DCase
Research, fakta och god oberoende journalistik
  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod

Sundsvalls kommun: ”Vi behöver ett alternativ”

Sundsvalls kommun beredda att betala för miljövänligt konstgräs.

Åsa Ulander har svårt att se en framtid utan konstgräsplaner. FOTO: Johanna Bak

Varje år försvinner ungefär 40 ton gummikulor från konstgräsplaner i Västernorrland. Ingen verkar ha en lösning på problemet.
– Vi är beroende av att marknaden plockar fram ett alternativ, säger Åsa Ulander, (S).

Vår kartläggning visar att antalet konstgräsplaner mer än fördubblats på sju år. Två tredjedelar av planerna fylls regelbundet med granulat: gummikulor som får plastgräset att stå. Spelare, förbund och politiker är överens om att konstgräset behövs för fotbollens utveckling.

Åsa Ulander, (S), är ordförande i Kultur- och fritidsnämnden på Sundsvalls kommun. Hon säger att det i dag inte finns något alternativ på marknaden som passar klimatet i norr, men att det är viktigt att snabbt hitta nya lösningar.

– Vi måste skapa debatt och opinion. Ju större krav vi ställer och ju större efterfrågan blir desto fortare kommer det gå. Men ska vi investera många miljoner måste vi veta att det inte är slöseri med pengar, säger hon.

Skulle ni vara beredda att betala?

– Hittar vi ett miljövänligt alternativ som håller kommer vi vara beredda att betala.

Just nu ligger det inget gräs i Nordichallen där Göran Amund har sitt kontor. FOTO: Johanna Bak

Göran Amund är ordförande för Medelpads fotbollförbunds anläggningskommitté. Han säger att de inte på något sätt vill vara en miljöbov, men att konstgräset har sina fördelar.

– Jag är övertygad om att den utveckling som Svensk fotboll har haft är mycket tack vare konstgräset. Ungar tycker det är roligare att spela på konstgräs än naturgräs, säger han.

På Borås arena bytte kommunen förra sommaren ut gummikulorna mot korkbitar. Runt jul bestämde man sig för att byta tillbaka.

– Det funkade inte. Men vi försöker hålla oss i framkant och letar redan efter andra alternativ som är bra både för miljön och spelarna, säger anläggningschef Erik Hang.

Oavsett om marknaden är i fas så kvarstår faktumet att nästan 40 ton granulat varje år försvinner från konstgräsplanerna, bara i Västernorrland. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att identifiera källor till mikroplast och föreslå åtgärder. Kerstin Åstrand är projektledare och säger att konstgräsplanerna är en av frågorna som de jobbar med.

– Vi har haft en dialog med representanter från kommuner och med fotbollsförbundet. Vi kommer inte att peka med hela handen och säga ‘gör så här’, utan våra förslag kommer att ligga på ett övergripande plan, säger hon och fortsätter:

– Det finns olika uppfattningar om hur stort problemet är, men vi ser att svinn sker. Sen vet vi inte om det hamnar i vatten eller annan miljö, det kan variera, men oavsett bör gummigranulaten inte spridas till miljön.

Åsa Ulander tror att lösningen är att lagstifta om mikroplast.

– Som med många andra problem ser vi inte idag att vi påverkas och då är det svårt att agera. Ibland är lagstiftning den enda lösningen, säger hon.

Johanna Bak, Tobias Blixt, Mathilda Gustafsson
Epost: miundigit@gmail.com

By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: Fotbollsgiftet Åsa Ulander, Borås, Borås arena, Fiske, Fotboll, fotbollsgiftet, Fotbollsplan, Giffarna, Göran Amund, Granulat, Gummi, Hav, Idrott, Kerstin Åstrand, Konstgräs, Konstgräsplan, Målvakt, Medelpads fotbollsförbund, Mikroplast, Miljö, Miljöförstöring, Miljöpåverkan, Natur, Naturvårdsverket, Östersjön, Plast, Socialdemokraterna, Sundsvall, Västernorrland, Vatten
_DSC8801-1

Tommy Naurin: ”40 ton låter som rätt mycket”

Vad tycker Giffarnas målvakt om konstgräs?

Vi träffade Tommy Naurin på Idrottsparken för att prata konstgräs och miljö.

Johanna Bak, Tobias Blixt, Mathilda Gustafsson
Epost: miundigit@gmail.com

 

By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: Fotbollsgiftet Fotboll, fotbollsgiftet, Fotbollsplan, GIF Sundsvall, Giffarna, Granulat, Gräs, Gummi, Konstgräs, Konstgräsplan, Målvakt, Medelpad, Mikroplast, Miljö, Miljöförstöring, Miljöpåverkan, Plast, Sundsvall, Tommy Naurin, Västernorrland
Fotboll_puff

Stora utsläpp från konstgräs i Västernorrland

”Till och med på Arktis har man hittat mikroplaster”.

Ebba Larsson är medveten om att plast försvinner från planerna och kan vara en fara för miljön. FOTO: Johanna Bak

Fotboll är farligt för miljön. Varje år försvinner ungefär 40 ton gummikulor bara från fotbollsplanerna i Västernorrland. Konstgräsplaner är den näst största källan till mikroplast i naturen.

