Restaurangägarnas syn på ansvaret – efter Krogkollens kartläggning

Kapitel 3: Krögarna kommer till tals

Några av krögarna vi talat med tycker att kraven är för låga.                                                         Foto: Daniel Sörensen

Flera av Sundsvalls krögare är överens om att livsmedelskraven inte är svåra att följa. Trots det fick hälften av kommunens restaurang- och kaféverksamheter minst en anmärkning under 2016. 
– Kan man inte ta sig tiden så ska man inte driva restaurang, säger Patrik Jonsson, ägare av Kliv Inn. 

Varje år utför Miljökontoret i Sundsvall livsmedelskontroller på ungefär 80 procent av de verksamheter inom kommunens gränser som hanterar livsmedel. Hälften av kontrollerna under 2016 slutade med någon typ av anmärkning. Anmärkningarna kan vara alltifrån att information om allergener saknas till att arbetsytor inte är tillräckligt rena.

LÄS KAPITEL 2 AV GRANSKNINGEN: HÄLFTEN AV SUNDSVALLS RESTAURANG- OCH KAFÉVERKSAMHETER FICK ANMÄRKNING AV KOMMUNEN FÖRRA ÅRET. 

Av de restaurang- och kaféägare vi talat med är majoriteten överens om att kraven från kommunen inte är för tuffa, snarare tvärtom.

–  Det är för låga krav. Det kanske borde finnas någon form av körkort för att få driva ett kök och öppna restaurang. I dag kan nästan vem som helst gå in från gatan, låsa upp dörren och säga ”vi har pizza” och sedan köra på. Det är få branscher man kan göra så i, säger Patrik Jonsson.

Gambrinushallens ägare Amir Pourmostaghimi är inne på samma linje.

– Jag skulle önska att de är ute och kontrollerar ännu mer. De borde besöka varenda restaurang fler gånger, gärna en gång i kvartalet. Då hade fler hållit sig i skinnet. Enligt mig så har många som startar en restaurang i dag inte tillräckligt med kunskap för det.

Att det är så pass många restauranger och kaféer som får någon typ av anmärkning tror Kristoffer Bergström, som driver Flavors Café, kan bero på verksamheternas resurser.

– Det är rätt så mycket regler ändå att ha koll på och en del saker kan vara svåra att tillämpa för vissa, speciellt för mindre företag med lite pengar och lite personal. Men i det stora hela så ska det egentligen inte vara några konstigheter.

LÄS KAPITEL 1 AV GRANSKNINGEN: SÅ GÅR MILJÖKONTORETS KONTROLLER TILL.

Majoriteten av de tillfrågade restaurang- och kaféägarna är överens om att lagarna de måste följa är på en rimlig nivå. Samtidigt nämner flera att de har en förståelse för att vissa inte klarar av alla miljökontorets kontrollpunkter och de pekar på att restaurangbranschen är tuff. Att informera om allergener, som var den vanligaste anmärkningen under 2016, tycker däremot Agneta Lindholm på Svartviks Herrgård inte borde vara något som man missar.

– Just det med allergier har det stått om i alla branschtidningar. Sedan har restaurangskolan ett ansvar att utbilda eleverna kring det här. Jag märker att de har bättre koll på exempelvis svinn, ansvar och allergier än vad jag hade när jag var yngre.

Något som majoriteten av de intervjuade ägarna är eniga om är att själva tillsynen från miljökontoret fungerar på ett bra sätt.

– Inspektörerna är aldrig svåra att ha att göra med. Det går att diskutera och föra en bra dialog med dem. Vissa småsaker de blir utsända för att kolla på kan ibland vara lite löjliga, men de gör bara sitt jobb, säger Kristoffer Bergström.

Stefan Bäckström, som driver Pain Riche, tycker också att tillsynen fungerar bra. Men han skulle gärna se en liten ändring.

– Vi själva får betala kontrollerna oavsett utfall. Jag kan tycka att systemet skulle kunna fungera bättre om man fick betala för eventuella brister. Får man inga anmärkningar så får man betala en mindre summa eller ingen alls. Det skulle vara en större sporre och skulle kanske innebära att fler klarar sig utan anmärkningar.

Flera av verksamheterna som fick anmärkning under 2016 har åtgärdat sina brister. Vill du veta mer om hur granskningen gått till? Klicka på länken nedanför. 

LÄS MER OM PROJEKTET KROGKOLLEN SUNDSVALL.