.

– Det är ingen som vill ha någon som aldrig kan jobba för att man alltid är sjuk. Sen slutade det med att Försäkringskassan inte ville sjukskriva mig för de tycker inte att man är sjuk, säger hon. 

En människa med endometrios har i snitt 38 sjukdagar per år. De som inte har sjukdomen beräknas ha i snitt 9 sjukdagar per år. Enligt siffror som Socialstyrelsen har tagit fram kostar en sjukskrivning ungefär 2 000 kronor per dag. 

Under tiden Sarah har varit arbetslös har hon fått underhålla sig själv med mycket, bland annat att måla. Det gula bandet på tavlan står som en gemensam symbol för endometrios. Foto: Sabina Pettersson

Sarah Nilsson anser att arbetslösheten har påverkat livet till stor del. Hon anser att det inte bara är den ekonomiska biten som är påfrestande utan även den sociala delen av att vara arbetslös.

– Man känner sig väldigt utsatt. Jag får inget socialt liv utan jag får ligga här hemma och hitta på saker. Det blir ju pannkaka av allting och man kan ofta hamna i en depression. Har man inget socialt liv eller en ekonomi då hamnar i alla fall jag i depression, säger hon. 

Endometriosvården del 1: Läs Sandras historia om hur hon upplevt vården.

Efter 10 år som arbetslös har Sarah Nilsson kommit ut i arbetslivet igen. Hon har fått jobb som servicearbetare på resursgruppen i Härnösands kommun. Hon jobbar i dag tre dagar i veckan och kan anpassa arbetet efter hur hon känner sig i kroppen.

– Om jag känner att det till exempel är för tunga lyft som triggar i gång smärtan då gör inte jag det och det är helt okej för dem. Jag har aldrig varit på en arbetsplats där det har varit okej, så det är bara fantastiskt, säger hon. 

Fakta: Så mycket kostar endometrios

Hälso- och sjukvårdens kostnader i Sverige för endometriospatienter uppskattades 2012 till 51 000 kronor per patient och år.

Socialstyrelsen beräknar att det kommer bli ökade kostnader i samband med att de nya riktlinjerna för vård av endometrios införs. Detta eftersom de tror att antalet vårdtillfällen kommer öka bland annat eftersom de beräknar att fler patienter med endometrios kommer identifieras. 

Om sjukskrivningstalen för kvinnor med underbehandlad endometrios kan minska med 7 dagar per år, från 38 till 31 dagar, skulle det innebära en besparing för samhället på 800–900 miljoner kronor.

Källa: Nationella riktlinjer för vård vid endometrios – Socialstyrelsen

2018-05-01 10:43:49

Isabelle Helenius, Sabina Pettersson, Sara Karlsson, kontakta oss på helenius.isabelle@gmail.com

By:

Läs mer: DCase 2018
1 2 3 4 5 >»