På Heffnersvallen i Sundsvall ska det spelas en träningsmatch mellan Selånger FK:s och Heffnersklubbans flicklag. En efter en kommer tjejerna på sina cyklar och förvirring råder om när matchen ska börja. Gunilla Larsson är lagledare och berättar att de bjuder in till träningsmatcher oftare sedan de fick konstgräs.

– Vi är stolta över anläggningen och vill visa upp den. Jag tror inte att det nödvändigtvis blir fler idrottsutövare av konstgräsplaner men däremot så tror jag att spontanidrotten ökar otroligt mycket. Det är verkligen folk här hela tiden, säger Gunilla Larsson och fortsätter:

– Men många föräldrar till spelarna har småbarn som brukar sitta vid sidan av planen och samla ihop högar av sådana där gummikulor som de sedan häller över sig. De badar nästan i plast och då kan man tänka att men “gud, kan det där verkligen vara bra?”

Ebba Larsson,10, är målvakt i laget och sticker ut med sin gula tröja. Hon tycker att det är skönare att spela på konstgräs för att bollen studsar rakare än på en vanlig gräsplan.

– Men det är ju faktiskt sämre för miljön. Man får med sig massor av gummikulor hem, de kommer in i skorna och fastnar på kläderna. När mamma tvättar mina träningskläder så åker plasten ut i avloppet och hamnar till slut i havet, säger hon.

I Västernorrland finns det i dag 31 konstgräsplaner avsedda för fotboll. Sedan 2010 har antalet planer mer än fördubblats. Runt 20 av dessa planer fylls regelbundet med något som kallas granulat: små gummikulor som ska göra konstgräset så naturtroget som möjligt. Varje år försvinner ungefär 40 ton gummikulor från dessa planer.

På en annan konstgräsplan en bit bort tränar Gif Sundsvall. Målvakten Tommy Naurin erkänner att han inte är insatt i hur konstgräset påverkar miljön.

Tommy Naurin säger att en del av granulatet från Idrottsparken hamnar i brunnar runt planen. FOTO: Johanna Bak

– Det är inget som vi har snackat om i laget. Granulat är en dämpning som finns för att vi inte ska skada oss. Men det borde finnas bättre alternativ, säger han.

Enligt en rapport från Svenska miljöinstitutet är konstgräsplaner, efter bildäck, den största källan till mikroplast i naturen. Gummikulorna är i många fall gjorda av just uttjänta bildäck. Hur mycket som hamnar i havet och vilken belastning det innebär är det ingen som vet.

Elena Gorokhova är en av få som har undersökt halterna av mikroplast i Östersjön. Hon är professor vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi på Stockholms universitet. Under två års tid har hon gjort mätningar på tre platser i Östersjön.

– På sommaren har vi samlat prover varannan vecka och på vintern varje månad. När vi tar prover sänker vi ner ett nät till ett visst djup och drar sedan upp. Vi analyserar det som samlas på nätet för att se om det är plast eller naturliga partiklar, säger hon.

Alla plaster som är mindre än 5 millimeter i diameter räknas som mikroplast. Plastpartiklarna som Elena Gorokhova undersökte är 0.1 millimeter och större. Gummikulorna som används på fotbollsplaner är i regel mellan 0,7 och 3 millimeter.

– Våra mätningar har visat att det finns en plastpartikel per liter vatten i Östersjön. Halterna kan naturligtvis variera beroende på var man mäter, säger Elena Gorokhova.

Vår rundringning till reningsverk i Västernorrland visar att de i dagsläget inte mäter halter av mikroplast i vattnet. Inte heller Länsstyrelsen Västernorrland har gjort några mätningar. Det finns alltså ingen uppskattning om hur mycket mikroplast som finns i dagvatten runtom i länet.

Daniel Persson är sportfiskare och ofta ute i naturen. Han och en kompis ska ut och fiska. Det småduggar när de går genom skogen ner mot vattnet. Daniel sparkar på en ölburk och berättar att han ofta plockar skräp. När han får ta del av våra siffror blir han chockad.

Daniel_Persson
Älven är kall men Daniel Persson härdar ut.
« ‹ av 2 › »

– 40 ton? Det är ju definitivt en form av nedskräpning. Det låter ju helt absurt, säger han och fortsätter:

– Den siffran borde man kunna påverka. Något annat är trams. Men så länge det inte finns någon lagstiftning gör folk som de vill.

Daniel vadar ut i Ljungan med sina gröna byxor och börjar kasta. Han säger att charmen med sportfiske är när man får napp, det kan dröja mellan huggen. Men hemma äter de sällan fisk.

– Jag vet att fet fisk från Östersjön innehåller höga halter av kemikalier. För mig kanske det inte är farligt men min femåring ger jag inte till exempel lax, säger han.

Bethanie Carney Almroth är forskare på Göteborgs universitet. Hon studerar effekter av plastpartiklar och kemikalier på fiskar.

Bethanie Carney Almroth forskar om mikroplasternas påverkan på miljön. FOTO: Pressbild

– Plast i sig innehåller kemikalier och en plastpartikel fungerar dessutom som en svamp i havet som suger åt sig ytterligare kemikalier. När fisken äter plast kan farliga ämnen bindas i fiskens fettvävnad, som sedan kan hamna i våra kroppar när vi äter fisken, säger hon och fortsätter:

– Plast bryts ner väldigt långsamt. Det som redan finns i havet kommer att finnas kvar i många, många år samtidigt som mer och mer hamnar där. Mikroplast finns precis överallt, till och med på Arktis har man hittat mikroplaster.

