DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

Så säger språkforskarna: Mer undervisningstid i modersmål

Elever får inte tillräckligt med tid för att lära sig sitt modersmål i grundskolan. Detta menar språkforskare, som pekar på att antalet undervisningstimmar bör ligga på ett genomsnitt av tre per vecka. I dagsläget är praxis en timme.

Birgitta Norberg Brorsson, docent vid Mälardalens Högskola, menar att ett modersmål har en stor betydelse för identiteten. Foto: Privat.

I en statlig utredning tillsatt av regeringen som berör nationella minoritetsspråk framgår det att antalet undervisningstimmar i grundskolan bör ligga på ett genomsnitt av tre undervisningstimmar per vecka.

Även Europarådet har kritiserat Sverige åtta gånger vid olika tillfällen för att undervisningstiden är för begränsad.

Christina Hedman, docent i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, menar att den begränsade undervisningstiden även gäller för modersmål, och inte bara nationella minoritetsspråk som nämns i utredningen.

– Europarådet har länge påpekat att undervisningstiden är för begränsad för de nationella minoritetsspråken, vilket då också skulle gälla för de nyare immigrantspråken. Jag har inte funnit någon studie som visar att modersmålsundervisning i sin nuvarande form skulle vara helt ineffektiv. Däremot är jag av uppfattningen att den praxis med en timmes modersmålsundervisning i veckan är för liten och att mer behövs, säger hon.

Det finns även forskare som menar att modersmålsundervisning kan leda till bättre studieresultat i framtiden.

– Det finns ett positivt samband mellan modersmålsundervisning och bättre studieresultat, men det finns många variabler som skulle kunna påverka detta. Det är därför svårt att konstatera att det finns en direkt kausalitet, men det finns ett samband, säger Natalia Ganuza, universitetslektor på Stockholms universitet.

Birgitta Norberg Brorsson är docent i svenska språket vid Mälardalens Högskola och har under de senaste åren forskat kring språk, ämneskunskaper, flerspråklighetsfrågor och hur de hänger samman. Hon instämmer med Natalia Ganuza och Christina Hedman, men säger att det också påverkar annat än ämneskunskaper.

– Modersmål, oavsett vilket modersmål man har, berör mycket. Det är en hjälp för att få tillgång till sin identitet och känsloliv. Många relationer kan vara grundade i modersmålet. Det är jättemycket. Utöver det finns allt det som sker i skolan naturligtvis. Men det handlar inte bara om språkutveckling, säger hon.

John Söderberg, Edwin Handler och Andreas Jonsson 

By: John Söderberg
Publicerad: 29 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Modersmålet

#infobrist

Fallet Magnus: informationsbristen

Del 1

Den psykiska ohälsan i Sverige fortsätter att öka och mediciner blir en allt vanligare behandlingsmetod vid ångest och depression.

Men innan vi börjar äta den där tabletten, hur pass informerade är vi då egentligen om hur den fungerar?

Och vad kan egentligen hända om en patient inte blir tillräckligt inkluderad i vården?

 

Simon Fredling Jack, William Laumann, Carl Edholm, kontakta oss på carledhoolm@gmail.com

 

By: caed1601
Publicerad: 29 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 infobrist
”Lokalpolitiker som brottas med problemen idag måste direkt lösa situationen på något sätt”, säger Bo Wennström. Foto: Uppsala Universitet

Gammalt regelverk skapar problem för dagens väktare och ordningsvakter

Enligt professor Bo Wennström har lagstiftningen inte hängt med kring ordningsvakters och väktares roll i samhället.
– Regelverket är anpassat efter bevakningspersonalens roll på 70- och 80-tal, säger han. 

Bo Wennström är professor i rättsvetenskap. Enligt honom blir lagstiftningen ett problem då bevakningspersonal används för att exempelvis patrullera centrumområden i städer, något de inte gjorde när lagstiftningen stadgades. Idag behövs andra typer av befogenheter och utbildning.

– Politikerna har inte velat ta i frågan. För om det framkommer hur det egentligen ser ut uppdagas ju hela situationen. Regelverket är inte anpassat för hur samhället ser ut idag, säger Bo Wennström.

Att ordningsvakter och väktare används allt mer finns det två förklaringar till, enligt Bo Wennström. Den ena är en lång utveckling som sträcker sig tillbaka till 1960-talet, då en privat marknad för bevakningstjänster växte fram. Den andra har med polisens minskade närvaro att göra.

