Data från skolverket antyder att nya lärare i Gävle slutar jobba efter bara några år.

– Jag kommer nog inte arbeta fram till 65, säger Madeleine Flodin (26), som tog lärarexamen 2017.

Många lärare som arbetat från ett till fem år är inte längre är kvar på skolorna, enligt data från Skolverket. Dessa är dessutom lärare med pedagogisk högskoleexamen som studerat i fem år. Tjänstlediga personer är borträknade och är alltså inte förklaringen. Trots detta går det inte att säga säkert varför lärarna har slutat. Det går heller inte att avgöra om de kan tänkas återvända till yrket.

Bildtext: Diagrammet är en representation av Skolverkets data. Det visar på antal lärare som slutar vara aktiva varje enskilt år. Förklaringen till uppgången 2011 är okänd.

Madeleine Flodin arbetar på Realgymnasiet i Gävle och tog sin lärarexamen i våras. Hon började arbeta redan under sin utbildning och har inga planer på att sluta. Däremot säger hon att hon förstår varför vissa gör det.

– Det tar mer än vad det ger. Vissa dagar känner man för att slita av sig håret.

Madeleine Flodin säger att lärarutbildningen inte helt förbereder en för hur verkligheten ser ut på skolorna.

– Du får 30 stycken elever, någon har dyslexi, vissa har ADHD, någon annan dyker inte upp på lektionerna och så vidare. Och du ska se till alla deras behov blir uppfyllda.

Det drastiska tappet av lärare som datan antyder började 2011, vilket sammanfaller med gymnasiereformen samma år. Flera lärare uppger i en undersökning från skolverket att de upplever arbetsbördan som större efter gymnasiereformen. Madeleine talar om arbetsbördan i allmänhet, men nämner även sådant som den relativt låga lönen för lärare.

–Det är inte lika bra betalt för lärare som det är för andra med lika lång utbildning. Många väljer nog bort yrket på grund av det.

Madeleine nämner också ett problem som specifikt drabbar nya lärare. På många skolor hade nya lärare förr en annan lärare som hjälpte dem i början. Med tiden har det allt mer försvunnit.

– Det är en hög arbetsbelastning och på många platser finns det dåligt stöd för nya lärare.

Enligt den tidigare nämnda rapporten säger majoriteten av alla lärare att elever med bristande förkunskaper ökat. Madeleine anser att det inte bara är elever som riskerar komma till skolorna med bristande förkunskaper. Ett sätt som använts för att öka antalet lärare är att sänka antagningskraven till utbildningen. Madeleine säger att det inte är någon bra idé.

– Det kommer att få konsekvenser längre fram. Risken är att de kommer ut dåligt förberedda och att personer som inte borde vara lärare blivit det ändå.

Tomas Hartikainen, förvaltningschef för utbildning i Gävle kommun, säger sig inte se den stora lärarbristen som datan visar.

– Det har inte skett ett så stort tapp i Gävle. Det skulle kunna vara en felkälla att lärare inte har tagit ut sin lärarlegitimation, vilket skulle kunna förklara den stora ökningen som datan visar.

José Luis Berrospi, statistiker på skolverket, har inget svar på varför ökningen är så stor som den är.

– Vi på skolverket analyserar datan, vi samlar inte in den. Så jag kan inte besvara din fråga, säger José Luis Berrospi, undervisningsråd inom personalstatistik.

I ett pressmeddelande från mars i år sa Niclas Westin, enhetschef på skolverket för Skolans organisation och ledning, angående lärarbristen att: ‘’Bristen på behöriga lärare är fortsatt allvarlig. Det går fler elever än tidigare i både grundskolan och gymnasiet men det finns helt enkelt inte tillräckligt många behöriga lärare att få tag på.’’

Niclas Westin säger att han inte på kort varsel kan förklara orsaken till ökningen av oregistrerade lärare i Gävle, som syns i datan. Det skulle kunna vara frågan om att tidigare behöriga lärare blivit obehöriga sedan gymnasiereformen. Men han kan inte med säkerhet säga om så är fallet.

– Jag kan inte kommentera det, säger han.

Andreas Jonsson, Sebastian Berglund & Edwin Handler

Vår metod

1. Vi mejlade Skolverket och begärde ut data. Det vi begärde ut var information om lärare i hela Region Gävleborg.
2. Vi strukturerad upp datan och begränsade den. Vi tittar på Gävle kommun, åren 2000-2015, lärare med examen som varit aktiva 1-5 år och året de slutade vara aktiva.
3. Vi sorterade sedan alla lärare i kolumner. Kolumnernas rubriker är åren de slutade vara aktiva på.
4. Vi visualiserade kolumnerna i ett diagram för att ge en tydlig bild av skolverkets data.