Tommy Naurin tycker inte att miljöförstöring är okej men menar att konstgräsplanerna här i Västernorrland fyller en funktion.

– På Nacksta håller vi just nu på att anlägga en plan för att skapa bättre integration och det är ju jätteviktigt. Står det mellan att plast hamnar i naturen och integration är valet enkelt, säger han.

Ebba Larsson håller med om att konstgräs är viktigt men ser att det finns andra alternativ.

– Jag vill fortsätta spela på konstgräs, det är bättre än vanligt gräs. Men man skulle kunna ta bort de svarta kulorna och ha i annat, kokos till exempel, säger hon.

JOHANNA BAK, TOBIAS BLIXT, MATHILDA GUSTAFSSON
Epost: miundigit@gmail.com

Är fördelarna med konstgräs fler än nackdelarna?

View Results

Loading ... Loading ...

 

 

  • Så gjorde vi:
    • En inventering av konstgräsplaner i länet med utgångspunkt i Svenska fotbollsförbundets inventering. Näridrottsplatser, kulanläggningar och hallar.
    • Enligt en rapport från Svenska miljöinstitutet försvinner 2-3 ton gummigranulat per år från en konstgräsplan. Det är samma mängd som de rapporterar fylls på planerna. Vår rundringning visar att det i Västernorrland i genomsnitt försvinner 2 ton gummigranulat per fotbollsplan och år.
    • Komprimering av gummigranulat kan påverka mängden som behöver fyllas på enligt rapporten, men det saknas data för att visa i hur stor utsträckning.
By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: Fotbollsgiftet Fiske, Fotboll, fotbollsgiftet, Fotbollsplan, Giffarna, Granulat, Gummi, Hav, Idrott, Konstgräs, Konstgräsplan, Målvakt, Mikroplast, Miljö, Miljöförstöring, Miljöpåverkan, Natur, Östersjön, Plast, Sundsvall, Västernorrland, Vatten

Undersökande lokaljournalistik: Om projektet Krogkollen Sundsvall

Prolog: En introduktion till ämnet

http://www.dcase.se/wp-content/uploads/2017/05/Prolog.mp3

 

Vad är Krogkollen Sundsvall?

Krogkollen Sundsvall är ett projekt i ämnet undersökande journalistik. Under 10 veckor har vi – ett gäng journaliststudenter på Mittuniversitetet i Sundsvall – undersökt hur restauranger och kaféer i Sundsvall skött sig under 2016. Vi som står bakom detta är Daniel Sörensen, Martin Weiner och Erik Wallskog. Ansvarig utgivare är Peter Jonriksson. 

Hur har vi gjort arbetet?

Vi har tagit del av de tillsynsrapporter och livsmedelskontroller som Miljökontoret i Sundsvalls kommun gjorde på alla gatukök, restauranger och kaféer under hela år 2016. Alla verksamheter är – eller har varit verksamma – inom Sundsvalls kommungränser. Ungefär 180 rapporter har granskats och analyserats noggrant. Notera att rapporterna gäller från förra året – alltså 2016 – vilket innebär att tidigare anmärkningar kan ha rättats till och nya avvikelser kan ha tillkommit. 

Vad är viktigt att veta innan du tar del av vår journalistik?

  • Vi har tagit del av totalt 183 livsmedelsrapporter från 2016. Några av dessa verksamheter förekommer i flera tillsynsrapporter. 
  • Miljökontoret i Sundsvalls kommun utövar tillsyn på ungefär 80% av alla de verksamheter som rör restauranger, kaféer och gatukök varje år. Således förekommer inte alla verksamheter i denna publicering. ”Verksamheter som hanterar känsliga livsmedel – eller serverar till känsliga konsumentgrupper – prioriteras”, säger Armin Fattah på Miljökontoret i Sundsvalls kommun. 
  • Sedan 2016 så kan några verksamheter ha lagt ned sin verksamhet eller fått ny ägare. Dessutom kan nya verksamheter tillkommit sedan dess. 
  • I samband med artikel nummer två så publiceras en karta över alla de verksamheter vars tillsynsrapporter vi tagit del av. I kartan visualiseras dessa verksamheter utifrån tre klassificeringar: ”inga avvikelser”, ”mindre avvikelser” och ”större avvikelser”. Klassificeringen är utarbetad av oss som står bakom detta projekt och är baserad på information och upplysningar från miljökontoret. 

När kommer materialet publiceras?

Publiceringen sker löpande under hela vecka 21. Varje dag mellan måndag och fredag kommer en ny artikel publiceras. Totalt publiceras fem artiklar under veckan. Tidpunkt för de dagliga publiceringarna är klockan 13.00. Detta med start redan i dag. 

Vart tar man del av vår journalistik?

Primärt kan du konsumera vår journalistik här på Dcase.se. Du kan också gilla Krogkollen Sundsvall på Facebook. 

Hur kommer man i kontakt med oss?

Har du själv egna erfarenheter inom området eller har du några frågor om vårt arbete? Då kan du maila oss på emdaltum@gmail.com. Vi försöker besvara eventuell korrespondens snarast möjligt. 

By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: Krogkollen

Bella, 4 år, har svåra allergier – kunde inte börja på förskolan

Bella kan inte leka med barn som har pälsdjur hemma utan att få allergiska reaktioner.

