Fackets linje är tydlig – ordningsvakterna måste ha mer utbildning
Ordningsvakter används allt mer för at till exempel bevaka stadskärnor runt om i Sverige när polisen inte räcker till. Samtidigt är utbildningen endast två veckor lång.
– Ordningsvakterna är inga övermänniskor, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.
Politiker i alla färger pratar om att det råder polisbrist i landet. Utbildningsplatserna fylls inte och många poliser lämnar yrket på grund av dåliga löner. Lösningen från politiskt håll är flera poliser och polisanställda, Sverigedemokraterna vill ha 7000 nya poliser medan regeringen lovar 10 000 nya poliser till 2024. Det inte så många politiker pratar om är hur ordningsfrågan ska lösas fram tills att de nya poliserna är på plats. I många kommuner har lösningen blivit att väktare och ordningsvakter sätts in för att bevaka stadskärnor och offentliga byggnader.
– Så många poliser skramlar man inte fram över en natt. Då kan ordningsvakter gå in och stödja polisen temporärt, ordet temporärt är viktigt i det här sammanhanget. Men för att vi ska kunna lösa den här nya uppgiften behövs rätt folk, rätt arbetsmiljö och rätt utbildning, säger Jerker Nilsson central ombudsman i Transportarbetareförbundet.
Det är skillnad på väktare och ordningsvakter. Ordningsvakter har större befogenheter än väktare. Ordningsvakter får avvisa eller avlägsna personer som genom sitt uppträdande stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Om inte det hjälper får ordningsvakten omhänderta en person.Till skillnad från ordningsvakter får väktare bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Trots de här skillnaderna har en väktare längre utbildning än en ordningsvakt.
– Det är märkligt, det tycker både de som jobbar som ordningsvakter och vi i facket. Ordningsvakter har tio dagars utbildning sedan ska de vara världsmästare och kunna allting, det är orimligt, säger Jerker Nilsson.
I och med att ordningsvakter används mer på offentliga platser och i centrala delar av städer måste de hantera allt svårare situationer som kan innefatta hot och våld.
– Ska vi nu använda ordningsvakter till de här sakerna måste vi ta reda på, vad behöver de mer när det gäller utbildning och utrustning, säger Jerker Nilsson.
Enligt Jerker Nilsson är det viktigaste som en ordningsvakt måste lära sig att hantera många olika typer av situationer. I yrket stöter en ordningsvakt ofta ihop med påverkade personer som kan vara oberäkneliga.
– Självklart behöver ordningsvakterna mer utbildning. Det finns bara ett sätt att förbereda ordningsvakterna för uppgifterna de förväntas klara av i dag, det är utbildning och praktisk yrkesträning, säger han.
Det är polismyndigheten som är ansvarig för innehållet i ordningsvakternas grundutbildning. Lars Sjöberg är processutvecklare på rättsavdelningen på Polismyndigheten och har insyn i hur myndigheten sköter den här frågan.
– Polismyndigheten har tankar på att ändra utbildningen för ordningsvakter. Där väger vi in både myndighetens egna iakttagelser och synpunkter från ordningsvakterna själva, säger han.
Ordningsvakterna används på ett helt annat sätt i dag än förut. På grund av det är det många som vill ha en bättre utbildning så fort som möjligt, när kan en ny utbildning vara på plats?
– Diskussionen att förlänga utbildningen omfattar både framtagandet av en analys av vad som är mest angeläget. Samt att säkerställa att vi har resurserna som krävs för att ta fram en ny, längre utbildning, säger han.
Lars Sjöberg är också tydlig med att kostnadsfrågan för en längre utbildning är ett problem.
– I glesbygd är ordningsvaktsarbetet ofta ett extrajobb. Där är det dessutom glest med polisiära resurser på grund av avstånden. Blir utbildningen för dyr så riskerar vi att tappa ordningsvaktsresurser i dessa områden, säger han.
Se våran kortdokumentär om väktare och ordningsvakters arbetssituation
Läs mer: DCase 2018 Den mänskliga fågelskrämman