Lösningen blir bevakningspersonal

Bo Wennström har förståelse för situationen som vissa kommuner befinner sig i när de känner sig tvingade att öka tryggheten, och att lösningen blir ordningsvakter och väktare.

– På nationell nivå pratar man om att lösa ordningsfrågor ur ett långt perspektiv, men lokalpolitiker som brottas med problemen idag måste lösa situationen på något sätt direkt, säger han.

Får medborgarna finna sig i att polisen inte är ute på gatorna på samma sätt som förr och att andra upprätthåller tryggheten?

– Ja, så är det säkert. Men det får man ju inte säga. 

 Här kan du se våran kortdokumentär som är en del av våran granskning. 

Adam Larsson

By: Anton Gustafsson
Publicerad: 29 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Den mänskliga fågelskrämman

16-åring hängdes ut av klasskompisar på sexkonto

Maj-Britt Galdo visar upp poängtavlan. BJ = blow job (avsugning), jinda = slampa, milf = mother I’d like to fuck, gilf = grandmother I’d like to fuck. Foto: Leonora Toplica

I en soffa på en hemmafest kysser Maj-Britt Galdo och en kille varandra.
En månad senare får hon veta att det finns en video på Instagram, där man ser hur hon och killen hånglar.
– Jag kände mig blottad, säger Maj-Britt Galdo, i dag 19 år.

När sextonåriga Maj-Britt Galdo går första året på Franska gymnasiet i Stockholm cirkulerar det rykten, som viskningar genom korridorerna. Ryktena handlar om ett konto där killar från skolan ska lägga upp bilder på tjejer. I början tar hon det inte på allvar. Det är först när en person kommer fram till henne och i förtroende berättar att hon finns på kontot som hon inser att ryktena stämmer.
– Jag tror inte jag förstod vad det innebar, utan var mer som ett levande frågetecken. Men sedan kände jag mig blottad, jag har alltid varit lite rädd för att hamna på nätet. Och jag tänkte ”vad har de laddat upp?”. Jag hoppades att det inte var så allvarligt och tänkte att det kanske inte var det.

Sen kom skammen och skuldkänslorna. Maj-Britt kände att hon inte borde gått på den där festen, att hon inte skulle pratat eller hånglat med den där killen. Som om hon själv satt sig i den situationen. Så därför berättade hon inte för någon, utom hennes vänner som också hade kännedom om kontot, och så rektorn på skolan då. Men hon sa ingenting till sina föräldrar och de fick inte reda på vad som hänt deras dotter förens vårterminen 2018.
– Eftersom att jag kände att det var mitt fel så kände jag mig ganska dum. Jag kunde ju inte gå tillbaka i tiden utan kände att jag fick lära mig leva med mina fel, så nej, jag valde att inte berätta för mina föräldrar.

 

”Franskasfinest”
Det var för lite mer än två år sedan som Maj-Britt och en annan elev från Franska gymnasiet, en kille i samma årskurs låg i en soffa på en hemmafest och kysste varandra. Ganska direkt märker Maj-Britt att ett antal killar går fram och börjar fota henne och killen där de ligger i soffan. Först försöker hon ignorera det, men när hon inser att de även filmar känns det obekvämt, för hon har ju inte sagt till dem att det var okej. Men hon vågar inte säga åt dem att sluta så hon reser sig istället upp och går därifrån.

Skärmdump på inlägget som Maj-Britt Galdo hängdes ut i.

När hon väl får reda på att kontot är på riktigt, att det heter ”Franskasfinest”, att det är en poängtävling som går ut på att lägga upp bilder och videor på tjejer i sexuella sammanhang, samt att det drivs av ett tiotal killar från skolan bestämmer hon sig för att gå till rektorn på skolan, Björn Kullgard.
– Även om det jag var med om inte var det grövsta så vet jag att andra var med om mycket värre grejer och jag ville skapa rättvisa för dem också. Och Björn kändes väldigt förstående. Han sa att det inte var acceptabelt att killarna gjorde så här så jag kände mig lugn med att överlämna den här saken i hans händer. För det verkade verkligen som han skulle engagera sig och straffa killarna som gjort det, säger Maj-Britt, nu två år senare.

Tvingades be om ursäkt till klassen
Det Björn Kullgard gjorde var att gå till alla fyra klasser i ettan och säga åt de skyldiga killarna att stiga fram. Ett antal killar gjorde det. I en klass tvingades de be om ursäkt för att kontot fanns och för att de använt skolans namn i titeln. Björn Kullgard talade även med killarna privat och sa bland annat åt dem att be om ursäkt till tjejerna som hängts ut på kontot. Han ska också ha gått ut med information om kontot till föräldrar och elever på skolans intranät, Schoolsoft. Något som vissa elever vi talat med bekräftar medan andra inte minns att någon sådan information gick ut.

