DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

”Man måste se till att det finns plats för undervisningen”

Svenska skolan har problem med att föra in modersmålsundervisningen under skoldagen. Nermina Wikström på Skolverket och Öyvind Eriksen på Sundsvalls kommun förklarar varför det ser ut som det gör.

Nermina Wikström, undervisningsråd på Skolverket, ansvarar för utformandet av modersmålsundervisningens kursplan.

I den förra delen av undersökningen uttalade sig både en lärare och en rektor om modersmålsundervisningens utmaningar. Vi har varit i kontakt med Skolverket och Sundsvalls kommun för att fråga kring den problematik som presenterats.

Nermina Wikström menar att man först och främst måste skilja på de nationella minoritetsspråken och de övriga modersmålen.

– Vi pratar om modersmål som två olika delar, nationellt minoritetsspråk och övriga modersmål. Detta eftersom olika förutsättningar gäller för dessa. I övriga modersmål krävs det att man som elev har vissa förkunskaper inom språket, där det till exempel finns krav på att det ska talas hemma. Men ett nationellt minoritetsspråk är du berättigad att läsa även som nybörjare utan förkunskaper. Om man då ska utveckla ett språk från början så är det klart att det krävs mer tid i jämförelse med om du redan har förkunskaper, säger hon.

Hon menar vidare att det finns fyra olika möjligheter att schemalägga modersmålsundervisningen på.

– Det går att organisera inom ramen för till exempel elevens val eller utanför ordinarie skoltid. Det finns ingen utredning som jag känner till som skulle ta upp fördelar kring detta, utan det är upp till kommunen själv att organisera det på ett sätt som passar för dem. Det är lagstadgat så att kommunen har möjligheten att välja. Vi från Skolverket kan inte involvera oss i de organisatoriska frågorna. Det är kommunerna eller fristående huvudmän som ansvarar för organisationen av modersmålsundervisning, säger hon.

Hon säger också att det pågår en utredning som ska kartlägga tillgången till och deltagandet i modersmålsundervisning. Den ska även analysera hur modersmålsstudier och studiehandledning på modersmål förbättrar elevens resultat i skolan. 

I Sundsvalls kommun har man valt att lägga modersmålsundervisningen under ordinarie skoltid, som vi rapporterade om i vår tidigare artikel. Öyvind Eriksen, chef för Centrum för flerspråkighet i Sundsvall, menar att det inte hade blivit bättre av att lägga undervisningen efter skoltid, som är en lösning som gjorts i vissa andra kommuner.

– Modersmålsundervisningen är som vilket annat ämne som helst. Det man behöver göra är att se till att det finns plats för den undervisningen under elevens skoldag, men det är något som man centralt på kommunnivå måste fatta ett beslut kring. Det finns inga såna än, men vi håller på att lobba för det, säger han.

Han säger att de försöker lägga modersmålsundervisningen när personal har konferens, när det är sovmorgnar eller under exempelvis elevens val för att det inte ska påverka den övriga undervisningen. Men det finns tillfällen då eleverna kan behöva gå ifrån annan undervisning.

– Det är en komplex fråga som inte är så enkel att lösa. Men om vi fortsätter som vi gör nu kommer det inte att bli någon förändring. Istället för att vi ska försöka hitta lämpliga tidpunkter att ha modersmålsundervisning så borde det avsättas tid redan vid schemaläggningen. Hagaskolan och Höglunda har till exempel kommit överens om en tid i veckan där all modersmålsundervisning kommer att läggas, där de inte går miste om annan undervisningstid, säger han.

John Söderberg, Edwin Handler och Andreas Jonsson

By: John Söderberg
Publicerad: 1 juni, 2018
Läs mer: DCase 2018 Modersmålet

Intro: #Modersmålet

 

Vad är #Modersmålet?

#Modersmålet är en undersökning som berör modersmålsundervisning i grundskolan. Undersökningen kommer att presentera olika synvinklar på temat, dels från forskare, men även från yrkesverksamma inom branschen.

