Idag äter närmare 16 procent av landets äldre antidepressiv medicin. Alternativet skulle kunna vara fysisk aktivitet och terapi, men i nuläget saknas forskning som är av tillräckligt hög kvalitet. Det anser Statens beredning för medicinsk utredning, SBU.
På våning 4 på äldreboendet Kristinelund gör personalen vad de kan för att lindra oron hos sexton dementa.
När Åsa Kuusikko skrev en insändare tillsammans med sina kollegor på äldreboendet Kristinelund i Sundsvall, var det för att få upp ögonen på beslutsfattarna. I insändaren skriver hon att den låga bemanningen och höga arbetsbelastningen gör de äldre på boendet oroliga. På demensavdelningen lämnar de äldre nästan aldrig huset, om inte deras anhöriga kommer och tar med dem ut. När oron kryper i de boende, som den oftast gör under timmarna efter lunch när personalstyrkan är som minst, får Åsa och hennes kollegor ta till hjälpmedel. Kedjetäcken, elektriska gungstolar och lugnande medicin, som den äldre får vid behov.
ㄧ På ett äldreboende i Matfors har de en inhägnad innergård som de äldre kan vistas själva på. Det finns inte en chans här att vi hinner ta ut våra vårdtagare på promenad, säger Åsa Kuusikko.
Åsa Kuusikko har jobbat inom äldreomsorgen sedan hon tog examen 1987. Under 32 år har hon aldrig känt så som hon gör nu inför att gå till jobbet. Hon sätter fingrarna i halsen för att beskriva känslan.
ㄧ Tänk dig själv att aldrig få andas frisk luft.
LÄS ÄVEN: ANTIDEPP TILL ÄLDRE ÄR OFTA SOM SOCKERPILLER: ”DE MEST ANVÄNDA ÄR INTE LÄMPLIGA”
Enligt statistik från Socialstyrelsen äter cirka 314 000 äldre, 16%, över 65 år någon form av antidepressiv medicin. I Västernorrlands län är siffran nästan 8500. I rapporten Behandling av depression hos äldre från SBU visas att antidepressiva tabletter ofta har samma effekt som sockerpiller hos äldre. Trots det är andra insatser än läkemedel inte möjliga att få. Orsaken är att studierna av alternativ behandling, såsom fysisk aktivitet och terapi, är av alltför dålig kvalitet.
ㄧ Man måste för det första fundera på om det är läkemedel den äldre ska ha, och ta reda på varför den äldre är ledsen eller nedstämd. Det beror väldigt ofta på en ensamhetsproblematik. Det kanske inte är en egentlig depression och det borde vara andra åtgärder i första hand, säger Anders Nelvig, enhetschef på geriatriska kliniken på Sundsvalls sjukhus.
Bengt Danielsson, läkare på Socialstyrelsen instämmer:
ㄧ Det här är ett svårt område. Personligen kanske jag tycker att man kanske skulle ha motion och samtal och inte bara sätta in läkemedel i första hand, säger han.
Av samtliga alternativ till medicin som SBU studerat är problemlösningsterapi, att föra samtal, den som ser ut att ge bäst effekt på kortast tid. Men den har inte etablerats i Sverige.
För fysisk aktivitet, kognitiv beteendeterapi och ljusterapi, finns inte tillräckligt stöd för att det ger bra effekt. Därför anser inte Socialstyrelsen att de kan ersätta dagens antidepressiva tabletter.
I SBU:s rapport konstateras också att äldre riskerar att underbehandlas inom psykiatrin och att de inte får samma tillgång till psykiatrisk vård som yngre. Detta kan förklaras, menar SBU, genom att den äldre som levt sitt liv får avstå vård till förmån för yngre personer.
Ingvar Karlsson är docent vid Göteborgs universitet och vice ordförande i SFÄP, Svensk förening för äldrepsykiatri.
ㄧ Man ser inte de problem som finns, utan äldre göms undan på många sätt. Allmänläkare får ta problemet många gånger, men de har inte förmåga att kunna ställa diagnoser med adekvat behandling, förutom i undantagsfall, säger Ingvar Karlsson.
Krävs det specifik psykiatri för äldre?
ㄧ Ja. Äldres psykiska sjukdomar är lite annorlunda än hos yngre, de ter sig på ett annat sätt. Många gånger är en annan sjukdom orsaken, till exempel hjärnskador, säger Ingvar Karlsson.
Om man ska rehabilitera för en kroppslig sjukdom är den psykiska hälsan en viktig bit i den rehabiliteringen, uppger han.
ㄧ Det börjar sakta komma in i kroppssjukvården att psyket också är med. Och tittar man på de allra äldsta, de multisjuka äldre, så har de en omfattande psykisk sjukdomsbild där det finns en osäkerhet hur man ska behandla. Det är svårigheter med läkemedel och med att se till att man får en behandling som inte ger mer biverkningar än positiv effekt. Där brister kunskaperna, säger Ingvar Karlsson.
Det är tio år sedan SFÄP gjorde en djupdykning in i svensk äldrepsykiatri och fann att det inte fanns mycket att tillgå. I år är det dags för en ny inventering och inom SFÄP är förväntningarna låga.
ㄧ Inte kommer läget vara bättre i alla fall. Regeringen vill nog att det ska satsas på äldre och psykiatri, men det är ju landstinget som sköter mycket av den här länssjukvården och där satsar man inte på nytt. Man har inga pengar för stora nysatsningar inom sådana här områden, säger Ingvar Karlsson.