Alla killar som var aktiva på kontot har heller inte varit och pratat med Björn Kullgard. Två killar som vi pratat med har aldrig varit i kontakt med honom och deras föräldrar vet fortfarande inte om att kontot fanns, eller vad deras söner gjorde på det. Björn Kullgard gjorde heller ingen uppföljning på om de killarna han haft möte med framförde sina ursäkter till tjejerna som hängts ut, vilket han ska ha uppmanat dem att göra.
– Jag minns att detta fallet var lite diffust och det gäller att ha klart för sig för vad som hänt innan man går på folk för hårt. Det är också lätt att lägga för stor skuld på folk. Man ska lägga den skuld som är relevant, säger han.

– Respekt har blivit väldigt mycket viktigt för mig då jag känner att det inte funnits respekt av alldeles för många i den här skolan, säger Maj-Britt Galdo. Foto: Ida Oscarsson

#Metoo fick henne att inse allvaret
Så tiden går och Maj-Britt undrar vad som egentligen blev av det där samtalet mellan henne och Björn Kullgard. Visst agerade han snabbt, men sen blåste det hela över och det utan att hon fått någon personlig ursäkt från någon av killarna. Inte heller Björn Kullgard tar kontakt med henne efteråt för att kolla hur hon mår. Skulden och skammen sitter kvar och hon hanterar det genom att försöka glömma bort hela grejen. Men hon känner ilska. I takt med att hon får en klarare bild av vilka killar som stått bakom kontot börjar hon rikta sin ilska mot de personerna. Subtilt, genom att sluta hälsa och att inte besvara leenden visar hon sitt missnöje. Hon hade velat gå fram till dem och frågat varför de gjort som de gjort, men hon vågar inte. Att se killarna varje dag är jobbigt, eftersom hon upplever att många av dem inte visar någon ånger för vad de gjort.

Jag kände att jag måste göra någonting åt det här

Under ett och halvt år hanterar Maj-Britt hela ”Franskasfinest”-situationen på det viset. Men så kommer hösten 2017, tiden då hela internet fylls med vittnesmål från kvinnor och mediepersonligheter som delar med sig av sina egna erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier under #metoo. Långsamt får Maj-Britt upp ögonen för att det hon var med om vårterminen i ettan kanske inte var hennes fel ändå. Men det som gjorde att hon verkligen insåg det var att några andra från skolan skrev ett inlägg om ”Franskasfinest”. Sättet de beskrev det på hjälpte Maj-Britt att inse allvaret.
– Det var som att läsa något där jag insåg att jag var en av huvudpersonerna. Det lät precis som en av alla de historier jag hade läst om då jag tänkt att, ”herregud, de kvinnorna är ju offer”. Så då tänkte jag att jag också måste vara ett offer och att det låter riktigt allvarligt.

Maj-Britt Galdo har gått på Franska skolan sedan lågstadiet. Foto: Ida Oscarsson

Anmäler skolan
Samtidigt under hösten blir det känt att några i årskursen under Maj-Britt startat en lista på Instagram. En ”haffa”-lista, där killar listade de tjejer i årskursen som de ansåg var lättast att få i säng. En lista som Björn Kullgard känner till men valt att inte polisanmäla. Den 31 december 2017 väljer Maj-Britt att anmäla Franska skolan och rektorn Björn Kullgard till Skolinspektionen.
– Jag kände att jag måste göra någonting åt det här, för skolans framtid. För annars kanske inget händer någonsin. Ingen person ska behöva uppleva sådana händelser, för det kan ju bli värre på något sätt. Eller bara att det händer, det borde inte hända, säger hon.

 

 

 

 

 

LÄS MER: Killar på Franska skolan fick poäng för att hänga ut tjejer

LÄS MER: Rektorn kände till sexvideon – nu två år senare polisanmäler han

LÄS MER: Maj-Brott Galdo: ”Två år känns lite för sent för en ursäkt”

LÄS MER: Skolinspektionen och DO har inte utrett Franska skolan

LÄS MER: Polisen kommer inte utreda sexkontot ”Franskasfinest”

 

 Ida Oscarsson, Leonora Toplica, Alok Sedell

 

By: Alok Sedell
Publicerad: 29 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Franska skolan, Franskasfinest, Instagram, metoo, räckupphanden, tystiklassen, uthängd

Sexkontot:

Killar på Franska skolan fick poäng för att hänga ut tjejer

Skärmdumpar från Instgram-kontot ”Franskasfinest”. Kommentarerna till höger har inte med bilden i mitten att göra.