När Bella var tre år fick hon börja på en förskola som inte gav henne allergiska besvär. En förskola som mamma Hanna Bengtson hittade utan kommunens hjälp.
– Vi hade gjort annorlunda om vi hade haft möjlighet att välja, säger hon.

För drygt ett år sedan hittade Bellas föräldrar en förskola där hon kan gå utan att hon reagerar med allergiska symptom. Tidigare har Hanna Bengtson varit föräldraledig på halvtid och barnen har sedan varit hemma med sin mormor två dagar i veckan.

– Jag försöker se det positiva. Vi har fått vara hemma tillsammans länge. Jag känner mig däremot bitter över att föräldradagarna har fått tagit slut på det här sättet, jag hade velat spara dem på ett annat sätt, säger Hanna Bengtson.

Läs också: Utredaren: Bella borde ha fått en förskoleplats tidigare

Från och med att ett barn fyllt ett år ska barnet enligt skollagen erbjudas förskoleplats i den omfattning som behövs utifrån föräldrarnas situation. Barn som har föräldrar som är hemma med yngre syskon ska också erbjudas en plats om minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Barn ska också få det stöd det behöver utifrån sina individuella behov.

Ann Catrin Bjurestam är verksamhetschef för södra förskoleområdet i Sundsvalls kommun sedan februari 2017.

– Alla barn är välkomna på förskolan och vi ska sedan anpassa oss efter deras behov för att skapa en trygg miljö för såväl barn som föräldrar. Jag tycker det låter märkligt att en förälder ska behöva hålla sitt barn hemma för att det inte fungerar, för så ska det inte behöva vara, säger hon.

Hanna Bengtsons barn är alla tre allergiska. Bella, lillebror Malcom, tre år, och lillasyster Alexia, nio månader. De har flera matallergier och Bella är även allergisk mot pälsdjur.

Som mamma får Hanna Bengtson ofta frågan om hennes barn får livshotande reaktioner av allergierna. Eftersom att det inte är så upplever hon att allergierna inte tas på lika stort allvar.

– Nej, det är klart, Bella dör inte, men hon får symptom i en vecka. Hon får snabba reaktioner i form av klåda i halsen, ont i magen, hon kaskadkräks och ögon och näsa rinner. Därefter kommer eksemen över hela kroppen som kliar och håller henne vaken om nätterna. Så visst, hon dör inte, tack och lov, men ett misstag påverkar hennes hälsa och välbefinnande avsevärt, säger Hanna Bengtson.

”Ringer telefonen när barnen är på förskolan blir jag alltid orolig och tänker att de har fått i sig något.”

Familjen har tidigare testat två förskolor där de inte har fungerat, med antingen maten eller att barn på förskolan har pälsdjur hemma.

I dag går de två äldsta barnen på förskolan Vreten i Nacksta. I nuläget går det inga barn som äger pälsdjur på avdelningen och därför går det bra. Det är en förskola som Hanna Bengtson har hittat och kontaktat själv, utan kommunens hjälp.

– Jag har haft turen att mina barn tycker väldigt mycket om att vara hemma. Visserligen så sade Bella, när vi fick brevet att hon hade fått plats, ”Åh, tack mamma”. Så hon hade ju ändå längtat, säger hon.

Avdelningen som Bella och Malcom går på har anpassat sig för barn med allergier. Därför serveras det flera olika maträtter och extra resurser läggs på städning.

– Vi ser till exempel till att barnen tvättar händerna direkt efter maten och inte tar i någonting på vägen. Det har blivit naturligt för oss, säger Monica Westling, förskollärare.

Monica Westling tycker att personalen får bra stöd av förskolechefen för att hjälpa barn med allergier.

Trots förskolans arbete påpekar Hanna Bengtson att gränsen hela tiden är fin, till att det inte fungerar.

– Även om det går bra för Bella just nu betyder det inte att det gör det nästa termin eller den dag några familjer väljer att skaffa djur. Hon har inga garantier vilket hon skulle haft på ett annat sätt på en allergianpassad förskola, säger hon.


Har du upplevt liknande problem på förskolan?
Hör av dig till oss: jenvicmin15@gmail.com

Jennie Börs, Mina Gilbertsson och Victoria Mickelsson

By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: Allergiallvaret

Två år av gemensam smärta – nu lever unga paret med sexförbud

Sandra har levt med kraftiga smärtor i underlivet i tre år. Det är framför allt unga kvinnor som lider av sjukdomen vestibulit, men det är inte bara kvinnorna som drabbas. Sandras sambo Philip vet hur det är att leva i en relation där partnerns sjukdom påverkar dem båda.

Efter avslöjandet – Apotek hjärtat agerar: ”Ska se över rutinerna”

Sandra, 19, och Philip, 20, har varit ett par i över två år. Redan innan förhållandet hade hon börjat märka av sjukdomen, men det var inte förrän ungefär två månader in i relationen som det blev ett kroniskt problem. Det finns ett antal behandlingsmetoder, men inget känt botemedel. I dag lever paret med ett tre månader långt sexförbud, för att se om smärtan kan lindras. Trots förbudet har det inte påverkat samlivet så mycket, menar Philip.
– Det är en så liten del i ett förhållande. Det finns så mycket annat man kan göra i stället för penetrationssex, som ändå visar hur man känner för varandra, säger han.

