#intebaramensvärk
Samma operationer eller inte? – Så säger experterna
Endometriosvården del 2. Operationen
Endometriospatienter i Sverige söker sig utomlands för att få hjälp med sin smärta. Detta trots att det enligt en svensk läkare erbjuds samma vård här som utomlands. Vi har försökt ta reda på hur det faktiskt är.
När vi frågar den svenska experten Matts Olovsson och den engelska experten Peter Barton Smith om hur endometrios uppkommer utgår de från samma teori. Båda förklarar det som att blod under mensen går baklänges via äggledarna och ut i bukhålan istället för att ledas ut genom slidan. I blodet finns delar av livmoderslemhinna som kan slå sig ner och växa i bukhinnan.
– Immunförsvaret orkar inte städa bort de här delarna och de kan börja växa. Sedan tror man ju att det kan uppkomma på plats också genom att celler slår slint, säger Matts Olovsson, överläkare på endometrioscentrum i Uppsala.
2016 la Försäkringskassan ut nästan 70 miljoner kronor på personer som åkte utomlands för olika typer av vård. De har inga siffror på hur mycket pengar de lägger på olika diagnoser för vård utomlands.
En operation för endometrios i London kostar mellan 70 000 och 130 000 kronor. Kirurgen Peter Barton Smith tar emot två till tre patienter varje vecka på kliniken i London där han jobbar. Han säger att målet är att ta bort all sjuklig vävnad för att ge den bästa chansen till smärtfrihet.
– Det finns två operationstekniker. Ablation och excision. Med ablation bränner du bort endometriosen. Med excision skär du bort den sjuka vävnaden, den tekniken är mer avancerad, säger Peter Barton Smith.
Peter Barton-Smith förklarar att han använder sig av excision, han skär alltså bort endometriosen. Han förklarar att riskerna med att bränna bort den, ablation, är större.
– Laser är en väldigt aggressiv metod som verkligen förstör vävnaden, säger han.
När vi pratat med berörda kvinnor framför de kritik att svenska kirurger inte tar bort endometrios, de säger att man “bara bränner lite på ytan”. Det är också en kritik Peter Barton Smith säger att hans patienter ofta framför. Matts Olovsson säger däremot att man använder excision i Uppsala och på flera andra ställen i Sverige. Han förklarar att man normalt brukar spruta in koksalt under bukhinnan som då blåser upp sig vilket gör att man kan klippa bort bukhinnan med förändringarna. Han säger att det på vissa ställen kan sitta hårdare fast och att man då får skära bort det.
– Man försöker att ta bort det som är rimligt att ta bort och det som inte är rimligt att ta bort det försöker man ju då bränna istället, det är ju så det funkar, Säger Matts Olovsson.
Endometriosvården del 1. Sandra åkte till London för att få hjälp. Läs hennes historia här.
Peter Barton Smith säger att han aldrig skulle använda sig av ablation och Matts Olovsson säger att den används när det är lämpligt.
– Vi har ju gjort excision hos oss i många år men i verkligheten, och det gäller säkert också Peter Barton-Smith, så tar man inte bort allting. En del förstör man på plats därför att det annars får för stora kirurgiska risker.
Elisabeth Eidem jobbar på Socialstyrelsen och har varit med och tagit fram riktlinjer för hur endometriosvården ska fungera. När vi frågar henne om hur Socialstyrelsen ser på att kvinnor åker utomlands för vård säger hon att det är tråkigt.
– Då ska man klaga på vården. Det finns en speciell procedur för hur man går tillväga. Man ska vända sig till patientnämnden om det inte är så att man får gehör eller en second opinion eller så. Jag vet inte om det har förekommit i de här fallen, säger hon.
Faktaruta:
Ablation- Bränner bort den sjuka vävnaden.
Excision- Skär bort den sjuka vävnaden.
Bukhåla- Nedre delen av bålens hålighet, här ligger bland annat levern, magsäcken och mjälten.
Bukhinna- Tunn hinna av bindväv och ett enkelt cellskikt. Består av ett yttre skikt på bukhåleväggens insida och ett inre skikt, som innesluter flertalet av bukhålans organ.
Äggledare- Rör där äggen transporteras från äggstockarna till livmodern.
Källa: Peter Barton Smith och ne.se.
Publicerad: 2018-05-29 17:02:46
Läs mer: DCase 2018 intebaramensvärk