Gymnasietjejer från Franska skolan blottades på sexkontot ”Franskasfinest” efter att killar på skolan startat en poängtävling. Varje dokumenterad sexuell handling gav poäng, det slutade med att en sexvideo publicerades.
– När det gick för långt gick det verkligen för långt, säger en av killarna som drev kontot.

Det var under läsåret 2015/2016 på Franska gymnasiet som kontot med namnet ”Franskasfinest” startades av ett tiotal killar i ettan. Det hela började som en tävling bland killarna om ”vem som kunde strula med flest tjejer”. Det skapades en poängtävling där beroende på vad man gjorde så fick man en viss poäng.
– Jag vet att i början så kollade vi efter varje helg. Hade du kysst en tjej då var det en poäng. Om man hade haft sex med någon då var det fyra poäng och så vidare, säger en av killarna vi varit i kontakt med.

Det var mellan 10-15 killar från skolan som följde det privata kontot. Flera killar kunde logga in på kontot och publicera bilder eller videor.
– Det var lite mer som en rolig grej. Vilken av de som är oskuld, kommer att förlora oskulden först och så vidare, säger en av killarna som vill vara anonym.

 

Enligt vår granskning hängdes fyra tjejer från Franska skolan ut på kontot. Tre stycken hängdes ut på bild eller video när de hånglade med killar som var aktiva i kontot. I ett fall var det en sexvideo som publicerades.
– Självklart när man ser tillbaka så skäms man. Det var väldigt omoget att starta en sådan tävling. Vi insåg inte då att det kunde eskalera till en sådan nivå, säger han.

Enligt den anonyma killen fick han och andra medlemmar som följde kontot gå till rektorn och berätta för honom om kontot, om vad som hade hänt och förklara hur de var involverade.
– Han var väldigt förstående, han såg att vi skämdes väldigt mycket så han sa att ”det här kommer att gå att lösa”, att det var bra att vi bad om ursäkt och att vi visade att vi ångrade det vi hade gjort, säger hanOm man hade haft sex med någon då var det fyra poäng

I klassen där det fanns flest aktiva följare fick killarna ställa sig upp och be om ursäkt samt svara på frågor från klassen. Någon personlig ursäkt framfördes däremot inte till de drabbade tjejerna. Av de tre killar vi har ställt frågan till är det ingen som uppger att de personligen bett om ursäkt till tjejerna.
– Det var en ursäkt i klassen eller genom rektorn. Alla bad om ursäkt framför rektorn, säger en av killarna.

Skärmdump från kontot.

Förutom tjejerna som hängdes ut var det även olika memes eller taskiga bilder på killarna sinsemellan som publicerades. Bland annat en bild på en av killarna när han ligger däckad och har spytt.
– Först var det mest fula bilder på varandra som laddades upp, sen blev det en tävling, säger en annan kille vi varit i kontakt med.

 

LÄS MER: 16-åring hängdes ut av klasskompisar på sexkonto

LÄS MER: Rektorn kände till sexvideon – nu två år senare polisanmäler han

LÄS MER: Maj-Brott Galdo: ”Två år känns lite för sent för en ursäkt”

LÄS MER: Skolinspektionen och DO har inte utrett Franska skolan

LÄS MER: Polisen kommer inte utreda sexkontot ”Franskasfinest”

 

 

 

Leonora Toplica, Ida Oscarsson, Alok Sedell

By: Alok Sedell
Publicerad: 29 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Franska skolan, Franskasfinest, Instagram, metoo, räckupphanden, tystiklassen, uthängd

Frånvaron hög i Sundsvalls kommunfullmäktige – en av nio saknas


I snitt en av nio politiker i Sundsvalls kommunfullmäktige dyker inte upp på mötena. Det visar den undersökning vi gjort där både majoriteten och oppositionen har hög frånvaro.
– Jag är inte särskilt förvånad, säger oppositionsrådet Jörgen Berglund (M).

Sjukfrånvaron i Sverige är enligt SCB cirka fyra procent. Den nivån är det endast Kristdemokraterna i Sundsvalls kommunfullmäktige som ligger nära. KD har en frånvaro på fyra procent, medan snittet för samtliga partier ligger på elva procent.

