När resurserna inte räcker till

Personalstyrkan på Kristinelund är som minst när de boende är som mest oroliga. Undersköterskorna Josefine Viklund och Åsa Kuusikko försöker undvika in i det längsta att ge sina äldre lugnande tabletter.

ㄧ Det ser ut som ett helvete här, men vi är hellre med de äldre än att städa och det stöttar de anhöriga oss i, säger Josefin Viklund.

I brist på resurser får personalen trolla med knäna. På Kristinelunds äldreboende har man hjälp av en massagestol som ska lugna oro hos de boende. Den vaggar fram och tillbaka till ljudet av avslappnande musik. Och den flyttas lätt mellan avdelningarna eftersom den är på hjul. Om en äldre är orolig ofta kan stolen få stå på dennes rum under perioder, för att finnas nära till hands istället för medicin.

Josefine Viklund visar undersköterskan Denise Berglund hur den elektriska gungstolen fungerar.

Läs också: Få alternativ om du är över 65 och deprimerad

Men sedan insändaren de skrev fick genomslag hos socialnämnden har man även fått en extrainsatt resursperson – som nödlösning tills personalen kommit på hur de ska handskas med problemet själva. Det betyder att kvällstid är styrkan på fyra personer fram till sista maj, istället för tre som är budgeterat för i normala fall.

ㄧ Vi märker en enorm skillnad på de äldre efter det. När vårdtagarna blir oroliga av att vi kutar fram och tillbaka, och de vill springa efter oss, kan resurspersonen sätta sig ner och prata eller hålla deras hand. De är mycket lugnare tack vare det, säger Åsa Kuusikko.

Vad som händer för de äldres del när extraresursen återkallas vet hon inte. För kollegorna är skräcken att verkligheten med hög arbetsbelastning åter ska bli ett faktum. Några kollegor har larmat till Åsa -som är arbetsplatsens skyddsombud,- att de inom en snar framtid kommer gå in i väggen.

ㄧ Vi har fått höra att vi ska sluta ge det där “lilla extra” för att minska arbetsbördan.

Josefin Viklund har jobbat som undersköterska på Kristinelund i tjugo år och instämmer i att skillnaden är enorm sedan den extra resurspersonen blev till. Nu kan en av dem vara med de äldre medan den ordinarie arbetar.

ㄧFörsök servera kvällsfika med nio oroliga dementa i släptåg. Vi kommer aldrig sluta ge det lilla extra, vi skiter i att städa istället. Det ser ju ut som helvete här, men vi har berättat för vårdtagarnas anhöriga och de stöttar oss i det, säger Josefin och fortsätter:

ㄧ Det är ju inte kul när det kommer anhöriga på besök och det ligger damm längs golven, men vi rullar hellre håret på en nyduschad dam än att städa hennes rum. Det kanske låter simpelt, men det betyder så himla mycket mer för dem att vi är med dem än går runt med moppen.

I framtiden ska de inreda ett sinnenas rum dit man kan ta en äldre som är orolig. Det ska bli vita tyger längs väggarna, stämningsfull musik, lavalampor och förhoppningsvis en storbilds-TV där man kan se skogspromenader och vattenfall. En del rekvisita kommer från kommunen och resten fixar personalen själva. I dagsläget får man jobba med det man har för att slippa ta till läkemedel för att lugna vårdtagarna.

ㄧ Vi har en farbror som använder ett kedjetäcke. Det väger åtta kilo och tyngden gör honom lugn. Det blir ombonat och tryggt. Sedan har han en speciell kudde formad runt hans huvud, säger Josefin och berättar om en väst med tunga bollar i som de blivit av med och hoppas få in igen.

ㄧ Bollarna gör att de känner var deras kroppar börjar och slutar och det gör dem lugna. Men den är tung, de får träningsvärk i början, så vi får ta det korta stunder tills de vant sig.

I sinnenas rum ska det bli en upplevelse att vistas. 

Äldres psykiska sjukdomar har en omfattning som är stor, uppger Ingvar Karlsson, docent vid Göteborgs universitet. Hälften av all psykiatrisk verksamhet utgörs av äldres psykiska ohälsa, som det inte satsas lika mycket på som inom andra psykiatriska områden. 2006 lade Sundsvall ned en vårdavdelning för dementa med psykisk ohälsa.

ㄧ Kunskapen om äldrepsykiatri i den allmänna psykiatrin är väldigt dålig. Det är en brist på många sätt, en kunskapsbrist och en resursbrist.

Kan en hälsosam äldre som mår bra kosta mindre än en äldre med depression?