Ungefär 50 000 kvinnor lider av vestibulit i Sverige. Det är en sjukdom som ger intensiv smärta i underlivet, antingen vid beröring eller helt oprovocerat. Det finns många olika anledningar till varför man får vestibulit, ofta är det flera olika faktorer som bidrar. Sandra vet inte varför hon fick sjukdomen, men hon och barnmorskan har en del teorier.
– Jag har haft hormonella preventivmedel, jag har behandlats receptfritt mot svamp, och sen har jag också stressat jättemycket. Det är väl det som barnmorskan betonat kan ge upphov, berättar hon.

Eva Rylander har arbetat som gynekolog i många år. Hon varnar alltid sina patienter för att använda receptfria svampmedel, just på grund av att de kan vara lokalirriterande. Med andra ord: en del tål helt enkelt inte läkemedlen och får en reaktion i underlivet, som i sin tur leder till vestibulit.
– Jag har i alla år sagt att man absolut inte ska använda Pevaryl, det ser jag som ett rävgift, säger hon.

Att leva med en sjukdom som vestibulit, som i stor utsträckning påverkar samlivet, drabbar inte bara Sandra utan också Philip. Men han tror inte att den här sjukdomen påverkar paret mer än någon annan sjukdom.
– Jag skulle säga att de flesta sjukdomarna påverkar båda parterna, så det är nog likt vilken sjukdom som helst. Det är bara det att den här sjukdomen involverar mer intima delar av ens förhållande.

Att vara två om det är något som hjälpt Sandra, eftersom Philip funnits där som stöd.
– I vissa perioder så känner jag att det förstör mitt liv litegrann, för det är inte jättekul om man ska vara ärlig. Philip tar bort många av de orostankar som jag har kring det.
Philip fyller i:
– Det är ju inte hennes val att hon har fått den här sjukdomen, det är något hon har fått som hon inte kan påverka. Hon kan inte bara säga en dag ”nej men nu ska jag inte ha det här längre”, så jag menar, vi är i det tillsammans. Det är så det är.

Efter avslöjandet – Apotek hjärtat agerar: ”Ska se över rutinerna”

Sandra och Philip tycker det är viktigt att man kan prata med varandra om allt.

Josefine Karlsson, Josefin Ulriksson, Linnéa Axelsson

By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: Fittont Brinnande vulva, Canesten, Eva Rylander, Fittont, Förhållande, Pevaryl, Receptfria svampmedel, Sexförbud, Svamp, Svamp i underlivet, Svampinfektion, Underliv, Vestibulit

Vanliga svampmedel kan ge dig #fittont

Så dåliga är svenska apotek på att varna unga kvinnor

Brännande smärta och sveda i underlivet vid samlag. En av orsakerna till sjukdomen, som kallas vestibulit, är överanvändning av de receptfria svampmedlen Pevaryl och Canesten. Det menar Eva Rylander, forskare och överläkare i gynekologi. Även om forskning saknas i ämnet har hon sett sambandet under sina år som verksam.
– Jag har i alla år sagt att man absolut inte ska använda Pevaryl, det ser jag som ett rävgift, säger hon.

I Sverige lider i dag 50 000 personer av vestibulit. Det finns ett antal behandlingsmetoder, men inget känt botemedel mot sjukdomen som främst drabbar unga kvinnor. Nina Bohm Starke, docent och överläkare i gynekologi, betonar hur svårt det är att få ekonomiskt stöd till forskning om sjukdomen.
– Det är svårt att konkurrera om forskningsmedel när det handlar om sjukdomar som man inte dör av, som man gör av cancer eller diabetes. Det är ju ingen som dör för att man har vestibulit, men folk lider, säger hon.

Vi undersökte totalt 66 apotek runt om i Sverige för att se vilken rådgivning personalen ger om dessa svampmedel. Vi pratade med farmaceuter, apotekstekniker och kassapersonal. Tre karaktärer med olika utgångsläge testade personalen på Apoteket, Apotek Hjärtat och Kronans Apotek.

Svamp-Sara har haft svamp fyra gånger det senaste året. Hon har tidigare fått diagnosen svamp av en läkare och framgångsrikt behandlat sig med Pevaryl och Canesten. I Pevaryls bipacksedel står det att man får använda läkemedlet högst två gånger på ett halvår. I Canestens bipacksedel uppmanas patienten kontakta läkare om problemen återkommer oftare än varannan månad, och därför ber hon apotekspersonalen om råd.

Första gången-Felicia har aldrig haft svamp, men märker nu av symptom som skulle kunna vara svamp. I bipacksedlarna står det att man ska ha fått en diagnos av läkare för att behandla sig med Pevaryl och Canesten. Hon frågar ändå apotekspersonal om det finns något hon kan använda för att bli av med sina besvär.

Tysta Tina har haft svampliknande besvär förr, men aldrig fått en diagnos av läkare. Hon har upprepade gånger använt receptfria svampmedel, men aldrig bett apotekspersonalen om råd. I bipacksedlarna står det att läkemedlen inte ska säljas till någon som inte fått diagnos. Hon testar personalen genom att själv hämta förpackningen i hyllan, för att se om personalen tar initiativ till rådgivning i kassan när hon ska betala.

Resultatet visar att endast 26 procent av personalen på apoteken avråder våra karaktärer från att köpa receptfria svampmedel.