Diagrammet visar frånvaron per parti i procent.

Men det är inte enbart sjukfrånvaro som påverkar hur ofta politikerna är borta, något som gör att siffrorna är väntade för Jörgen Berglund (M).

– Det är så att de allra flesta har ett ordinarie arbete att sköta. Så det klart att det kan vara svårt ibland att vara borta från jobbet ibland, även om man har ett sådant uppdrag, säger han.

Jörgen Berglund(M), oppositionsråd.

Jörgen Berglund tycker emellertid att uppdraget som politiker bör prioriteras, och att det är något som de flesta gör.

– Men det klart att det kan köra ihop sig på jobbet. Jobbar du på ett litet företag till exempel så kan det vara väldigt känsligt att vara borta. Det är inte så lätt att ersätta.

– Sedan ingår naturligtvis sjukdom i det. Men jag tror verkligen att man prioriterar uppdraget. Jag hoppas det om inte annat.

Kommunalrådet Peder Björk (S) är även han inne på Jörgen Berglunds (M) spår. Men Peder Björk säger även att han tycker att politiker ska ta sitt ansvar om de missar för mycket.

– Jag tycker att om man är borta väldigt mycket, och inte fullföljer sitt uppdrag under en hel mandatperiod. Då bör man fundera över om det är så att man ska inneha ett sånt förtroendeuppdrag som det ändå är.

Det partiet som har överlägset högst frånvaro är Sverigedemokraterna som ligger på 22,6 procent frånvaro, medan snittet ligger på 9,77 procent hos de övriga partierna. Att (SD) ligger så högt kan enligt Peder Björk bero på att deras ledamöter har väldigt många uppdrag.

– Det finns några personer som har väldigt många uppdrag och innehåller många funktioner. De kan ju inte klona sig liksom, så då kan man ju fundera på om det är vettigt att de har så många uppdrag så att de inte kan fullfölja dem.

Peder Björk(S), kommunalråd.

Peder Björk säger att han tycker att om man är företrädare och är invald som ordinarie ledamot så har man en skyldighet till sina väljare att ha en så hög närvaro som är möjligt.

– Det är klart att vi kan konstatera att när det gäller just Sverigedemokraterna så är det ju ett ganska stort antal tillfällen som de avstår från att delta i debatter i kommunfullmäktige. Om det beror på att enskilda personer är borta eller inte det kan jag inte avgöra. Men jag har noterat att de avstår ganska ofta från att delta i centrala och viktiga debatter i fullmäktige.

– Är man vald som ledamot i kommunfullmäktige så har man ju blivit vald för att företräda sina väljare. Jag tycker att grundinställningen ska vara att man ska delta och närvara. Men man måste ha respekt för att de flesta är fritidspolitiker. Jag tycker definitivt att man som väljare ska kräva en hög närvaro. Däremot tycker jag man måste acceptera att man inte alltid kan vara på plats.

Sverigedemokraterna har valt att inte kommentera sin frånvaro.

Läs mer om Sverigedemokraternas frånvaro senare i veckan här på Dcase.

Fakta, kommunfullmäktige:
Kommunfullmäktige möts tio gånger per år. De sammanträder sista måndagen varje månad, med undantag juli och augusti då det inte är några möten alls.
I Sundsvalls kommunfullmäktige är mandaten uppdelade på 81 platser.

Erik Liljekvist, Magnus Vilsson, Nea Liljegren.

By: Erik Liljekvist
Publicerad: 29 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Politikskolken

#intebaramensvärk

Sandra: ”Jag levde i stort sett på Ipren och Alvedon”

Endometriosvården del 1. Människan

Det är 2008 och Sandra Eriksson spenderar åtta timmar på akuten på Gävle sjukhus innan hon får träffa en läkare. Åtta timmar som inte är någon tid alls i jämförelse med de sju år det i slutändan ska ta för henne att få en diagnos.

Sandra är på akuten, det är juldagen 2008. När hon pratar med läkaren får hon höra att ”det låter som endometrios”. Läkaren som uttalar orden har Sandra träffat flera gånger innan, den här gången skickar han en remiss till operation.

– Inget hade visats på ultraljud och jag levde i stort sett på Ipren och Alvedon men inget hjälpte. I maj 2009 opererades jag via titthålskirurgi där man då fann endometrios i min mage.

