Sundsvalls kommun: ”Vi behöver ett alternativ”
Sundsvalls kommun beredda att betala för miljövänligt konstgräs.
Varje år försvinner ungefär 40 ton gummikulor från konstgräsplaner i Västernorrland. Ingen verkar ha en lösning på problemet.
– Vi är beroende av att marknaden plockar fram ett alternativ, säger Åsa Ulander, (S).
Vår kartläggning visar att antalet konstgräsplaner mer än fördubblats på sju år. Två tredjedelar av planerna fylls regelbundet med granulat: gummikulor som får plastgräset att stå. Spelare, förbund och politiker är överens om att konstgräset behövs för fotbollens utveckling.
Åsa Ulander, (S), är ordförande i Kultur- och fritidsnämnden på Sundsvalls kommun. Hon säger att det i dag inte finns något alternativ på marknaden som passar klimatet i norr, men att det är viktigt att snabbt hitta nya lösningar.
– Vi måste skapa debatt och opinion. Ju större krav vi ställer och ju större efterfrågan blir desto fortare kommer det gå. Men ska vi investera många miljoner måste vi veta att det inte är slöseri med pengar, säger hon.
Skulle ni vara beredda att betala?
– Hittar vi ett miljövänligt alternativ som håller kommer vi vara beredda att betala.
Göran Amund är ordförande för Medelpads fotbollförbunds anläggningskommitté. Han säger att de inte på något sätt vill vara en miljöbov, men att konstgräset har sina fördelar.
– Jag är övertygad om att den utveckling som Svensk fotboll har haft är mycket tack vare konstgräset. Ungar tycker det är roligare att spela på konstgräs än naturgräs, säger han.
På Borås arena bytte kommunen förra sommaren ut gummikulorna mot korkbitar. Runt jul bestämde man sig för att byta tillbaka.
– Det funkade inte. Men vi försöker hålla oss i framkant och letar redan efter andra alternativ som är bra både för miljön och spelarna, säger anläggningschef Erik Hang.
Oavsett om marknaden är i fas så kvarstår faktumet att nästan 40 ton granulat varje år försvinner från konstgräsplanerna, bara i Västernorrland. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att identifiera källor till mikroplast och föreslå åtgärder. Kerstin Åstrand är projektledare och säger att konstgräsplanerna är en av frågorna som de jobbar med.
– Vi har haft en dialog med representanter från kommuner och med fotbollsförbundet. Vi kommer inte att peka med hela handen och säga ‘gör så här’, utan våra förslag kommer att ligga på ett övergripande plan, säger hon och fortsätter:
– Det finns olika uppfattningar om hur stort problemet är, men vi ser att svinn sker. Sen vet vi inte om det hamnar i vatten eller annan miljö, det kan variera, men oavsett bör gummigranulaten inte spridas till miljön.
Åsa Ulander tror att lösningen är att lagstifta om mikroplast.
– Som med många andra problem ser vi inte idag att vi påverkas och då är det svårt att agera. Ibland är lagstiftning den enda lösningen, säger hon.
Läs mer: Fotbollsgiftet Åsa Ulander, Borås, Borås arena, Fiske, Fotboll, fotbollsgiftet, Fotbollsplan, Giffarna, Göran Amund, Granulat, Gummi, Hav, Idrott, Kerstin Åstrand, Konstgräs, Konstgräsplan, Målvakt, Medelpads fotbollsförbund, Mikroplast, Miljö, Miljöförstöring, Miljöpåverkan, Natur, Naturvårdsverket, Östersjön, Plast, Socialdemokraterna, Sundsvall, Västernorrland, Vatten