#DeSaknadeKollegorna har tidigare granskat sjukskrivningarna bland kommunanställda i Sundsvall. Den senaste arbetsmiljöundersökningen visar att grundskolelärares arbetsmiljö är den psykiskt mest påfrestande. Ändå saknar nästan hälften tillgång till företagshälsovård trots att de ska ha rätt till det.

Vartannat år släpper arbetsmiljöverket en rapport där olika yrkesgrupper får rapportera om sin arbetssituation. Människor från nästan 50 olika yrkesgrupper har besvarat enkäten. Den senaste publicerade rapporten från 2017 visar att en yrkesgrupp sticker ut i mängden. I flertalet frågor som handlar om den psykiska arbetsmiljön är problemen allra störst bland grundskolelärarna. Fyra av fem grundskolelärare uppger att deras arbete är psykiskt påfrestande, mer än någon annan yrkesgrupp och nästan dubbelt så många som hos snittet. Drygt hälften av grundskolelärarna uppger att arbetet är ”i hög grad psykiskt ansträngande.” 

Grundskolelärarna har också mer än andra yrkesgrupper för mycket att göra, minst möjlighet att själv bestämma arbetstakten, minst möjlighet att koppla bort tankarna från jobbet och känner sig i störst omfattning trötta eller håglösa. Två av tre uppger att de har så mycket att göra att de får hoppa över lunchen eller ta med jobbet hem. Mer än någon annan yrkesgrupp och dubbelt så många som snittet. 

En snabb koll på tidigare års arbetsmiljörapporter visar att grundskolelärarnas arbetssituation varit bestående ända sedan 90-talet.Trots grundskolelärarnas utsatta arbetsmiljö är det bara lite mer än hälften som säger sig ha tillgång till företagshälsovård. En siffra som ligger strax under snittet. Detta trots att alla kommunanställda egentligen ska ha tillgång till det. 

Sara Svanlund, 2:a vice ordförande för lärarnas riksförbund menar att en förklaring till lärarnas stora arbetsbelastning är de reformer som den svenska skolan genomgick på 90-talet.
– Då tog kommunerna över ansvaret för skolan från staten. Problemet är att kommuner har olika ambitionsnivå och olika ekonomiska muskler kunde i många fall inte satsa så mycket som behoven krävde. 
– Sen har vi friskolereformen som i praktiken förstärkte skolsegregationen. Det gjorde att vi fick skolor som fick mycket större behov av extra lärare och extra resurser. Allt det där påverkar såklart lärarnas arbetsbelastning, säger hon. 

Finns det någon annan yrkesgrupp som skulle tolerera en sådan arbetsmiljö under så lång tid?
 – Jag vet faktiskt inte, ibland upplevs läraryrket som gränslöst. Man kan ge hur mycket som helst av sig själv för att hjälpa eleverna men ibland så går det inte längre, säger hon. 
För att förbättra lärarnas arbetssituation efterlyser hon främst tre åtgärder. 
– Kommunerna måste skjuta till mer resurser. Man får bidrag från staten som ska gå direkt till skolan men då drar man ner på något annat istället.  
– Vi måste också renodla läraruppdraget. Undervisning är vårt huvudsakliga uppdrag och vi måste få tid till planering och utvärdering av undervisningen. Detta förutsätter fler lärare i skolan. De kommande åren kommer det att saknas 70000 – 80000 lärare. Det gör att vi får in många obehöriga i undervisningen. Det belastar mig som lärare med extra betygssättning och en brist på kontinuitet i verksamheten. 
– Idag utförs väldigt många uppgifter som kanske inte handlar direkt om undervisning. Därför behöver vi också ha in nya kompetenser och fler vuxna i skolan, säger hon. 

