Ordningsvakterna ska få arbeta över större geografiska områden och större möjlighet att hålla fast en person i väntan på polis. Det är två förslag som riksdagsledamoten Pål Jonson ska lägga fram efter valet.

–  På kort sikt behöver kommunerna hjälp med lag och ordning, säger Pål Jonson, riksdagsledamot för moderaterna. 

Några av den pågående valrörelsens hetaste frågor är lag, ordning och trygghet. Alla partier pratar om att lösa frågan på lång sikt med fler poliser. Men många kommuner måste lösa problemen med lag och ordning här och nu. I sökandet efter en kortsiktig lösning hittar många kommuner bevakningsföretagen.

– Det råder ingen tvekan om att det råder en väldigt allvarlig situation inom polisen och det saknas väldigt många poliser i yttre tjänst. Då kan ordningsvakter vara ett komplement till poliser, säger Pål Jonson (M).  

På grund av det kortsiktiga problemet har nu Pål Jonson arbetat fram två förslag som kommer läggas fram efter valet. Det första förslaget innebär att ordningsvakterna ska få större befogenheter, till exempel när det gäller att hålla fast personer i väntan på polisen. Det andra är att ordningsvakter ska få användas i ett större geografiskt område, till exempel i en hel kommun under ledning av polisen.   

Det låter nästan som om att ni vill att ordningsvakterna ska bli någon slags kommunpolis?  

– Nej, polis är polis och ordningsvakt är ordningsvakt, det är viktigt. Lag och ordning är en av statens kärnuppgifter. Vi har ingen ambition eller agenda att privatisera det här området, säger Pål Jonson.

Vad är det exakt som ni vill få ut av det här förslaget?  

– Vi vill få till en effektivare resursanvändning av ordningsvakterna så att de bättre kan komplettera polisens uppdrag. Tanken är att samspelet mellan polis och ordningsvakterna ska utvecklas, säger Pål Jonson.    

Redan nu finns det kritik mot utbildningen för ordningsvakter. Både facket och många ordningsvakter menar att utbildningen på två veckor både är för dålig och för kort. Kritiken går bland annat ut på att de anställda är för dåligt förberedda på hur arbetet ser ut på riktigt. Många ordningsvakter vittnar om att de hamnar i farliga och hotfulla situationer som de inte kan hantera på ett bra sätt då utbildningen är för kort. 

Nu vill alltså du att befogenheterna för ordningsvakterna ska utökas trots den korta utbildningen. Måste inte utbildningen ses över först om befogenheterna ska utökas?    

– Vi har försökt kollat på en sak i taget. Vi börjar med att titta på ordningsvakternas uppdrag och geografiska ansvar. Men med nya befogenheter kommer nytt ansvar och även större behov av utbildningsinsatser. Så om förslaget går igenom kommer vi titta över utbildningen men det finns inget konkret förslag än, säger Pål Jonson.  

Adam Larsson 
Michael Sundberg 
Anton Gustafsson

Ordningsvakter används allt mer för at till exempel bevaka stadskärnor runt om i Sverige när polisen inte räcker till. Samtidigt är utbildningen endast två veckor lång.

– Ordningsvakterna är inga övermänniskor, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.

Politiker i alla färger pratar om att det råder polisbrist i landet. Utbildningsplatserna fylls inte och många poliser lämnar yrket på grund av dåliga löner. Lösningen från politiskt håll är flera poliser och polisanställda, Sverigedemokraterna vill ha 7000 nya poliser medan regeringen lovar 10 000 nya poliser till 2024. Det inte så många politiker pratar om är hur ordningsfrågan ska lösas fram tills att de nya poliserna är på plats. I många kommuner har lösningen blivit att väktare och ordningsvakter sätts in för att bevaka stadskärnor och offentliga byggnader.

–  Så många poliser skramlar man inte fram över en natt. Då kan ordningsvakter gå in och stödja polisen temporärt, ordet temporärt är viktigt i det här sammanhanget. Men för att vi ska kunna lösa den här nya uppgiften behövs rätt folk, rätt arbetsmiljö och rätt utbildning, säger Jerker Nilsson central ombudsman i Transportarbetareförbundet. 