 

Vilka ligger bakom undersökningen?

Vi är en grupp bestående av tre journaliststudenter på Mittuniversitetet i Sundsvall, som under april och maj månad gått kursen undersökande journalistik. Under kursens gång har vi undersökt olika åsikter kring modersmålsundervisningen, där vi slutligen valde att fokusera på undervisningens förutsättningar.

Vi som ligger bakom undersökningen heter John Söderberg, Andreas Jonsson och Edwin Handler.

 

Hur gjordes undersökningen?

Vår undersökning baseras främst på intervjuer. Vi har pratat med olika språkforskare, både docenter och universitetslektorer. Från branschen har vi intervjuat en rektor med kunskap i ämnet, samt en yrkesverksam modersmålslärare. Utöver det har vi varit i kontakt med bland annat Skolverket, och tagit del av statliga utredningar.

 

Hur kontaktar jag er?

Vid eventuella frågor eller funderingar om vår undersökning kan du nå oss på miuninvestigate@gmail.com. Vi försöker besvara ditt mail snarast möjligt.

By: John Söderberg
Publicerad: 31 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Modersmålet

Modersmålsläraren: Endast fler undervisningstimmar skulle inte lösa problematiken

Trots att forskning pekar på att fler undervisningstimmar krävs för att lära ut ett språk finns det röster från skolväsendet som är av en delvis annan åsikt. Vad läraren gör med den tid som finns lyfts istället som det viktigaste.

Lena León arbetar bland annat med modersmålsundervisning. Hon lär ut språken ryska och ukrainska. Foto: Privat.

I vår tidigare artikel skrev vi om forskning som visar att fler undervisningstimmar inom modersmålet krävs för att lära ut språket ordentligt. En timmes undervisning som pekas ut som praxis beskrivs som för lite, då forskare menar att det behövs mer. En rekommendation på tre timmars undervisning i veckan lyfts fram.

Lena León, modersmålslärare och teamledare vid Mångkulturella enheten i Sigtuna kommun, menar istället att den främsta problematiken inte ligger i antalet undervisningstimmar, utan snarare i de förutsättningar modersmålslärare har att jobba med för att uppnå kurskraven. Även om hon samtidigt menar att utökad tid också är bra. 

– Ett krav för att få läsa modersmål är att eleven pratar språket hemma på ett eller annat sätt. Det skolan erbjuder är en utökad undervisning till de redan existerande språkkunskaperna hos eleven. Dessa språkkunskaper kan till exempel komma genom läsning eller film, eller att föräldrarna pratar språket med barnen. Därför tror jag inte att endast fler undervisningstimmar hade löst problematiken, utan det handlar i större grad om att göra något vettigt av den tid vi har, säger hon.

Hon framhäver att en gemensam modersmålsundervisning för elever från olika skolor även kan ha en positiv effekt.

– Det gynnar varken läraren eller eleven att vara ensam, därför samarbetar i vissa fall skolor med varandra. Det finns däremot föräldrar som har varit kritiska till en längre resväg för dem själva eller eleverna till och från andra skolor. Men lyckas vi från lärarhåll övertyga föräldrarna om att eleverna vinner på att träffas i större grupper så har det visat sig fungera bra. Då finns det möjligheter för både föräldrar och elever att interagera med varandra och skapa kontakter, säger hon.

Hon menar däremot att det är svårt att erbjuda en bra och vettig undervisning på grund av att kraven på det som ska levereras är närmast ouppnåeliga, anser hon.

– Elevgrupperna är ofta ojämna, både åldersmässigt och kunskapsmässigt till den grad att det blir svårt att bedriva en hållbar undervisning. Det är inte ovanligt att undervisningen ligger efter ordinarie skoltid då eleverna är trötta efter en vanlig skoldag. I vissa kommuner behöver elever som läser modersmål dessutom ta sig till en annan skola för att läsa sitt språk, säger hon.

