Det spelar roll i vilken skola du som förälder placerar ditt barn.
Vi har undersökt hur det ser ut i Sundsvalls skolvärld och varför betygen skiftar så mellan olika högstadieskolor. Vår undersökning visar att det inte bara handlar om glädjebetyg och jakten på nya elever.
Om du har bråttom, tryck här för att läsa en snabbversion
Högstadieskolorna i Sundsvall redovisar olika resultat. Vår granskning visar att det under samtliga år förekommer både högre och lägre slutbetyg jämfört med vad eleverna fick på nationella proven under samma år. Vi skickade även ut en enkät till Sundsvalls högstadielärare. Den gav oss en möjlig förklaring; det finns otydligheter i kunskapskraven, vilket gör att lärarna tolkar dem på olika sätt.
Glädjebetyg är ett begrepp som florerar i skolvärlden. Skolverket publicerade 2019 en rapport där de slog fast att det fortfarande finns stora skillnader i betygssättningen mellan olika skolor i landet. Vi bestämde oss för att undersöka hur det ser ut i Sundsvall.
Vi började med att jämföra Skolverkets data över de genomsnittliga slutbetygspoängen i årskurs nio, med provbetygspoängen på de nationella proven i kärnämnena. Vi ville se om det fanns bevis för att vissa skolor gav ut glädjebetyg.
Betygspoäng:
Genomsnittligt slutbetygspoäng/provbetygspoäng är en siffra mellan 0-20 som används för att räkna ut meritvärdet.
0=F, 10=E, 12,5=D, 15=C, 17,5=B, 20=A
Vi har definierat glädjebetyg på ett sådant sätt att skolor är mer generösa med att låta elevernas slutbetyg avvika från resultaten på nationella prov. Tvärtemot vad många tror finns ingen tydlig koppling mellan detta fenomen och om en skola är kommunal eller fristående, åtminstone inte i Sundsvall. Utan det förekommer oavsett en skolas huvudman.
Vi har sett exempel där genomsnittsbetyget, i en avgångskull på högstadiet, höjts från ett F på nationella prov till ett E i slutbetyg i ämnet matematik. Det finns också fall där snittet i stället sänkts från ett E till ett F.
Sedan jämförde vi Sundsvallsskolor där resultaten på det nationella provet i matematik 2017 låg på ungefär samma nivå. Då såg vi att slutbetyget inte stämde överens med resultaten på nationella proven.
I bilden nedan ser vi ett exempel på hur det kan se ut. Eleverna på Nivrenaskolan fick i snitt ett högre resultat på nationella provet i matematik, men fick sedan ett lägre slutbetyg än eleverna på Kristna skolan oasen. Det här är bara ett exempel från 2017. Den här företeelsen återkommer många gånger mellan flera skolor, i samtliga kärnämnen mellan åren 2013-2018.
Eftersom vissa skolor ger högre slutbetyg och andra lägre jämfört med resultaten på de nationella proven, kan vi inte fastslå att det enbart är glädjebetyg det handlar om. Därför vände vi oss till lärarna för att fråga vad de tror att skillnaderna i betygssättningen beror på.
Vi genomförde därför en enkätundersökning som 100 lärare från olika högstadieskolor i Sundsvalls kommun besvarade. 93 av lärarna tycker att betygskriterierna är otydliga. Några av lärarna skrev i sina kommentarer:
Det finns ytterligare 36 kommentarer som pekar på att riktlinjerna är diffusa och att tolkningsutrymmet är alltför stort. Enligt lärarna handlar därför problemet inte bara om glädjebetyg utan kan även förklaras genom otydliga kunskapskrav.
Det här är del 1 av 4 i vår undersökning av betygssystemet och dess tillämpning. Håll koll efter kommande delar som kommer att publiceras inom kort.
#LäroplanOklar
Felix Sjölén
Joel Jonsson
Teodor Sörholm