Det är skillnad på väktare och ordningsvakter. Ordningsvakter har större befogenheter än väktare. Ordningsvakter får avvisa eller avlägsna personer som genom sitt uppträdande stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Om inte det hjälper får ordningsvakten omhänderta en person.Till skillnad från ordningsvakter får väktare bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Trots de här skillnaderna har en väktare längre utbildning än en ordningsvakt.

– Det är märkligt, det tycker både de som jobbar som ordningsvakter och vi i facket. Ordningsvakter har tio dagars utbildning sedan ska de vara världsmästare och kunna allting, det är orimligt, säger Jerker Nilsson. 

I och med att ordningsvakter används mer på offentliga platser och i centrala delar av städer måste de hantera allt svårare situationer som kan innefatta hot och våld. 

– Ska vi nu använda ordningsvakter till de här sakerna måste vi ta reda på, vad behöver de mer när det gäller utbildning och utrustning, säger Jerker Nilsson. 

Enligt Jerker Nilsson är det viktigaste som en ordningsvakt måste lära sig att hantera många olika typer av situationer. I yrket stöter en ordningsvakt ofta ihop med påverkade personer som kan vara oberäkneliga.    

– Självklart behöver ordningsvakterna mer utbildning. Det finns bara ett sätt att förbereda ordningsvakterna för uppgifterna de förväntas klara av i dag, det är utbildning och praktisk yrkesträning, säger han.

Det är polismyndigheten som är ansvarig för innehållet i ordningsvakternas grundutbildning. Lars Sjöberg är processutvecklare på rättsavdelningen på Polismyndigheten och har insyn i hur myndigheten sköter den här frågan.

– Polismyndigheten har tankar på att ändra utbildningen för ordningsvakter. Där väger vi in både myndighetens egna iakttagelser och synpunkter från ordningsvakterna själva, säger han. 

Ordningsvakterna används på ett helt annat sätt i dag än förut. På grund av det är det många som vill ha en bättre utbildning så fort som möjligt, när kan en ny utbildning vara på plats?  

–  Diskussionen att förlänga utbildningen omfattar både framtagandet av en analys av vad som är mest angeläget. Samt att säkerställa att vi har resurserna som krävs för att ta fram en ny, längre utbildning, säger han.

Lars Sjöberg är också tydlig med att kostnadsfrågan för en längre utbildning är ett problem.

– I glesbygd är ordningsvaktsarbetet ofta ett extrajobb. Där är det dessutom glest med polisiära resurser på grund av avstånden. Blir utbildningen för dyr så riskerar vi att tappa ordningsvaktsresurser i dessa områden, säger han.  

 Se våran kortdokumentär om väktare och ordningsvakters arbetssituation 

Läs mer här

Adam Larsson 

Michael Sundberg 

Anton Gustafsson

När den före detta väktaren Linda skulle gripa en snattare var hon nära att få fingrarna avklippta med en bultsax. Idag är hon kritisk till väktarnas arbetsmiljö och bristande utbildning. 

Linda jobbar som butikskontrollant när hon ser en man stoppa på sig rakapparater och lämna butiken. Hon och hennes nyutbildade kollega griper mannen i väntan på polis. Men när de inte får upp nycklarna till väktarrummet flyr mannen och sekunden senare brottas han på marken med Linda.

– Jag har min arm runt honom när min kollega skriker ”vapen”. Jag känner att jag skär mig och ser en bultsax över mina fingrar. Då släpper jag honom genast, säger Linda. 

Hon berättar att hon springer ikapp mannen ännu en gång. Då vänder han sig om och försöker slå henne med bultsaxen. Hon backade och larmade polis.

– Efter incidenten bad jag om att få en kollega med mig, men det var inte möjligt, säger hon.

Kan inte tänka sig väktaryrket igen

Hon säger att arbetsmiljön är det största problemet i yrket – och att hon inte kan tänka sig att jobba som väktare igen.

– Dels beror det incidenten, dels att man alltid är först på plats vid sådana här situationer. Jag har inte tillräcklig utbildning för att klara av att vara först på plats, säger hon.

