92 000 svenskar är inte nöjda med dagens sköldkörtelvård. Vår granskning visar att flera landsting saknar riktlinjer trots att det är en av Sveriges största folksjukdomar. Kerstin Brismar, professor på Karolinska institutet, säger att nationella riktlinjer bör införas.
– Utan riktlinjer går kanske läkare in på nätet och tittar, eller så ger dom upp.

465 000 personer behandlades för hypotyreos under 2018 och var femte mår inte bra trots behandling. Trots det höga antalet drabbade finns det inga nationella riktlinjer för hur läkarna ska behandla sjukdomen.

Kerstin Brismar är professor vid Karolinska institutet. Hon tycker inte att vården tar sköldkörtelsjuka på allvar. Enligt henne är nationella vårdriktlinjer grundläggande för att läkarna ska ha tillräcklig kunskap om sjukdomen.
– Det borde finnas för att man ska få jämlik vård i landet. Om du inte får några riktlinjer för hur du ska göra blir det ju förvirring, säger hon.

Vår undersökning visar att flera av Sveriges landsting idag saknar riktlinjer för sköldkörtelvård att rätta sig efter och att den vård som Sveriges sköldkörtelpatienter får ser olika ut beroende på var i landet de befinner sig.
Genom olika Facebookgrupper har vi pratat med 30 personer som valt att åka utomlands, eftersom de upplever att de inte fått tillräcklig hjälp i Sverige.

Mattias Fredricson är enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen och enligt honom har det ännu inte har gjorts en bredare analys kring hypotyreos kopplat till nationella riktlinjer. Han säger att det behövs bättre kunskapsstöd kring sjukdomen.
– Kunskapsstöd brukar bidra till att vården blir mer evidensbaserad och mer jämlik över landet, säger han.

En av dem som kämpar för tydligare riktlinjer och bättre vård för patienterna är riksdagsledamoten Ingela Nylund Watz (S), som sedan 2014 lagt fyra motioner om förbättrad vård och kunskap kring sköldkörtelsjukdomar.
– Behandlingsmetoderna är föråldrade, och det kan innebära ett enormt lidande för de drabbade innan dom får rätt diagnos ställd, säger hon.

Ingela Nylund Watz ser att människor söker sig utomlands som en konsekvens av otillräcklig vård.
– Jag tycker att det är ett bevis för att vi behöver öppna upp former för mer kombinationsbehandling i Sverige. De här människorna är sjuka och det är klart att de söker de vägar som är möjliga, säger hon.

Risken att insjukna i hypotyreos är betydligt högre bland kvinnor än hos män. Enligt Ingela Nylund Watz är det en av anledningarna till att intresset är bristande bland forskare och läkare. Hon säger att kvinnosjukdomarna som regel hamnar längre bak i kön.
– Det här är en sjukdom som framförallt drabbar kvinnor, men vården och forskningen har en tendens att ha mannen som norm när det handlar om att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder, säger hon.

”Behandlingsmetoderna är föråldrade”

Ingela Nylund Watz (S)

Enligt Ingela Nylund Watz är det många patienter som istället felaktigt ordineras antidepressiva mediciner.
– Det tar väldigt lång tid att få rätt diagnos, precis som jag skriver i motionen och ofta medicinerar man med antidepressiva medel, vilket är förfärligt, säger hon.

Trots att ingen utredning har påbörjats av Socialstyrelsen för att ta reda på om det behövs nationella riktlinjer kring sköldkörtelsjukdomar, säger Mattias Fredricson att det verkar finnas ett behov av bättre vård.
– Jag kan notera att det lyfts i flera olika sammanhang att det här är ett område där vården kanske skulle kunna behöva utvecklas för att bättre möta patienternas behov, säger han.

–

Missa inte nästa del i vår undersökning som kommer att publiceras på dcase måndag den 27 maj.

Vi har även samarbetat med SVT Västernorrland. Publiceringen på deras hemsida går att läsa här.

Ida Aronsson, Johanna Sundbeck och Hannah Gustafsson