I lagen om handel med läkemedel står det att man som konsument ska få information och rådgivning om läkemedel och användning, men Nina Bohm Starke tycker att apoteken kan bli bättre på just detta.
– De ska informera om att om du tar de här läkemedlen så måste dina symptom minska, annars bör man vända sig till exempelvis en ungdomsmottagning eller öppenvårdsmottagning, säger hon.

Linnéa Axelsson, Josefin Ulriksson, Josefine Karlsson

By: Per Mattsson
Publicerad: 22 maj, 2017
Läs mer: Fittont Apotek Hjärtat, Apoteket, Brinnande vulva, Canesten, Eva Rylander, Fittont, Kronans Apotek, Nina Bohm Starke, Pevaryl, Rådgivning, Receptfria svampmedel, Svamp, Svamp i underlivet, Svampinfektion, Underliv, Vestibulit

Få alternativ om du är över 65 och deprimerad

"Man måste för det första fundera på om det är läkemedel den äldre ska ha"

Idag äter närmare 16 procent av landets äldre antidepressiv medicin. Alternativet skulle kunna vara fysisk aktivitet och terapi, men i nuläget saknas forskning som är av tillräckligt hög kvalitet. Det anser Statens beredning för medicinsk utredning, SBU. 

På våning 4 på äldreboendet Kristinelund gör personalen vad de kan för att lindra oron hos sexton dementa.

När Åsa Kuusikko skrev en insändare tillsammans med sina kollegor på äldreboendet Kristinelund i Sundsvall, var det för att få upp ögonen på beslutsfattarna. I insändaren skriver hon att den låga bemanningen och höga arbetsbelastningen gör de äldre på boendet oroliga. På demensavdelningen lämnar de äldre nästan aldrig huset, om inte deras anhöriga kommer och tar med dem ut. När oron kryper i de boende, som den oftast gör under timmarna efter lunch när personalstyrkan är som minst, får Åsa och hennes kollegor ta till hjälpmedel. Kedjetäcken, elektriska gungstolar och lugnande medicin, som den äldre får vid behov.

ㄧ På ett äldreboende i Matfors har de en inhägnad innergård som de äldre kan vistas själva på. Det finns inte en chans här att vi hinner ta ut våra vårdtagare på promenad, säger Åsa Kuusikko.

Åsa Kuusikko har jobbat inom äldreomsorgen sedan hon tog examen 1987. Under 32 år har hon aldrig känt så som hon gör nu inför att gå till jobbet. Hon sätter fingrarna i halsen för att beskriva känslan. 

ㄧ Tänk dig själv att aldrig få andas frisk luft.

En man på boendet finner trygghet i sitt gosedjur.

LÄS ÄVEN: ANTIDEPP TILL ÄLDRE ÄR OFTA SOM SOCKERPILLER: ”DE MEST ANVÄNDA ÄR INTE LÄMPLIGA”

Enligt statistik från Socialstyrelsen äter cirka 314 000 äldre, 16%, över 65 år någon form av antidepressiv medicin. I Västernorrlands län är siffran nästan 8500. I rapporten Behandling av depression hos äldre från SBU visas att antidepressiva tabletter ofta har samma effekt som sockerpiller hos äldre. Trots det är andra insatser än läkemedel inte möjliga att få. Orsaken är att studierna av alternativ behandling, såsom fysisk aktivitet och terapi, är av alltför dålig kvalitet.

ㄧ Man måste för det första fundera på om det är läkemedel den äldre ska ha, och ta reda på varför den äldre är ledsen eller nedstämd. Det beror väldigt ofta på en ensamhetsproblematik. Det kanske inte är en egentlig depression och det borde vara andra åtgärder i första hand, säger Anders Nelvig, enhetschef på geriatriska kliniken på Sundsvalls sjukhus.

Bengt Danielsson, läkare på Socialstyrelsen instämmer:

ㄧ Det här är ett svårt område. Personligen kanske jag tycker att man kanske skulle ha motion och samtal och inte bara sätta in läkemedel i första hand, säger han.

Av samtliga alternativ till medicin som SBU studerat är problemlösningsterapi, att föra samtal, den som ser ut att ge bäst effekt på kortast tid. Men den har inte etablerats i Sverige.

För fysisk aktivitet, kognitiv beteendeterapi och ljusterapi, finns inte tillräckligt stöd för att det ger bra effekt. Därför anser inte Socialstyrelsen att de kan ersätta dagens antidepressiva tabletter.

I SBU:s rapport konstateras också att äldre riskerar att underbehandlas inom psykiatrin och att de inte får samma tillgång till psykiatrisk vård som yngre. Detta kan förklaras, menar SBU, genom att den äldre som levt sitt liv får avstå vård till förmån för yngre personer.

Ingvar Karlsson är docent vid Göteborgs universitet och vice ordförande i SFÄP, Svensk förening för äldrepsykiatri. 

ㄧ Man ser inte de problem som finns, utan äldre göms undan på många sätt. Allmänläkare får ta problemet många gånger, men de har inte förmåga att kunna ställa diagnoser med adekvat behandling, förutom i undantagsfall, säger Ingvar Karlsson.

Krävs det specifik psykiatri för äldre?

ㄧ Ja. Äldres psykiska sjukdomar är lite annorlunda än hos yngre, de ter sig på ett annat sätt. Många gånger är en annan sjukdom orsaken, till exempel hjärnskador, säger Ingvar Karlsson.