Utbildningen och självskyddet måste förbättras, anser Linda, och att det även borde vara dubbelbemanning. Utbildningen, säger hon, är skrattretande kort.

– Man går två veckor för att bli väktare och sedan en vecka för att bli butikskontrollant. Då ska man hinna lära sig juridiken och självförsvar. Vi hinner knappt lära oss någonting. 

Falsk trygghet

Linda säger att det är först i efterhand som hon har förstått vilka risker som hon utsatt sig för.

– Första gången jag grep en person var jag nästintill livrädd. Sedan vaggas man in i en falsk trygghet, eftersom många grip går bra. Men så händer det och då står man där helt ensam utan någon som kan hjälpa en. 

Se kortdokumentären där Linda medverkar   

Läs vår reportage här: Ensamma väktare utsätts för våld: ”Det kommer bli ett dödsfall”

Adam Larsson 

Michael Sundberg

Som vi har rapporterat om tidigare finns det kritik om att lagstiftningen gällande väktare och ordningsvakter inte har hängt med i samhällsutvecklingen. Nu svarar Socialdemokraterna på kritiken från Bo Wennström, professor i rättsvetenskap. 

Bo Wennströms kritik handlar om att lagstiftningen är föråldrad. Regelverket som är utformat under 1970-talet och därför inte är anpassat till dagens samhälle menar Bo Wennström. Då användes väktare och ordningsvakter främst till att hålla ordning vid dansbanor och andra liknande tillställningar. I dag används samma typer av bevakningspersonal till att patrullera stadskärnor och vara polisens förlängda arm. På grund av detta känner många väktare och ordningsvakter att de måste arbeta utanför lagen för att klara av det uppdrag som de förväntas utföra.   

Elin Lundgren sitter i justitieutskottet för Socialdemokraterna. Hon håller till viss del med om att väktare och ordningsvakter används när polisen inte räcker till.

– Det kan vara på grund av det, men det kan också vara en vilja att möta människors känsla av oro, säger hon.  

Att anställa trygghetsskapande personal som väktare går jättebra om man vill det, säger Elin Lundgren (S). Foto: Riksdagen

Bevakningspersonal av det här slaget utbildas i två till tre veckor innan de får börja arbeta, medan en polis har över två års utbildning. Men så länge rollfördelningen är tydlig så ser inte Elin Lundgren några problem med att ordningsvakter och väktare används som de gör i dag.

­– Det är inte deras huvuduppgift att upprätta lag och ordning, det är polisens uppgift, allt annat är komplettering, säger hon. 

Folk som jobbar inom bevakningsbranschen, och professor Bo Wennström menar att verkligheten inte ser ut så i dag och att lagstiftningen bör ses över. Är en lagändring något som ni diskuterar i erat parti?

– Diskussionen är aktuell och inte på något sätt okänd, men det finns inga konkreta förslag i nuläget.

Kan en viss privatisering av lag och ordning till och med vara bra nu när inte polisen räcker till?

– Polisen har långtgående befogenheter, bland annat när det gäller våldsmonopolet och många av polisens uppgifter utgör dessutom myndighetsutövning. I en rättsstat är det befogenheter som ska vara förbehållna Polismyndigheten, säger Elin Lundgren.  

  Se kortdokumentären om väktarnas och ordningsvakternas situation.

Plötsligt står han där med en kniv. Frågar om de ska dansa. Från en balkong hörs röster; ”ge honom nå ordentligt”. Polisen skriker i hans öronsnäcka att de är på väg – men det är för sent. 

Det var aldrig tänkt att de skulle behöva hamna i en sån här situation. Det var aldrig tänkt att väktare och ordningsvakter skulle bli ett svar på polisbristen. Men i dag ser vi dem överallt. Samtidigt berättar bevakningspersonalen om en vardag kantad av hot och våld, där de inte har verktygen för att kunna hantera situationerna.

Telefonen ringer. Väktaren, som vi kallar för Mattias, säger att han måste vara anonym. Han har fått höra att det är förbjudet att prata med media, att det är att begå tjänstefel. Enligt lagen om bevakningsföretag så är deras jobb att bevaka fastigheter; att vara ett par extra ögon ute i samhället. Men han säger att verkligheten är något annat.

