Vår undersökning visar att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) redan 2015 ifrågasatte reglerna om driftsäkerhet inom mobiltelefoni.
–Det var dåligt redan då och inte är det bättre nu, säger Jan-Olof Olsson, seniorhandläggare vid MSB.
2010 började Telia att montera ner det gamla trådbundna kopparnätet. Det ansågs inte leva upp till det människor behöver i dag. Vi har granskat hur teknikskiftet, som fortfarande pågår, påverkar vår trygghet och skydd.
2003 klubbade riksdagen genom en ny lag om elektronisk kommunikation. I den står det att vi ska få tillgång till ”säkra och effektiva elektroniska kommunikationer”. Enligt lagen ska teleoperatörerna se till att mobilnätet klarar av störningar, på en rimlig nivå. Vad som är en rimlig nivå redovisas inte närmare i lagen.
Post- och Telestyrelsen (PTS) kan meddela föreskrifter om tillsyn och driftssäkerhet. PTS presenterade under 2015 ett förslag baserat på kostnader och incidenter. Karin Lodin är sakkunnig på PTS. Hon minns att det fanns delade meningar om utformningen av föreskrifterna bland remissinstanserna.
MSB ansåg att det är viktigt att det är staten som ska kontrollera den infrastruktur som bär kommunikationstjänsterna med hänsyn till samhällsviktig verksamhet.
Telia menade att kraven på batteribackup skulle hämma utvecklingen mot förbättrad driftsäkerhet och minskad miljöpåverkan. Dessutom skulle det bli för dyrt.
Tele2 ställde sig negativ till att över huvud taget införa föreskrifterna.
Den 10 juni 2015 fastställde PTS föreskrifter om driftsäkerhet. Trots protesterna bestämdes det att den som tillhandahåller mobila kommunikationsnät och mobiltjänster har två olika typer av ansvar. Ett allmänt ansvar och ett särskilt operatörsansvar.
Det allmänna ansvaret, som trädde i kraft redan 2016, avsåg bland annat skyldighet att göra riskanalyser och vidta åtgärder i anledning av befarade problem. Det särskilda operatörsansvaret innebar en skyldighet för operatörer att ordna reservkraft. Denna skyldighet skulle vid elavbrott hindra driftsstörning eller avbrott under åtminstone en timme i tätort (med minst 8 000 invånare) och fyra timmar på övriga platser. Ikraftträdandet av detta särskilda operatörsansvar bestämdes till 2020.
– Jag tycker att regelverket är rimligt, det beaktar både kostnaderna och behoven av säkra system. Genom senareläggandet av kraven på reservkraft har operatörerna fått tid på sig att anpassa sina investeringar, säger Karin Lodin.
Under 2010-talet har Sverige drabbats av flera stormar. Under vintern 2019 drabbades Gotland och Roslagen av stormen Alfrida, vilken medförde strömavbrott och störningar av telefonförbindelserna under flera dygn.
MSB konstaterar i en rapport att Alfrida medförde problem för mobiltelefoni och bredband under minst en vecka och att totalt omkring 15 000-20 000 abonnenter drabbades. Störningarna i telefonin påverkade möjligheterna att nå 112 och på några platser påverkades även driften av kommunikationssystemet Rakel, som används vid kommunikation mellan samhällsviktiga verksamheter. Anledningen till problemen var att det saknades tillräcklig reservkraft.
Efter Alfrida beslutade Energimarknadsinspektionen att inleda ett tillsyns-ärende mot Vattenfall på grund av de långvariga elavbrotten. PTS har också beslutat att granska mobiloperatörernas hantering av de störningar och avbrott i telefoni- och internettjänster som uppstod till följd av Alfrida.
Vid kriser och katastrofer bär kommunerna ett ansvar för invånarnas säkerhet. Om strömmen går och mobilnätet släcks ner, uppkommer problem för kommunens arbete och kommunen kan behöva ordna reservkraft och vatten för äldreomsorg, skola och förskola.
Linda Kvarnlöf, som är krisforskare och lektor i sociologi vid Mittuniversi-tetet i Östersund, menar att det finns en stor okunskap om ansvaret vid el-avbrott. Efter stormen Ivar 2013 genomförde hon intervjuer med personer i Ångetrakten, där många småsamhällen drabbades av elavbrott i upp till 10 dagar.
– Jag talade också med personal inom hemtjänsten i Ånge, som berättade att de fick åka runt i byarna på hembesök.
Jan-Olof Olsson arbetar som seniorhandläggare inom MSB.
Han menar att de krav på driftsäkerhet som PTS beslutade om 2015 redan då var för låga. Enligt hans uppfattning är det ännu värre nu när vi är ännu mer beroende av telefoni och datatillgång. Han är kritisk till den bristfälliga beredskapen inför Alfrida:
– Det fanns inte tillräcklig backup eller reservkraft, säger han.
Linda Kvarnlöf tänker för egen del att det nog inte är ekonomiskt gynnsamt att investera i glesbygden.
Vi har sökt energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) för en kommentar.
Torbjörn Pettersson
Sebastian Berglund
Eeva-Leena Ragnarson Nõu