Sandra berättar gärna sin historia men vill inte vara med på bild. Foto Sabina Pettersson

Sandra får nu prova flera behandlingar. Däribland P-piller och hormoner som försätter henne i kemiskt klimakterium, det sistnämnda något som hon beskriver som det värsta hon någonsin upplevt i behandlingsväg.

– Förutom alla hemska biverkningar som den här behandlingen gav mig så blev ju fortfarande ingenting bättre, säger hon.

Det är 2011, Sandra är 23 år och ny operation görs på Gävle sjukhus, denna gång hittar läkarna ingen endometrios.

– Då sa man att nej men vi har fått bort allting, det fanns ingenting kvar, samtidigt blev jag bara sämre.

Det är 2017. Sandra har de senaste åren lagts in på sjukhus flertalet gånger. Hon har problem att kissa och tjatar till sig en undersökning av urinröret och urinblåsan. Läkaren säger att de inte ser någon endometrios den här gången heller och Sandra börjar då söka hjälp utomlands.

Man sa att man hade fått bort
allting, det fanns ingenting kvar, samtidigt blev jag bara sämre.

Nu är det 2018. Sandra börjar på egen hand leta fakta om sjukdomen. På Facebook hittar hon en grupp och får intrycket att läkare ser olika på sjukdomen i Sverige och utomlands

– Läkarna som oftast opererar här är ju inte specialister på det här området så de opererar ju inte bara endometrios utan de kan ju operera så mycket annat, medan läkarna utomlands bara opererar endometriospatienter. Då får ju de en kunskap också att kunna identifiera endometrios i olika stadier.

Sandra är i London och genomgår ännu en operation, det är mars. Nu hittar man endometrios på flera ställen i magen. Efter operationen i London har Sandra ingen smärta kvar, hon känner sig frisk.

– Du känner dig konstant sjuk, du är konstant trött, febrig, du är orkeslös och du har ont i lederna när du har endometrios. Allt det där är ju liksom borta nu, säger hon.

Hur har du upplevt vården i Sverige jämfört med den i England?

– Båda har ju titthålskirurgi men sen är det ju tekniken. I Sverige används “ablation“ vilket betyder att man bränner bort och då kan man väl kort och gott säga att man tar bort toppen på isberget och lämnar kvar ganska mycket. I England används “excision” vilket betyder att man skär bort allt.

Bo Claesson är överläkare på kvinnokliniken i Gävle. Han säger att man använder sig av både excision och ablation på Gävle sjukhus. Han berättar också att man undviker att göra operationer om andra behandlingsmetoder fungerar bättre.

– Det är ju en operation där man är inne och rotar i magen, då kan det bli komplikationer så det är ju potentiellt farligt. Men också att man efter kan få sammanväxningar och att man ibland till och med får mer ont efteråt än innan. Så det är liksom långt ifrån säkert att det är någon bra operation som gör nytta i längden.

Är det olika vård som Sandra säger eller är vården i Sverige samma som utomlands? Det ska vi försöka ta reda på. Läs uppföljningen i del två här.

http://www.dcase.se/wp-content/uploads/2018/05/explainergräv.mp4

Publicerad: 2018-05-29 10:50:06
Sara Karlsson, Isabelle Helenius, Sabina Pettersson, kontakta oss på helenius.isabelle@gmail.com

By: Sabina Pettersson
Publicerad: 29 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018

KARTLÄGGNING:

Systembolagets svar: ”Det är en komplex fråga”

Totalt 28 av 30 butiker säljer vodkaflaskor trots tydliga signaler att en okänd person ska ha spriten. Men Systembolaget själva tycker inte att scenariot är tillräckligt uppenbart för att det ska finnas misstanke om langning. 

– Om båda personerna hade befunnit sig i butiken hade bedömningsfrågan varit en annan, svarar Matilda Dannetun, pressekreterare på Systembolaget. 

Som DCase tidigare har rapporterat om ställer endast 2 av 30 Systembolag kontrollfrågor när vår reporter handlar två stycken vodkaflaskor Explorer samtidigt som denne talar i telefon med en okänd person framför expediterna. 

Systembolaget hävdar att frågan om misstanke om langning är komplicerad, och att flera perspektiv måste tas med i bedömningen.

– Vi kan inte bara anklaga någon för att langa utan väldigt konkreta bevis: vi kan däremot påbörja en dialog om vi anser att det finns fog för det, svarar Matilda Dannetun, pressekreterare på Systembolaget. 