– Gränsen mellan polis och det privata har suddats ut. Det har blivit att ordningsvakterna är de nya poliserna och väktarna är de nya ordningsvakterna, säger han.

– I dag griper vi snattare, åker på störningar, springer på överfallslarm och köps in för att lösa problemen i otrygga områden. Vi försätter oss i fara med en tvåveckors utbildning eftersom samhället förväntar sig att vi griper in, säger han.

Jag har fått stenar kastade på mig och blivit hotad med kniv. 
Anonym väktareDet blir tyst i telefonen. Barns röster hörs i bakgrunden: ”Pappa, Pappa, får vi gå ut”. Javisst får ni det, svarar Mattias. Ljud av glädje ekar i telefonen samtidigt som jag hör dörren slås igen.
– Efter att jag blev knivhuggen var barnen rädda varje gång jag åkte till jobbet. Ett tag efter att gärningsmannen släpptes så gick han fram till mina kollegor: ”Hur är det med han jag märkte” och skrattade. Han försökte ta mitt liv och skrattar. Och jag vågar inte ens åka till stan med mina barn.

Det känns som att det kommer krävas ett dödsfall eller att någon ska få livshotade skador för att cheferna ska förstå att pengar inte är allt.
Anonym väktare 

Han säger att utvecklingen med att kommuner och företag löser otrygghets-problem med bevakningspersonal och samtidigt pressar priserna är ett problem. Eftersom det ofta resulterar i ensamarbete för personalen.
– Det kommer bli ett dödsfall. Allt pratar om att det bara är en tidsfråga, men ska någon behöva dö för att det ska bli en förändring? Jag har blivit knivhuggen men ingenting hände, det enda som förändrades var mitt tänk.

Ett tjugotal väktare som vi pratat med säger att ensamarbete förekommer vid hotfulla situationer, vilket bryter mot arbetsmiljölagen. Ett annat problem är att de inte får snabb hjälp vid våldsamma situationer och att de inte har en tillräcklig utbildning för att kunna arbeta tryggt och säkert i dessa situationer.
– Arbetsgivaren säger att vi ska backa och ringa polis. Men när de ringer och säger att de inte kan komma på grund av brist på resurser. Då står vi där mittemellan och blir klämda. Kunden förväntar sig att vi ska gripa in och vi känner oss tvingade att göra det för att lösa problemet.

Under 2014 gjorde arbetsmiljöverket en utredning som visade att de manliga väktarna är den näst mest utsatta gruppen för hot och våld. I dag fyra år senare är väktarna fortsatt en utsatt yrkesgrupp.

Under flera veckor pratade jag med väktare runt om i Sverige. Olika röster, men med liknande historier. Bevakningspersonalen berättar att de har blivit skallade och bitna. Hotade till livet flera gånger. Och arbetsgivare som envisas med att skicka ut ensamma väktare, trots att det finns överhängande risk för hot och våld.

Vi möter upp Magnus Dawest på en jordig parkering i Söderhamn, han är en av transportförbudets fackliga ombud. Han tycker att väktarutbildningen är kort, men bra om personalen används till det som de är till för.
– Det är vansinnigt att en väktare köps in och används för att lösa otrygghets-problem. Väktare ska åka runt och bevaka fastigheter, se till att allt är låst och släckt, säger han.

Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson bekräftar att bevakningspersonalen gör fler av polisens arbetsuppgifter. Men är det rimligt att köpa in bevakningspersonal med en tvåveckors utbildning för att täcka upp för polisen? 
–Du har inte mycket till val, för alternativet är ingenting. Om man tar bort bevakningspersonalen så är alternativet att ingen ingriper och våldet fortsätter, säger han.

Han är kritiskt till att det diskuteras så lite om hur man kan använda det privata utan att det inkräktar på myndighetsfunktionerna. Han säger att han ska träffa rikspolischefen för att diskutera hur de kan hjälpas åt.
– Om inte vi fanns och gjorde det här så skulle det inte blir gjort. Och det skulle drabba medborgarna hårt. För trots allt i botten så ligger en värdegemenskap. Vi är ett komplement och ingen ersättning. Och vi kan erbjuda våra tjänster för att hjälpa till, säger han. 

