Viktigt att tänka på: Kartan baseras på livsmedelsrapporter från 2016, och ger alltså en bild över hur verksamheterna skötte sig under fjolåret. Alla restauranger, kaféer och gatukök har sedan dess haft chansen att åtgärda sina problem. Vissa verksamheter som är röda på vår karta kan med andra ord vara gröna i dagsläget, och vice versa.
Bara hälften av de kontrollerade restaurangverksamheterna klarade sig helt utan anmärkningar när kommunen i fjol genomförde sina livsmedelskontroller. Det kan till stor del bero på en ny lagstiftning, tror miljöinspektören Yvonne Sellstedt.
För låga livsmedelstemperaturer, bristande renhållningsrutiner och begynnande mögel var bara några av de många avvikelser som Miljökontoret i Sundsvall fann när de under 2016 besökte och granskade restauranger, kaféer och gatukök inom Sundsvalls kommungräns. 89 av de 180 verksamheter som miljökontoret kontrollerade fick minst en anmärkning, vilket innebär att varannan verksamhet på något sätt brutit mot den livsmedelslagstiftning som finns till för att skydda och informera konsumenterna.
I flera av fallen rapporterade miljökontoret att restaurangerna förvarat livsmedel i fel typ av förpackningar eller i för låga temperaturer, någonting som i värsta fall skulle kunna leda till sjukdomar eller allergiska reaktioner hos besökarna. I andra fall går det att läsa ur kommunens livsmedelsrapporter om verksamheter som saknat tydliga hygien- och rengöringsrutiner eller på något sätt fått anmärkningar på den befintliga lokalen.
– Tyvärr ser vi allt för ofta ett stort slitage på restauranglokaler, inte sällan på grund av hög luftfuktighet i köken. Många krögare har fokus på att få verksamheten att gå runt och prioriterar dessvärre bort själva lokalerna, vilket ibland får förödande konsekvenser, säger Yvonne Sellstedt, miljöinspektör på miljökontoret.
Om det är en mindre avvikelse följs den upp vid nästa kontroll, oftast inom ett år. Men vid större avvikelser krävs det att restaurangerna åtgärdar problemet snarast, berättar miljöinspektören Armin Fattah.
– Om en restaurang inte har åtgärdat sina tidigare problem när jag kommer igen kan jag ge dem ett föreläggande, med eller utan vite. Då måste de enligt lag åtgärda problemet, eller få som en böter. I ett ännu senare skede kan de få ett föreläggande med löpande vite. Det innebär att de måste betala en summa för varje gång jag kommer och påpekar fortsatta brister, vilket i slutändan brukar lösa problemet, säger han.
Den i särklass vanligaste formen av avvikelse hos restaurangerna, kaféerna och gatuköken under 2016 var avsaknaden av uppgifter om allergener i maten. Sedan 2014 har informationsförordningen, vilken grundar sig i tidigare EU-direktiv, tillämpats i landet. Förordningen innebär att alla verksamheter som sysslar med livsmedelshantering och matlagning är skyldiga att förse sina konsumenter med tydlig livsmedelsinformation. I detta fall är krögarna tvungna att redovisa vilka maträtter som innehåller allergener, exempelvis nötter, laktos och gluten. Detta görs enklast genom att skriva ut en innehållsförteckning på menyn.
Mer än var tredje restaurangverksamhet inom Sundsvalls kommungränser fick en anmärkning för att de inte tagit hänsyn till den nya lagstiftningen. Vid totalt 62 av 180 kontroller påträffades denna typ av avvikelse under fjolåret. Trots att en tredjedel av de granskade restaurangerna inte skött sig på denna punkt säger Yvonne Sellstedt att det inte är något större problem.
– Det kommer nya regler titt som tätt, och då gäller det att få krögarna att anpassa sig. Oftast tar vi ett informationsår och förklarar situationen för de som är verksamma i branschen, sedan följer vi upp året efter. Det är klart att det inte är bra att så många har fått avvikelser, men jag tror att den siffran kommer sjunka mycket under de kommande åren. I och med lagförändringen 2014 är den här typen av avvikelse fortfarande relativt ny, men många har redan åtgärdat problemen, säger hon.
Under vår granskning av restaurangbranschen i Sundsvall nämnde flera av de krögare vi pratade med att de upplever att de inte fått tillräckligt med hjälp och information av kommunen. Några berättade att de tycker att de inte blivit tillräckligt upplysta om den nya informationsförordningen. Yvonne Sellstedt anser däremot att miljökontoret har varit tydliga med vad den nya lagstiftningen innebär.
– Vi lämnar löpande skriftlig information och berättar om nya lagar, samt ger konkreta exempel på vad de innebär. Dessutom har vi ofta telefonkontakt med krögarna. I årsavgiften de betalar oss ingår det rådgivning, och många utnyttjar det. Så jag anser att vi har varit tydliga, säger hon.