Om man ska rehabilitera för en kroppslig sjukdom är den psykiska hälsan en viktig bit i den rehabiliteringen, uppger han.

ㄧ Det börjar sakta komma in i kroppssjukvården att psyket också är med. Och tittar man på de allra äldsta, de multisjuka äldre, så har de en omfattande psykisk sjukdomsbild där det finns en osäkerhet hur man ska behandla. Det är svårigheter med läkemedel och med att se till att man får en behandling som inte ger mer biverkningar än positiv effekt. Där brister kunskaperna, säger Ingvar Karlsson.

Det är tio år sedan SFÄP gjorde en djupdykning in i svensk äldrepsykiatri och fann att det inte fanns mycket att tillgå. I år är det dags för en ny inventering och inom SFÄP är förväntningarna låga.

ㄧ Inte kommer läget vara bättre i alla fall. Regeringen vill nog att det ska satsas på äldre och psykiatri, men det är ju landstinget som sköter mycket av den här länssjukvården och där satsar man inte på nytt. Man har inga pengar för stora nysatsningar inom sådana här områden, säger Ingvar Karlsson.

By: Per Mattsson
Publicerad: 21 maj, 2017
Läs mer: Prioriteringarna i äldrevården Äldre, Äldrevård, Äldrevården, Hemtjänst, Kommun, Kost, Landsting, Mat, Norrland, Nutrition, Omsorg, Sundsvall, Vård, Vården, Västernorrland
69748727-bsNC6

Antidepp till äldre är ofta som sockerpiller: ”De mest använda är inte lämpliga”

Äldre äter antidepressiv medicin, trots att studier visar att effekten ofta inte är bättre än av sockerpiller. Enligt våra undersökningar är det en medicin som rekommenderas, men i verkligheten en helt annan som skrivs ut.

ㄧ Det är konstigt att inte det här har debatterats mer, med tanke på hur mycket antidepressiva som skrivs ut, säger Bengt Danielsson från Socialstyrelsen.

Många äldre med depression blir inte tillräckligt hjälpta av antidepressiva läkemedel. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i rapporten Behandling av depression hos äldre, där de sammanställt resultatet av samtliga studier som gjorts inom ämnet, från flera delar av världen.

ㄧ Ofta skriver man ut det för att den äldre har börjat vara lite ledsen och man vill prova någonting. Snarare kan man börja ställa till det för att de äter andra mediciner som kan krocka. Jag tycker det skrivs ut för mycket läkemedel till äldre och det är jag nog inte ensam om. Vilken tablett man sedan skriver ut är jättesvårt, säger Bengt Danielsson, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Vad som skrivs ut varierar beroende på patientens ålder. För personer under 65 år kan man se att läkemedel som Sertralin och Citalopram är populära, medan personer över 65 år äter medicinen Mirtazapin – trots att det rekommenderas till äldre först i andra hand. Vidare har dessa tabletter inte haft bättre effekt än sockerpiller i korttidsstudier. Trots detta äter 15,9% av de äldre i landet och 14,6 % av de äldre i Västernorrland antidepressiv medicin. Enligt Eva Nyman, samordnare för läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen, finns det olika kanaler för att ge ut rekommendationer om läkemedelsanvändning till vården.

ㄧ Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer, som utgör vägledning till vårdgivare, men de är inte bindande uttalanden om lämpliga behandlingsåtgärder till patienter i enskilda fall.  Läkemedelsverket ger ut behandlingsrekommendationer. Landstingen har läkemedelskommittéer som arbetar med kloka listor och de tar också fram olika vårdprogram, säger Eva Nyman.

 

Antal patienter med antidepressiv medicin, 2016. Socialstyrelsen. 

 

I rapporten larmar SBU om att det behövs fler studier för att fastställa hur äldre påverkas av antidepressiv medicinering. Det är inte självklart att forskningsresultat gällande personer under 65 år kan överföras till dem över 65 år. På personer över 85 år har inte en enda studie gjorts.

Problematiken kring att medicinera äldre är att de på grund av sin ålder och skörhet lättare drabbas av biverkningar. Och när de gör det reagerar de kraftigare. Det kan krävas en lägre första dos och det kan ta längre tid innan medicinen ger effekt. Vidare kan de lida av andra sjukdomar som försvåras av biverkningarna och de kan äta andra läkemedel som riskerar att krocka med varandra.

ㄧ Behöver de antidepressiva? Hjälper antidepressiva? Det har man väldigt lite data på. När det gäller yngre med mycket svåra depressioner har man rätt bra belägg för att det kan vara störningar i serotonin och därmed vet man att läkemedelsbehandling fungerar. Men däremot hos äldre personer, som ofta blir deprimerade av social isolering och redan äter mycket andra läkemedel, så finns inte mycket nytta hos medicinerna, säger Bengt Danielsson.

Alma Löfgren är 86 år och lever ensam i sin lägenhet i Sundsvall. När vi sätter oss vid bordet kommer kakburken fram i samma stund.

