Modersmålsläraren: ”Ett språk är alltid en bra investering för framtiden”
Salen där modersmålsundervisningen hålls känns modern. I stället för en traditionell whiteboard är en stor interaktiv skärm monterad på väggen. Rummet är välupplyst, även eftermiddagssolen tittar in genom fönstren.
När David Niel, modersmålslärare på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, inleder dagens lektion i franska blir det inledningsvis något stressigt när tekniken inte samarbetar. Då modersmålsundervisningen är planerad till 45 minuter i veckan är det ett problem som förhoppningsvis går att lösa snabbt.
– Jag som lärare måste anpassa undervisningen och schemat efter elevernas egna scheman. Och nästa modersmålsklass börjar fem minuter efter den här, säger han.
Medan datorstrulet fortgår får klassen, som består av sjätteklassarna Lilou Moilanen Demargne och Charlotte Lundqvist, äta mellanmål, som passande nog består av bland annat baguette.
– Det är onsdag eftermiddag och eleverna är trötta efter en skoldag. Då är det bra med lite extra energi för att orka, säger David Niel, samtidigt som han hänger över en av datorerna.
När det tekniska strulet är löst inleds ett förhör. David Niel använder sig bland annat av ett gestikulerande kroppsspråk och betonar vissa ord extra noga.
– Det bästa med undervisningen är att få lära sig ett språk. Jag har en pappa från Frankrike och talar väldigt mycket franska hemma. Vissa saker tar tid och är svåra att lära sig. Men språket hjälper mig att kommunicera med till exempel släktingar, säger Lilou Moilanen Demargne.
Charlotte Lundqvist fortsätter:
– Det är kul att kunna flera språk, bland annat att kunna prata hemlisar med andra.
David Niel menar att samtidigt som modersmålsundervisningen inte läses i samma utsträckning som svenska, så ser han fortfarande en utveckling hos eleverna.
– Flera av mina elever lever i en tvåspråkig miljö och uttrycker sig bäst på svenska. Jag ser en stor utveckling i franska bland elever som jag följt i flera år. De blir definitivt säkrare i skrift och har utökat sitt ordförråd, säger han.
Han menar också att en regelbunden kommunikation med familjen är viktig.
– Svenskan tar ofta över hemma, därför är skolan bra för att kunna stärka franskan hos eleverna. Ifall de någon gång i livet vill vara i Frankrike gäller det att ha en förståelse för språket. Det kommer nog att märkas mer i framtiden än vad det gör i grundskoleåldern. Ett språk är alltid en bra investering för framtiden, säger han.
I stadsdelen Vasastan bor familjen Moilanen Demargne. De har en flerspråkig bakgrund, där Tiina har rötter i Finland och Vincent i Frankrike. Utöver svenskan är det franskan som fått fäste i det vardagliga livet.
– Jag är född i Sverige och förstår en del finska men pratar det inte. I mitt fall förlorade jag delvis kontakten med många av mina finska släktingar eftersom jag inte lärde mig finska ordentligt och inte heller hade hemspråk i skolan. När jag var liten kände jag att jag bara ville vara svensk och få kompisar, även om det nästan bara pratades finska hemma. Mina föräldrar ville först tillbaka till Finland, men i slutändan bestämdes det att vi skulle stanna här i Sverige och att vi skulle lära oss mer svenska och bli integrerade. Då pratade jag mer och mer svenska med mina föräldrar, och på så sätt utvecklades även deras språkkunskaper, säger Tiina Moilanen Demargne.
Vincent Demargne är uppvuxen i Frankrike och flyttade till Sverige som 29 åring. Efter att ha träffat Tiina bestämde han sig för att stanna i Sverige i stället för en flytt tillbaka till hemlandet. För att få ett jobb behövdes då kunskaper i det svenska språket, vilket han bland annat lärde sig genom Tiina.
– Jag kom till Sverige för att vara med min dotter och var väldigt mån om att hon skulle bli tvåspråkig. Det gjorde att franskan blev aktivt i hemmet. Det är viktigt att båda föräldrarna har en förståelse och intresse för språket, och Tiina hade en grund av fyra års skolfranska, säger han.
– Språk är en del av kulturen. Det är viktigt att vi insisterar på tvåspråkigheten hemifrån, för det är inte alltid barn är hundra procent motiverade att läsa ett extraspråk. Jag har även sett att om man inte åker till ett land där språket talas så blir det svårare att ta till sig, säger Tiina Moilanen Demargne.
Läs mer: DCase 2018