Alla vi väktare som möter allt hat och hot, tror du att vi får tillräckligt med hjälp av våra arbetsgivare? Eller tror du att vi blir sjukskrivna och sedan säger upp oss själva för att vi inte orkar mer? 
Anonym väktareGlasväggar och ett ljust modernt kontorslandskap möter oss när vi kliver in på Securitas huvudkontor i Stockholm. Människor vrider sig om och tittar medan presschefen Ronny Fredriksson för oss in till hans kontor.
– Om väktaren hamnar i en situation där man riskerar våld men kan dra sig ur. Så är det bättre att fly än illa fäkta, för det är inte dennes uppgift att ingripa. Och den har ingen plikt att göra det, säger han.

Väktare och ordningsvakter berättar om en utsatthet. Och att de arbetar ensamma vid våldsamma eller hotfulla situationer, vilket bryter mot arbetsmiljölagen. Ska er personal ha det såhär?
– Nej, det ska inte vara så, säger han.

Han säger att det är viktigt att man som företag tar ansvar över arbetsmiljöfrågorna. Men att det kan vara ett problem att få kunderna att förstå varför de ska betala för två väktare.
– Vi är ett kommersiellt företag som säljer tjänster och det är någon som köper tjänsterna. Det händer att vi hamnar i konflikt med kunder när vi bedömer att arbetsmiljön är för farliga. Men är det betalt för en väktare och vi kör med två så blir det en minusaffär för oss, säger han.

Han säger att om det finns en riskbild som kräver två väktare ska man vara tydlig med det till kunden annars tackar man nej. Men problemet är att det finns en underbudskonkurrens.
– Till exempel en restaurang ville ha en väktare på plats under helgerna. Den här personen utsattes för våld där folk höll igen dörren samtidigt som ett gäng omringade personen. Vi stoppade arbetet och förklarade för kunden att de måste betala för två. Ett par veckor senare var ett annat bolag där med en väktare, säger han.

Men när ni säljer in ett uppdrag, har ni ett ansvar att säga nej om kunden bara vill ha en väktare? 
– Om riskbedömningen säger att de borde vara två, så har vi ett ansvar att säga nej till den kunden.

Fungerar det verkligen så?
– Jag vill påstå att det övervägande görs, men inte så ofta som de borde göras.

Det blir tyst i telefon igen. Barnen ropar på sin pappa och i bakgrunden hörs melodin från ett känt dansprogram. Det är fredag och de har ätit tacos. Som en hel familj.
– Sedan jag började har våldet ökat som en spiral. Vi får ingen hjälp av arbetsgivaren och det är bättre för dem att vi slutar. Man känner sig som en papperspåse. Arbetsgivarna kan hävda att vi jobbar förebyggande – men på gatan funkar det inte så. Vi släcker bränder – vi är problemlösare.

LÄS OCKSÅ: Tidigare väktaren Linda om arbetsmiljön: ”Man vaggas in i en falsk trygghet”

Väktare och ordningsvakter gör allt mer utav polisens arbetsuppgifter. Samtidigt talar bevakningspersonalen om en tuff vardag kantad av hot och våld – och frågan är vem som egentligen får betala det högsta priset.

Delar av vår granskning publicerades och sändes på SVT förra veckan. Nu fortsätter granskningen med en kortdokumentär som du kan se här:

Läs mer här: 

https://www.svt.se/nyheter/val2018/kommunalradet-vi-kan-inte-gora-pa-nagot-annat-satt

https://www.svt.se/nyheter/val2018/las-den-f-d-vaktarens-historia-om-nar-det-gick-fel

https://www.svt.se/nyheter/val2018/proffesorn-politikerna-har-inte-velat-ta-i-fragan

https://www.svt.se/nyheter/val2018/securitas-vaktarna-har-ingen-plikt-att-ingripa-vid-hotfulla-situationer 

Publicerad 2018-05-28 16:27:36