Elavbrottet och den bristande mobiltäckningen efter stormen Alfrida drabbade många Roslagsbor. Flera boende i skärgården är kritiska till den sena krishjälpen.
– Det var alldeles kolsvart så jag tände ett teljus som jag hade på rullatorn, säger Maj-Lis Asklund, 89 år.

Maj-Lis Asklund är 89 år och bor på Blidö i Norrtäljes skärgård. Hon är en av många äldre som drabbades av stormen Alfrida som drog in över Roslagen, natten mellan första och andra januari 2019. Under stormen var Maj-Lis ensam i sitt hus. De följande två dagarna var hon utan el, telefon och trygghetslarm. När en granne fann henne hade hon bara 6 grader i huset.

– Ja, grannen säger att jag hade det kallt inomhus. Hon sa att mina händer var iskalla, säger Maj-Lis.

Alfrida fällde många träd och elnätet fick stora skador. När stormen bedarrat hade 100 000 hushåll elavbrott. 12 000 var fortfarande utan el efter en vecka. Eftersom mobilmasterna har en batteribackup på några timmar, försvann även mobiltäckningen efter några timmar. Vi har undersökt hur Norrtälje kommun och de boende på Roslagskusten klarade stormen.

Norrtälje kommun drabbades särskilt hårt. 285 trygghetslarm slogs ut på grund av strömlösheten och bristen på mobil täckning. Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) dog eller skadades ingen allvarligt av stormen. Men om en olycka hade skett, skulle en del abonnenter haft svårigheter att ringa 112. 

Stockholmsbon Eva Ribbhagen befann sig i fritidshuset på Bodskär när stormen tog fart. Bodskär är ett litet skär utanför ön Söderöra, där vinterscenerna i Saltkråkan spelades in. Hit går ingen färja utan de boende tar sig till skäret med egen båt.

Enligt Eva har man koll på väderleksrapporterna på Bodskär. Hon och hennes man visste därför att det skulle blåsa hårt på natten. Men när de vaknade på morgonen kunde de inte förstå vad de såg utanför fönstret. Ett stort antal träd hade blåst omkull.

– Det var som en grön mur. Vi blev nästan handlingsförlamade, säger Eva.

Mobiltelefonen hade knappt någon täckning och den fasta telefonen var ur funktion på grund av nedfallna telefonstolpar. Eva ringde till Telia en vecka efter stormen för att fråga när de tänkte komma för att reparera. Då fick hon till svar att det var hennes anläggning det var fel på.

– Då sa jag att det kan omöjligt vara fel på min anläggning, när stolparna ligger på marken och snörena ligger i härvor över hela ön. Då fattade de. Men det är fortfarande ingen som varit där ute. Vattenfall har varit där och är klara hos oss, säger Eva Ribbhagen.

Från kommunens håll förstod man inte först hur allvarlig stormen varit. Det var därför hjälpen dröjde, berättar Bino Drummond, ordförande i kommunstyrelsen.

– Man kunde inte se hur det var i skärgården, med alla nedfallna träd och så vidare, säger han.

ICA-handlaren Angela Ljunggren är kritisk över den sena hjälpen. Hennes butik ligger på Blidö och är den enda livsmedelsbutiken för de boende runt Furusund, Yxlan och Blidö. Varorna i frysboxarna började snabbt tina.

– Vi blev hårt drabbade. Nätet låg nere och vi hade ingen el. Vi fick slänga allt vi hade, säger hon.

Även mobiltelefonen och internet slutade fungera. Vilket ledde till bekymmer. Hon som många andra handlare har små lager, varorna beställs allteftersom.

– Det går med automatik. När det finns två burkar kvar så beställs det mer, säger hon.

För att hindra att fler varor kom under strömavbrottet måste hon stoppa leveranserna. Eftersom beställningarna bara kan göras genom ICA:s eget datasystem var hon tvungen att åka till en ICA-butik i Norrtälje för att låna deras datorer.

