Orden kommer från Johanna Törmä, en doktorand som tagit sig an projektet att införa riktlinjer inom kosthållning i kommunal vård och omsorg. Sverige är idag ett land med ett ökande antal människor som är över 65 år gamla. Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen har därför tagit fram Seniorguiden, med syfte att ge vägledning och inspiration om hur kommuner och landsting i samverkan med den ideella sektorn kan arbeta för att ge förutsättningar för ett hälsosamt åldrande för personer över 60 år. Kunskap om äldres välmående är ett viktigt behov inom omsorgen. Särskilt som kvarboendeprincipen, en omstrukturering inom äldrevården med syfte att gamla ska bo kvar hemma så länge som möjligt, ställer krav både på kommuners ansvar och vilken kunskap hemtjänst personal bör ha.
– Min uppfattning är att man har kommit så långt att man har börjat riskbedöma de äldre för undernäring, det vill säga bedöma de äldres näringstillstånd. Men när det sedan handlar om att sätta in åtgärder och därefter följa upp de insatta åtgärderna, när man identifierat en person som har problem med mat och måltider, så har vi inte kommit lika långt, säger Johanna Törmä.
Varför tror du att det är så?
– Min personliga uppfattning till varför det ser ut så här är att det saknas kunskaper. Att kunna sätta in åtgärder kräver verkligen att man har fördjupade kunskaper kring mat och näring för de äldre.
Hinder för optimal nutritionsvård är bland annat också negativa attityder, värderingar och otydlig ansvarsfördelning, menar hon vidare. Trots att initiativ har tagits fram saknas det kunskap om vem som ska ha ansvaret och hur dessa ska fungera i praktiken, säger Johanna Törmä. Initiativ kan bland annat innefatta personalutbildningar, specialanställd personal och program för träning, kost och uppföljning av de enskildas mående. I Johanna Törmäs projekt framkommer det att inte många initiativ för att motverka undernäring hos äldre är aktuella idag, trots att regeringen sedan juni 2015 betalat ut omkring fem miljarder kronor för att förbättra äldrevården. Syftet med bidraget var bland annat maten som ett prioriteringsområde.
Johanna berättar att det ofta är sjuksköterskan som beskrivs som den som har nutritionsansvar ute i kommunal vård och omsorg. Men frågan är hur mycket fördjupad kunskap kring nutrition man kan förvänta sig att en sjuksköterska ska ha.
– Jag har svårt att se hur det kan bli bättre om man inte börjar anställa mer kostkompetens, till exempel dietister, inom kommunen, säger Johanna och fortsätter:
– Det anser jag också vara väldigt aktuellt med tanke på Socialstyrelsens föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring. Där det står att varje vårdgivare ska ha fasta rutiner för när och hur en patients näringstillstånd ska utredas samt hur undernäring ska förebyggas och behandlas. Hur implementerar vi detta?
Hur vanligt är det att vårdpersonalen utbildas vad du sett?
–Min uppfattning är att personalen saknar kunskaper, men också i vissa fall upplever en frustration över att man inte har någonstans att vända sig för att få kunskapen, eftersom det saknas kostkompetens i stor utsträckning ute i kommunerna. Personal på äldreboendena vill givetvis också ge den bästa vården till de äldre, och skulle de få handledning och stöd och hjälp i nutritionsfrågor skulle det bara kunna bli bättre.
Ett initiativ som har tagits är ett kvalitetsregister på nationell skala vid namn Senior Alert. Senior Alert är ett system för riskbedömning av till exempel undernäring som vårdpersonal kan använda sig av, för att registrera individuella fall där de kan peka ut sedda risker, tagna åtgärder och resultatet av dessa. Allt fler har valt att använda sig av det här systemet idag.
– Prestationsersättningen gjorde att registreringen i Senior Alert ökade väldigt mycket så att nästan samtliga kommuner och landsting till slut var anslutna till registret. Personligen anser jag inte att prestationsersättning är det bästa incitamentet för att förbättra och öka kvaliteten av vården och omsorgen, säger Johanna Törmä.
I Sundsvall används Senior Alert och det är en avdelning som tillagar de flesta måltider som serveras till seniorer inom kommunen. Dagligen lagar de omkring 3000 portioner som serveras på boenden eller till dem som har matdistribution. Undantag finns i form av äldre som får hjälp av hemtjänsten eller vissa avdelningar som tillagar maten själva. I fjol fick de kritik för matlådorna som hemtjänsten levererat ut.
I januari i år började Eva Nordberg, tidigare sektionschef i kommunen, som ny måltidschef i kommunen.
– Vi har under vårterminen genomfört en större utbildning med syftet att öka kompetensen om våra äldres särskilda behov när det kommer till måltider, säger Eva Nordberg, när vi når ut för en kommentar om situationen lokalt.
Utbildningen under våren var både för kockar och omvårdnadspersonal, klargör hon. Framöver ska man också se till att utveckla måltidsupplevelsen genom ett fördjupningsprojekt mellan kök och en grupp inom hemtjänsten. Därmed visar det sig att viljan finns att förbättra situationen, men faktum kvarstår fortfarande – forskningsrapporter visar att ålderdom och sjukdom är starkt kopplat till undernäring. I en nyligen publicerad internationell studie som Johanna Törmä använt sig av i sitt projekt rapporterades det att cirka en tredjedel av dem på äldreboenden faktiskt är undernärda och att två tredjedelar är i riskzonen för att bli det.
Fortsatta initiativ måste tas.
”En hel del finns gjort, men det finns också mycket kvar att göra” säger Johanna Törmä om den nuvarande situationen.
Har någon med ansvarsposition tagit kontakt med dig efter ditt projekt?
– Ingen med ansvarsposition har hört av sig.
Johanna Törmäs projekt visade bland annat att ett matfokuserat initiativ förbättrade attityder hos personal så väl som att bättre kommunikation mellan personalen och de äldre ledde till mer social interaktion, som i sin tur hade en positiv effekt på minnesförmågan hos de äldre.
MÄRTA-LI SELIN
EMELIE ÖSTMAN
DANIEL JOHN JOHNSSON