Kunskapskraven för högstadieelever är otydligt formulerade.
Sundsvallslärarna i vår undersökning uppger att de inte får tillräckligt med hjälp av Skolverket för att kunna säkerställa en likvärdig betygssättning.
– Ibland behöver man styrning för att komma på rätt spår, men frågan är vad som är rätt spår, säger Ted Ternestål, mattelärare.

Vi har hittills i vår undersökning presenterat de skillnader som finns i betygsättningen på Sundsvalls högstadieskolor. Vi presenterade också resultatet av enkäten som 100 högstadielärare i Sundsvall besvarat. Där fick vi en glimt av en möjlig orsak till skillnaderna i betygen, nämligen de riktlinjer och kunskapskrav som lärare har att arbeta utifrån vid betygsättning. Därför bestämde vi oss för att gå djupare. Vi intervjuade några lärare för att reda ut problematiken.

Anna-Lena Lind undervisar i svenska och samhällsorienterande ämnen på Prolympia i Sundsvall. Hon har arbetat som lärare i ungefär sex år och upplever att det finns ett ganska stort tolkningsutrymme i kunskapskraven som de är utformade i dag.
– Så fort det finns något som du måste tolka blir det svårt med likvärdigheten, och det är oavsett om det är på samma skola eller om det är någon annan skola, säger hon.

Anna-Lena Lind uppfattar också att det finns utrymme för egen tolkning redan i det centrala innehållet som lärarna ska utforma undervisningen utifrån. Hon visar oss ett exempel från det centrala innehållet i geografi där det står: ”namn och lägen på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.”
– Jag måste bestämma mig för vad jag tycker är viktigare. Frågan är då om lärare på andra skolor gör samma bedömning som jag, det vet vi ju inte, säger hon.

Ted Ternestål är lärare i matematik på Höglundaskolan i Sundsvall. Han har varit lärare i 15 år och upplevt både läroplanen från 1994 och den från 2011. Han anser att det största problemet med otydligheter i kunskapskraven är att det kan bli orättvisa betyg.
– Det är en konkurrens, det gör att du kommer in på en utbildning. Om jag då sätter ett högre eller lägre betyg på eleven i förhållande till de andra kommer den få en fördel eller en nackdel, säger han.

Ted Ternestål anser att man genom fortbildning ska få en mer rättvis bedömning. Att en grupp skolforskare eller personal från Skolverket åker runt och har fortbildningsdagar, för att reda ut vad de olika värdeorden i kunskapskraven betyder.
– Nu känns det som att Skolverket lämnar det till lärarna och tycker att det är viktigare att skolorna har fritt utrymme att bedöma det här. Men det blir ju en känslig del som de utelämnar till lärarna, naturligtvis, säger han.

Johanna Larsson är lärare i samhällsorienterande ämnen på Mimerskolan i Sundsvall. Liksom Anna-Lena Lind anser hon att kunskapskraven är luddigt formulerade.
– Jag har varit med så länge att jag tycker att jag har greppat systemet, men det är väldigt luddigt. Skillnaden på ”väl” och ”mycket väl” samt vad argumenterande, formulerade och underbyggt resonemang innebär är lite oklart. Och det får vi ingen hjälp med att tolka, säger hon.

Hon berättar också att det utlovades mycket hjälp och stöd från Skolverket med att bena ut oklarheter i kunskapskraven, så som skillnaden mellan väl och mycket väl underbyggt resonemang, men att de inte fått så mycket av den varan.
– Skolverket har inte lyckats ge oss exempel, och det tyder väl på att det är ganska svårt för dem också, säger hon.

Johanna Larsson och hennes kollegor har hittat ett eget system för att tolka Skolverkets riktlinjer som de anser fungerar och pekar på att de samstämmer med Skolverket när deras rättning av nationella prov granskas.
– Vi bryr oss inte så mycket om Skolverket. Vilket väl kanske är fel eftersom det är de som ska ge oss riktlinjer men när vi tycker att vi klarar oss bra utan så sköter vi oss själva, säger hon.

Det här är del två av fyra i vår undersökning av betygssystemet och dess tillämpning. Läs gärna nästa del för att ta del av Skolverkets svar på lärarnas kritik.
#LäroplanOklar

Felix Sjölén
Joel Jonsson
Teodor Sörholm