Hon fortsätter: 

–  I erat scenario framkommer inte personens ålder. I och med att vi inte får anklaga och frågan är komplicerad är det inte givet att våra expediter i det läget avbryter samtalet och ifrågasätter. Ni hade förstås kunnat samtala med någon över 20. 

Vad säger då alkohollagen? 

  • Alkoholdrycker får inte lämnas ut om det finns särskild anledning anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.
  • Den som lämnar ut alkoholdrycker skall förvissa sig om att mottagen har uppnått den ålder som anges i första stycket. 
Matilda Dannetun, pressekreterare på Systembolaget.

Matilda dannetun förklarar vidare att det är svårt att upptäcka misstanke om langning om det inte är i ett större sällskap.

– Langning är att illegalt förse en tredje part med alkohol om denna inte har åldern inne för att själv köpa den. Vad som framkommer i er film är att personen på plats i butiken handlar åt någon av okänd ålder. Om båda personerna hade befunnit sig i butiken hade bedömningsfrågan varit en annan. Då går det att fråga om legitimation för samtliga i sällskapet, uppger hon. 

Efter att vi skickat våra frågor, ringt flertalet samtalet samt vår film som visade hur vi gjorde kartläggningen, till Systembolaget får vi efter en lång mejlkorrespondens till svar att de tackar nej till en längre intervju, bland annat på grund av tidsnöd.

“Vi har tagit del av er film och tackar nej till att ställa upp på en intervju. Dels på grund av tidsbrist, men framför allt för att vi redan har kommunicerat till er i skrift hur vi arbetar med frågan.”

Frågor som vi inte fått besvarade av Systembolaget är:

Hur går er personalutbildning till rent konkret när det gäller misstanke om langning?

Varför genomför inte ert kontrollbolag Better Business kontroller av den här sorten som vi har gjort?

Ni har ett stort förtroende bland svenska folket, hur tror du att det här kan påverka ert förtroende?

Anser du att det är problematiskt att endast 2 av 30 Systembolag reagerar och ställer frågor till oss? Om inte, vart går i så fall gränsen för ”misstanke om langning”, som det står i alkohollagen och i era stadgar? 

Tycker du att det ska vara så här enkelt att köpa alkohol till någon annan? Och varför tror du att det är så enkelt?

Se när vi ringer Systembolaget i ett sista försök för att få våra frågor besvarade:

Ibraheem Alsalman, Rasmus Karlsson, Joakim Lundberg mittuniversitetet2@gmail.com

By: Ibraheem Alsalman
Publicerad: 28 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 Systemfel
DSC_0090

”Man ska kliva ut och bli en bra människa”

249 män, alla dömda för våldtäkt 2013. De har avtjänat sitt straff och ska återanpassas till samhället.

– Vi är inte välkomna tillbaka, säger ”Tony” dömd våldtäktsman.

Det har nu gått fem år sedan våldtäktsmännen fick sin dom. De är i dag ute i samhället och möter verkligheten. En verklighet som enligt vår granskning är svår. De känner sig orättvist behandlade, svikna av myndigheterna och inte välkomna tillbaka.

Vi har granskat män dömda för våldtäkt 2013 och hur deras liv ser ut efter avtjänat straff. Hur har samhället tagit emot dem? Går det att komma tillbaka till samhället efter att ha blivit utpekad och dömd som våldtäktsman? 

 

LÄS ÄVEN

KARTLÄGGNING: Här bor våldtäktsmännen

Myndighetspersonerna: ”Det riktiga straffet börjar när de kommer ut”

Dokumentär: I huvudet på en våldtäktsman

Gudrun Schyman: ”De är inga monster”

Han jobbar på hemtjänsten – chefen ville hålla domen hemlig

 

”Du förstörde ett liv, vi förstör ditt”, skriver hemsidan kriminellt.com som hänger ut dömda våldtäktsmän med personuppgifter.

 

 

2013 åtalades 453 personer för våldtäkt i Sverige. 249 personer fälldes. 205 av dessa dömdes till fängelsestraff. De har varit borta från samhället och efter avtjänat straff kommer de ut och möter det verkliga livet och de åsikter som finns om våldtäktsmän.

Vi har träffat tre dömda våldtäktsmän, ”Johan”, ”Adam” och ”David” och varit i kontakt med tjugo andra. Alla har avtjänat sitt fängelsestraff och återvänt till samhället. De tycker att de blivit orättvist behandlade av myndigheterna och inte fått den hjälp de skulle behövt. Många hävdar också sin oskuld och att de blivit oskyldigt dömda.