Carina Cederholm, rektor på S:t Olofsskolan i Sundsvall, har en annan uppfattning. Hon menar att den stora problematiken på hennes skola är att undervisningen är schemalagd under ordinarie skoltid.

– Min önskan vore att modersmålsundervisningen låg utanför skoltid, eftersom elever i dagsläget får gå ifrån ordinarie undervisning. Det kan till exempel röra sig om en timmes förlorad undervisning i ett annat ämne. Skulle man göra en undersökning på det är jag ganska säker på att det skulle gå att identifiera ett negativt samband kring inlärningen vid förlorad tid i ett viktigt ämne, säger hon.

Men hon förstår också problematiken kring att lägga modersmålsundervisningen efter ordinarie skoltid.

– En konsekvens skulle däremot vara att elever vill gå hem efter ordinarie skoltid, inte sätta sig i skolbänken igen. I ett sådant scenario är det eleven och elevens föräldrar som får ta ställning till det. Skolan uppmuntrar aktivt och erbjuder undervisningen, eftersom det finns ett positivt samband mellan undervisningen och goda studieresultat. Men det är inte obligatoriskt, säger hon.

John Söderberg, Edwin Handler och Andreas Jonsson 

By: John Söderberg
Publicerad: 30 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Modersmålet

Så säger språkforskarna: Mer undervisningstid i modersmål

Elever får inte tillräckligt med tid för att lära sig sitt modersmål i grundskolan. Detta menar språkforskare, som pekar på att antalet undervisningstimmar bör ligga på ett genomsnitt av tre per vecka. I dagsläget är praxis en timme.

Birgitta Norberg Brorsson, docent vid Mälardalens Högskola, menar att ett modersmål har en stor betydelse för identiteten. Foto: Privat.

I en statlig utredning tillsatt av regeringen som berör nationella minoritetsspråk framgår det att antalet undervisningstimmar i grundskolan bör ligga på ett genomsnitt av tre undervisningstimmar per vecka.

Även Europarådet har kritiserat Sverige åtta gånger vid olika tillfällen för att undervisningstiden är för begränsad.

Christina Hedman, docent i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, menar att den begränsade undervisningstiden även gäller för modersmål, och inte bara nationella minoritetsspråk som nämns i utredningen.

– Europarådet har länge påpekat att undervisningstiden är för begränsad för de nationella minoritetsspråken, vilket då också skulle gälla för de nyare immigrantspråken. Jag har inte funnit någon studie som visar att modersmålsundervisning i sin nuvarande form skulle vara helt ineffektiv. Däremot är jag av uppfattningen att den praxis med en timmes modersmålsundervisning i veckan är för liten och att mer behövs, säger hon.

Det finns även forskare som menar att modersmålsundervisning kan leda till bättre studieresultat i framtiden.

– Det finns ett positivt samband mellan modersmålsundervisning och bättre studieresultat, men det finns många variabler som skulle kunna påverka detta. Det är därför svårt att konstatera att det finns en direkt kausalitet, men det finns ett samband, säger Natalia Ganuza, universitetslektor på Stockholms universitet.

Birgitta Norberg Brorsson är docent i svenska språket vid Mälardalens Högskola och har under de senaste åren forskat kring språk, ämneskunskaper, flerspråklighetsfrågor och hur de hänger samman. Hon instämmer med Natalia Ganuza och Christina Hedman, men säger att det också påverkar annat än ämneskunskaper.

– Modersmål, oavsett vilket modersmål man har, berör mycket. Det är en hjälp för att få tillgång till sin identitet och känsloliv. Många relationer kan vara grundade i modersmålet. Det är jättemycket. Utöver det finns allt det som sker i skolan naturligtvis. Men det handlar inte bara om språkutveckling, säger hon.

John Söderberg, Edwin Handler och Andreas Jonsson 

By: John Söderberg
Publicerad: 29 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Modersmålet

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se