ㄧ Sannolikt finns det en ekonomisk vinning i det att må bra. Den som mår bra klarar sig på ett annat sätt och utan hjälpinsatser. Det dyraste som kan hända är att hamna på ett boende när man är äldre.

Enligt Ingvar Karlsson finns det de som får sin plats på äldreboende för att de lider av oro och ångest, trots att andra behandlingar och insatser hade varit lämpligare.

ㄧ Terapi kan vara en sak, men läkemedel kan också fungera väldigt bra om det är rätt. Där är det dock en kunskapsbrist kring hur man ska medicinera så att det fungerar väl.

Till hösten tar personalen nya krafttag mot politikerna i kommunen. Enligt Josefin Viklund kommer kommer de inte ge sig nästa gång, de ska ha mer resurser och de vill ta det till regeringsnivå. Till hjälp använder de en namninsamling som cirkulerar på webben.

ㄧ Vi vill att det ska bli bättre för all vårdpersonal inom kommunen, inte bara för oss, säger Josefin Viklund.

I slutet av mars deltog Josefine Viklund och Åsa Kuusikko i socialdemokraternas möte med temat att bli äldre i Sundsvall. Det kom att mynna ut i den insändare som avdelningen sedan tillsammans skrev i Sundsvalls Tidning.

ㄧVi fick inte svar på en enda fråga. Min tanke var att om jag säger till Malin Larsson att vi bryter mot lagen varje dag, så måste ju det om något få henne att reagera. Då svarade hon: “hur kan det komma sig? Det går ju så bra för alla andra.” Men det gör det ju inte alls, säger Josefin Viklund och ställer sig frågan:

ㄧ Kan det inte bara vara så enkelt som att budgeten är för låg?

Åsa Kuusikko instämmer:

ㄧ Man måste bemanna efter behov, inte efter en peng. För cirka två år sedan gjorde vi en vårdtyngdsmätning. Vi lade ner hur mycket tid som helst på att mäta var vi lade vår tid. Och på alla ställen visade det sig att det var alldeles för lite personal. Då gör man tvärtom och drar ner. Varför gör man så när man ser att det inte är någon kvalitet på vården idag? Och där hävdar Socialförvaltningen att vi ger mer än vi ska. Jamen tala om då hur det ska vara. Vad är den skäliga levnadsnivån? Då vill vi ha riktlinjer kring vad det är vi inte ska göra.

Åsa Kuusikko, undersköterska på Kristinelund.

Enligt Malin Larsson, socialnämndens ordförande, jämförde man bemanningen inom Sundsvalls äldreomsorg med andra kommuner, innan man skar ner antalet årsarbetare till 0,64 per boendeplats. Genom jämförelser har man kunnat konstatera att bemanningen i kommunen varit ovanligt hög.

Kan det inte vara de andra kommunerna som har en för låg bemanning istället?

– Vi tittar ju på andra för att se vad som är normalt och då har vi legat högt. Men med 0,64 så ligger vi inte bland de högsta längre. Nu vet jag inte hur det är just nu, det pågår ändringar överallt i landet, men när det beslutet togs och när följde upp såg vi att det är korrekt att vi landar på 0,64, säger Malin Larsson.

På Kristinelund är styrkan däremot inte så hög som 0,64. Eftersom det är ett stort boende räknar man med att färre personal behövs, säger Malin Larsson.

– På de stora boendena, som Kristinelund, ansåg man att det kunde vara lite lägre bemanning, för att man ser möjligheter till samverkan och samarbete mellan våningarna.

Åsa Kuusikko håller inte med.

– Det är om det är akut, men annars har vi inte den möjligheten. Det flyter ju bara på hela tiden, vi hinner inte.

Åsa Kuusikko anser att politikerna måste budgetera annorlunda, så att socialtjänsten får mer pengar att röra sig med.

ㄧ Vi tänker inte ge oss. De måste tänka annorlunda, så är det bara. Pengar finns ju i kommunen, säger hon och Josefine Viklund håller med.

ㄧ Den högsta önskan är ju att vi bara kunde nollställa hela budgeten för socialförvaltningen och börja om.

Malin Larsson, är det för lite resurser och för liten budget inom socialtjänsten?

– Vi har rätt budget. Sedan skulle man behöva rikta om den bland annat till “Individ och familjeomsorg” på barndelen, för där var det lite lågt budgeterat. Vård och omsorg har vi också underskott i, men det är rätt budget. De som har gjort störst framsteg är ju äldreomsorgen, där man jobbat intensivt för att vi ska ha en bra vård och omsorg för de vi finns till för, säger Malin Larsson.

 

Märta-Li Selin

Emelie Östman

Daniel John Johnsson