Det har tidigare rapporterats i flera medier att allt färre söker till lärarutbildningen. En siffra som Sara tror påverkas av lärarnas tuffa arbetsmiljö.
– Jag tror att det är många som lämnar läraryrket på grund av en dålig arbetsmiljö och sånt sprider sig i samhället. Vi behöver bygga en positiv bild utav läraryrket men vi kan inte bygga det på något som inte är sant. 

Hon är starkt kritisk till att inte fler lärare erbjuds företagshälsovård. 
– Att 45 procent inte har tillgång till det är inte okej. Det är kommunernas uppgift att se till att företagshälsovård finns. Att de saknas för nästan hälften av grundskolelärarna kan absolut bidra till att fler blir sjukskrivna. 

“Ligger i jobbets karaktär” 

Gunnar Sundqvist är utredare med inriktning på arbetsmiljöfrågor på Sveriges kommuner och landsting. Via telefon säger han att SKL är medvetna om lärarnas situation och att SKL jobbar aktivt med LR och lärarförbundet för att se över arbetsbelastningen.
– Det här är såklart siffror vi måste ta på allvar. Jag tror att läraryrket i grunden kan vara ganska psykiskt påfrestande. Precis som vissa andra kontaktyrken kan det till viss del ligga i jobbets karaktär.

Vad beror det på att arbetsbelastningen är så pass hög?
– En del av belastningen för lärare handlar om en ökande dokumentationsbördan som uppstått som ett krav från statliga myndigheter som exempelvis Skolverket. Om man minskar denna dokumentationsbörda skulle det minska lärarnas arbetsbelastning. Samtidigt tycker många också att det är ett väldigt utvecklande och meningsfullt arbete och vi ser att sjukskrivningarna börjar gå ner. 

Jämför man med tio år tillbaka i tiden har arbetsrelaterade besvären inte sjunkit…
– 2010 hade vi lägst sjukskrivningstal överhuvudtaget på den svenska arbetsmarknaden över lag. Så det är inte jättekonstigt om även lärarnas sjukskrivningstal har gått upp sen dess, men det har inte ökat mer än andra kommunanställda. 

Statistik från SKL visar mycket riktigt att sjukskrivningar bland lärare inte är högre än hos övriga kommunanställda. Men samtidigt visar den senaste arbetsmiljöundersökningen att grundskolelärare i större omfattning än något annat yrke väljer att gå till jobbet fast de är sjuka. 

– Det nog en risk att vissa lärare väljer att gå till jobbet fast de borde vara hemma. Men om det skulle påverka antalet sjukskrivningar är svårt att säga, säger Gunnar Sundqvist. 

Hur jobbar ni konkret för att få lärarna att må bättre på arbetsplatsen? 
– Bland annat har vi organisationen Suntarbetsliv tillsammans med de fackliga organisationerna där vi tar fram olika redskap för att vi ska kunna jobba systematiskt med de här frågorna. Sen har vi också tagit fram en portal för kompetensförsörjning tillsammans med lärarnas riksförbundoch lärarförbundet för att uppmärksamma alla redskap och jobba systematiskt arbetsmiljön.

 Att 45 procent av grundskolelärarna inte uppger sig ha tillgång till företagshälsovård ser han som väldigt märkligt.
– Samtliga kommunanställda har upphandlad och därmed tillgång till företagshälsovård. Att så många inte uppger sig ha det kan bero på att de jobbar inom den privata sektorn eller att deras rektor hänvisar den till den allmänna sjukvården, säger han.   

Hur ser du på risken att färre vill bli lärare när arbetsmiljön är så tuff? 
– Jag ser ändå en ljusning vad det gäller lärarnas situation och jag tycker inte alls bilden är så nattsvart som den ibland framställs. Det är ju en utmaning i sig att jobba i skolan. Det finns ju knappast något jobb som är så samhällsviktigt som att i grundskolan ge eleverna kunskap och förmåga att bidra till det demokratiska samhällets utveckling.

Byline: Jakob Odelstad, Joel Pettersson och Cim Tjäderborn.