– Det var mycket att åka. Det värsta var att vi inte kunde ha öppet för dem som bodde härute. När det gäller ficklampor och sånt man är i behov av, säger Angela Ljunggren.

Norrtälje kommun och Vattenfall fick till slut igång ett fungerande samarbete men när kommunen försökte kommunicera med Telia gick det inte lika bra.

Christer Bergh, tf räddningschef på Norrtälje Kommun berättar att kommunen försökte nå Telia via Post- och telestyrelsen (PTS) för att tala om att masterna inte fungerade.

– Via PTS fick vi beskedet att Telia inte hade några störningar trots att vi hela tiden fick uppgifter om det, säger Christer Bergh.

Telia förklarade sedan att de skickat ut ett brev om sin krisorganisation, där det står var kommunernas räddningstjänster kan vända sig under en kris. Men det brevet hade tydligen fastnat hos Länsstyrelsen. Christer Bergh berättar att kommunen nu har tillgång till krisplanen. Men han tycker att det hade varit bättre om man haft kontakt under stormen istället.

– Vi hade ju kanske kunnat hjälpa till. Vi hade ju små elverk. Vi lånade till och med ut till Åland, där det ju var ännu större kris. Hade kommunikationen funnits hade vi kunnat hjälpa till mycket bättre, säger Christer Bergh. 

Telia medger att kommunikationen kunde ha fungerat bättre.

– Där känner vi att vi hade kunnat vara mer synliga. Vi hade kunnat vara mer på plats, säger Inger Gunterberg, pressansvarig på Telia.

Enligt Inger Gunterberg har Telia som mål att ge bra kvalitativa tjänster för så många som möjligt. Hon berättar till exempel om sjuhundrabandet som är ett band med lägre frekvenstal. Det är ett nät som inte behöver lika många master och passar därför bra utanför tätort.

– Blidö är ett område där vi kommer använda oss av 700-bandet när vi bygger ut kapaciteten. Med tanke på att det är ett ställe där det just under sommaren blir mycket mer folk än under vintertid, säger Inger Gunterberg.

Norrtälje kommun har tagit åt sig av kritiken efter Alfrida. Under Totalförsvarsdagen, som avslutade Norrtäljes beredskapsvecka, diskuterade företrädare från bland annat Räddningstjänsten och Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg (KSOM) vad de lärt sig efter stormen. Ola Andersson, säkerhetsstrateg på kommunen, sa att den stora utmaningen är att verkligen ha koll på vilka av kommunens invånare som behöver hjälp under en kris. Sara Andersson, utvecklingsledare på KSOM betonade att kommunen behöver hitta fungerande lösningar för hur man ska hantera strömlöshet under en lång tid. 

– Vi ser att vi inte bara kan förlita oss på digitala kommunikationsvägar. Vi måste också ha analoga system för kontakter och kommunikation. Hemtjänsten gjorde fantastiska insatser under Alfrida, sade Sara Andersson.

Bino Drummond tror också att kommunen måste bli bättre på analog kommunikation vid kriser, till exempel genom att använda flygblad och frivilligorganisationer.

Han skrev ett brev till Telia där han ställde frågor om nedläggningen av det fasta kopparnätet för ett antal abonnenter i Norrtäljeområdet. Telia försäkrar att de kommer hitta fungerande lösningar där det är radioskugga. Bino Drummond nöjer sig med svaret men frågar sig ändå varför Telia har så svårt att komma i kontakt med sina slutanvändare. 

– Om man har det som ett större kommunikationsföretag, så kanske man har lite större problem än att man bara har telestationer som inte fungerar, säger Bino Drummond.

Maj-Lis fick flytta till ett evakueringsboende en kortare tid men har nu återvänt till sin bostad. När hon ser tillbaka på dagarna efter stormen berättar hon att visst var det besvärligt men att hon aldrig var riktigt orolig.

– Om man behöver hjälp får man ligga still tills någon saknar en. Det är bara att ta det lugnt, säger Maj-Lis Asklund.

Eeva-Leena Ragnarson Nõu

Sebastian Berglund

Torbjörn Pettersson