 

”Jag har inte fått någon hjälp alls, snarare blivit trampad på”, säger ”Johan”.

 

”Jag har inte fått en andra chans. Jag blev oskyldigt anklagad för brottet”, säger ”Adam”.

 

Hör ”Johans”, ”Adams” och ”Davids” hela historier i vår kommande dokumentär ”Vem dömer?”.

 

”Vi är oskyldiga”

I vår granskning av våldtäktsmännen från 2013 ser vi att nästan 4 av 5 har förnekat sitt brott vid dom. I många fall säger männen att offret var med på det och när det kommer till våldtäkt mot barn hävdar många av männen att de inte visste om att offret var under 15 år. Många av de män vi pratat med säger att de blivit oskyldigt dömda.

”Jag är oskyldig. Jag har överklagat flera gånger, men inte fått någon hjälp”, säger ”Johan”.

”Alla vet att jag är oskyldig, det är bara massa lögner”, säger ”Lukas” till oss i telefon.

 

Mer än hälften har en kriminell bakgrund

Vår granskning visar att 130 förekommer i belastningsregistret innan domen 2013. Bland de tidigare brotten finns grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, grov kvinnofridskränkning. Efter våldtäktsdomen 2013 är det 61 stycken som begått nya brott, där bland våldtäkt, grov kvinnofridskränkning, sexuellt ofredande och många har även fått kontaktförbud.

”Adam” var tidigare dömd för brott och även efter sin dom 2013. Han finns med i belastningsregistret på 23 punkter, bland annat olaga hot, sexuellt ofredande och barnpornografibrott.

”David” fanns inte i belastningsregistret innan sin våldtäktsdom men blev dömd för sexuellt ofredande 2015.

De säger att man ska kliva ut och bli en bra människa, säger ”Tony”.

 

#vemdömer – en unik granskning

I veckan kommer vi att publicera flera delar av vår granskning. Vilken hjälp som finns att få som dömd sexualförbrytare från Kriminalvården och Arbetsförmedlingen, och en inblick i vad olika delar av samhället anser om en andra chans för våldtäktsmän. I en enkät som publiceras på torsdag har vi frågat 300 privatpersoner samt politikern Gudrun Schyman vad de tycker om en andra chans för våldtäktsmännen. Under torsdagen kommer ni även att få läsa om Andreas, en dömd våldtäktsman som i hemlighet blev anställd på hemtjänsten när chefen valde att mörka hans dom för resten av kommunen.

Onsdagen 30 maj publicerar vi en dokumentär, där vi bland annat träffar de dömda våldtäktsmännen ”Johan”, ”Adam” och ”David”, som egentligen heter något annat, och hör hur deras liv ser ut efter att ha suttit av ett fängelsestraff för våldtäkt. Anser de själva att våldtäktsmän förtjänar en andra chans? Håll utkik på Dcase.se under veckan.

Matilda Fors, Josefine Mörberg, Josefina Karlsson & Maia Hörstadius                                                                                                                                                                           uj.grupp5@gmail.com

By: Josefina Karlsson
Publicerad: 28 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018 #vemdömer

Del 1/5- kan cp-skadade Jenny få ett jobb?

Del 1/5

I Sverige lever i dag drygt 900 000 personer med en funktionsnedsättning. 37 procent av dem med nedsatt arbetsförmåga upplever att de blir diskriminerade på arbetsmarknaden. Vi vill veta vad det beror på.  

Under falska identiteter söker vi 200 jobb runt om i landet där den ena personen har en CP-skada och en högskoleutbildning, den andra enbart en gymnasieutbildning och ingen CP-skada. Vi vill testa samhällets fördomar om funktionsnedsättningar, i synnerhet vill vi testa arbetsgivarnas fördomar.

Enligt Diskrimineringsombudsmannen inkom 116 anmälningar mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionsnedsättning under 2017. Hittills i år ligger siffran på 56. Men vad än statistiken säger vill vi ta oss till kärnan, till de människor som lever i den här verkligheten. Vad tänker de om sin situation och om framtiden?

Under fem avsnitt ska vi ta reda på hur diskrimineringen kan existera i så stor utsträckning, vad som är orsaken och om det finns någon lösning.

Se avsnitt 2 här

Publicerad 2018-05-28 17.24

Jennifer Korsgren
Mathilda Ejefalk
Andreas Liderfors

By: Mathilda Ejefalk
Publicerad: 28 maj, 2018
Läs mer: DCase 2018
«< 3 4 5 6 7 >»

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se