Hemtjänsten kommer tre gånger om dagen, två gånger för medicin och stödstrumpor och en för tillsyn. Sedan 2016 äter hon tabletten Mirtazapin mot nedstämdhet. Först den lägsta insättningsdosen, som sedan höjdes efter att hon inte blivit bättre. Men julen 2016, då Alma vårdades på sjukhus efter en fallskada, fick hon även utskrivet Sertralin. Anledningen var att hon fortsatte vara ledsen trots sin dagliga dos av antidepressiv medicin.

ㄧ Det är bättre sedan de satte in den nya medicinen, för innan var det bara nattsvart. Då kunde vi inte lämna henne själv, men nu när vi skulle åka utomlands jag och min fru sa mamma “bara åk, jag klarar mig”, säger sonen Anders.

Enligt Almas utskrivningsrapport från sjukhuset har hon visat tecken på förvirring under vårdtiden. Något som är en vanlig bieffekt hos Mirtazapinet. Sedan hon började äta Sertralin är livet faktiskt lite ljusare, uppger Alma själv.

ㄧDet är klart att jag är ju inte självmordsbenägen, fast att jag inte alls har något att leva för. Så lite hjälper nog medicinen, annars satt jag väl bara här rätt upp och ner, säger Alma och tillägger att hon bakar förbannat goda kakor till alla hon kommer på, för att sysselsätta sig om dagarna.

Anders Nelvig, enhetschef på geriatriska kliniken på Sundsvalls sjukhus, är specialist på sjukdomar hos äldre. Den trend man kan se att äldre ordineras Mirtazapin, istället för det i första hand rekommenderade Citalopram eller Sertralin, har sin förklaring i en av läkemedlets biverkningar, förklarar han. Mirtazapinet, som tillhör en helt annan läkemedelsgrupp, har en sövande bieffekt, som läkarna gärna tar vara på genom att ordinera dem till äldre. En åldersgrupp som ofta sover sämre på nätterna och vaknar tidigare än vanligt på morgnarna i takt med sitt åldrande, enligt Anders Nelvig. Han pekar på stora brister inom läkemedelsförskrivningen till äldre.

ㄧ Det finns en överdriven tilltro till mediciners positiva effekter. Speciellt när vi pratar om gamla så tror jag att de flesta av dem mår bra av att ha så lite mediciner som det överhuvudtaget är möjligt, säger han.

Bengt Danielsson förklarar att läkarna står inför en svår frågeställning när de ska skriva ut en antidepressiv medicin till en äldre patient, eftersom man måste ta hänsyn till att den äldre kanske kommer drabbas av biverkningar.

ㄧ Samtidigt så vill ju läkarna göra någonting. Det är ju lättare att skriva ut ett läkemedel än att kanske ta ut personen på promenad tre timmar i veckan eller sitta och prata tre timmar. Så då har man ju gjort nånting, men frågan är om inte det är värre än att inte göra någonting alls.

 

Läkemedelsstatistik, antal patienter, Riket/Västernorrland, ålder 65-85+, båda könen, 2016. Socialstyrelsen.

 

En person som är väl insatt i äldres psykiska ohälsa är docenten Ingvar Karlsson. Han har specialiserat sig på området sedan 1995 och uppger att valet av medicin till äldre beror på hur svår depressionen är.

ㄧ Det finns lämpliga och olämpliga läkemedel. Det visar sig att de mest använda läkemedlen Citalopram och Mirtazapin inte är lämpliga, utan bör undvikas. Istället bör man ge andra som Sertralin och Escitalopram i första hand. Är depressionen lite svårare finns Cymbalta (Duloxetin) som fungerar väldigt väl hos gamla människor, säger Ingvar Karlsson.

Även enligt SBU:s rapport är det läkemedel som visat sig ge bäst effekt hos äldre Duloxetin. Men trots det är det bara 3,7 % av landets äldre med antidepressiv medicin som äter Duloxetin.

ㄧDet finns en tröghet i viljan att byta till andra läkemedel som gör det på det viset.

Det är nog bristande kunskap och beror på att det finns en tradition att skriva ut andra typer av läkemedel. Duloxetin har inte använts i den utsträckningen som den borde göra hos äldre. Den har både visat sig ha effekt och vara ett säkert och bra läkemedel för äldre, säger Ingvar Karlsson.

*Almas och Anders namn är fingerade av hänsyn till deras integritet.

 


Faktaruta:

  • Citalopram och sertralin: två antidepressiva mediciner inom kategorin SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare. De rekommenderas i första hand vid depression.
  • Mirtazapin: antidepressiv medicin, tillhör en annan kategori än ovanstående och verkar annorlunda. Rekommenderas i andra hand.
  • Serotonin: signalsubstanser i hjärnan som påverkar en persons sinnesstämning, känslor och tankar, bland annat hur man upplever sorg, ångest och oro. De spelar även roll bland annat för sömn, aptit, initiativförmåga och sexlust. 
  • Geriatriker: person som är expert på äldres sjukdomar.

By: Per Mattsson
Publicerad: 19 maj, 2017
Läs mer: Prioriteringarna i äldrevården Äldre, Äldrevård, Äldrevården, Hemtjänst, Kommun, Kost, Landsting, Mat, Norrland, Nutrition, Omsorg, Sundsvall, Vård, Vården, Västernorrland
«< 5 6 7 8 9

↑

  • Start
  • DCase 2018
  • DCase 2017
  • Om oss
  • Annat material
    • DLab
    • DPod
© DCase 2021
Mittuniversitetet: Tel: 010-14 28 000  |  kontakt@miun.se