Sundsvallslärare vittnar om otydliga kunskapskrav och att det leder till betygsskillnader. Skolverkets Ann-Christin Hartman håller med lärarna men tycker samtidigt att det är viktigt att ha respekt för att den här typen av bedömningar är svåra att göra.
– Vi gör allt vi kan för att ändå stödja lärarnas professionella utveckling, säger hon.
Majoriteten av Sundsvalls grundskollärare som tagit del av vår undersökning är missnöjda med Skolverkets riktlinjer för betygssättning. Ann-Christin Hartman är enhetschef för styrdokumentsutveckling på Skolverket. Här får hon bemöta lärarnas kritik.
Om du har bråttom, tryck här för att läsa en snabbversion
Ann-Christin Hartman håller delvis med lärarna om att det i dag är svårt att tolka kunskapskraven. Men hon anser också att man bör ha respekt för att den här typen av bedömningar är svåra att göra. Hon tycker också att det är problematiskt om en likvärdig betygssättning inte kan säkerställas, eftersom det påverkar elevernas möjligheter att komma in på de gymnasieprogram de vill. Hon anser däremot att Skolverket har bra utbildningar och stödmaterial, men att det också är viktigt att lärare får förutsättningar att föra professionella diskussioner. Ann-Christine Hartman berättar att Skolverket i dag ser över kunskapskraven för att se hur de skulle kunna förbättras.
Nästan alla högstadielärare i vår undersökning anser att kunskapskraven i dag är alldeles för otydliga och svårtydda, något som Ann-Christin Hartman håller med om.
– Vi har lyssnat på lärares åsikter när det gäller att de är svåra att tolka. Sen är det också så att man får ha respekt för att det är svårt att göra den här typen av bedömningar, säger hon.
Enligt lärarna vi pratat med anser de att otydligheten i tolkningsutrymmet påverkar likvärdigheten i betygssättningen. Ann-Christin Hartman tycker att det finns utmaningar när det gäller likvärdigheten och att det är något som Skolverket arbetar med. De skickar bland annat ut stödmaterial till lärare för att underlätta.
– Vi gör allt vi kan för att ändå stödja lärarnas professionella utveckling så att de kan göra bra bedömningar, säger hon.
Niondeklassarnas slutbetyg används som ett urvalsinstrument för att söka till olika gymnasieskolor.
Enligt Ann-Christin Hartman påverkas urvalsinstrumentet om en likvärdig betygssättning inte kan säkerställas. Däremot är hon inte säker på att en helt likvärdig betygssättning är möjlig att uppnå. Men att det är viktigt att göra så mycket som de kan för att betygssättningen ska bli så likvärdig som möjligt.
– Vi tycker också att det är problematiskt och det är därför som vi ser över kunskapskraven, det är därför vi har ett ganska rikligt stödmaterial, det är också därför vi försöker uppmuntra huvudmän att de ska ta ansvar för att ge lärare förutsättningar att föra professionella diskussioner.
En lärare som vi pratat med berättar att Skolverket har utlovat hjälp med att förstå och tolka värdeord som exempelvis ”väl” och ”mycket väl”. Det i form av konkreta exempel för att kunna sätta rätt betyg, men det anser hon att de inte har fått. Hon sa att ”Skolverket har inte lyckats ge oss exempel och det tyder väl på att det är ganska svårt för dem också”.
Enligt Ann-Christin Hartman har Skolverket bra utbildningar och stödmaterial. Men hon menar att lärare också behöver ha professionella diskussioner för att öka likvärdigheten i betygssättningen.
– Om vi skulle ge exempel finns det också risker med att man låser fast sig i en väldigt instrumentell eller fast ram. Säger vi att exakt så här ska ni göra, exakt det här är ”väl” och exakt det här är ”mycket väl” begränsar man alla andra sätt för eleverna att visa sin kunskap på, säger hon.
I april 2016 publicerade skolverket en utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning. Redan då uppmärksammades att lärare hade svårt att tolka värdeorden och att likvärdigheten i betygssättningen påverkades av det.
Nu, tre år senare, upplever lärare fortfarande denna problematik. Varför har det inte blivit bättre?
– När vi har ställt frågor till lärare inför den stundande revideringen är det många som anser att värdeorden inte bör förändras. De menar på att en praxis har satts och att det svåra med kunskapskraven i dag är att de bland annat är för omfattande och leder till för många bedömningsaspekter att ta hänsyn till, säger hon.
Men LGR11 infördes för åtta år sedan. Vi har pratat med många lärare nu och de tycker fortfarande att det är svårt. Vad säger du om det?
– Jo men det är därför bland annat som vi ser över riktlinjerna nu och vi kommer i september skicka ut förslaget för nya kunskapskrav på remiss, säger hon.
Man får väl säga att ni redan hade koll på den här problematiken 2016?
– Absolut och då kan man tycka att det är lång tid som nu har gått, men samtidigt så berör det här väldigt många elever, då tänker jag alla som går i skolan. När vi ska göra lite större förändringar, då måste vi verkligen vara säkra på vad det är som ger ett utfall och på vilket sätt det påverkar undervisningen. Det tar också tid att utvärdera och nu tycker vi att vi gör det och det tar också lite tid att hitta alternativa lösningar eftersom det här är ganska komplext, det är inte så enkelt, säger hon.
Det här är del 3 av 4 i vår undersökning av betygssystemet och dess tillämpning. Läs gärna nästa del för att ta del av vad Sundsvalls rektorer tycker om en potentiell lösning; central rättning av de nationella proven.
#LäroplanOklar
Felix Sjölén
Joel Jonsson
Teodor Sörholm