Hösten 2018 förlorade Michael Wallon sin aktivitetsersättning. Ett misslyckat möte hos läkaren, som resulterade i dåligt formulerade underlag var allt som behövdes för att Försäkringskassan skulle dra in den aktivitetsersättning Michael har haft sedan han slutade på gymnasiesärskolan.

Michael Wallon är 28 år gammal. I dagsläget bor Michael i sin egen lägenhet och är med i en daglig verksamhet. Genom denna praktiserar han fem dagar i veckan på ett kontor. Michael har Autism, ADD och OCD och det har gett honom svårigheter både i skola och arbetslivet.

Aktivitetsersättningen, som Michael har haft sedan många år tillbaka har bidragit med stabilitet i Michaels liv. Det är genom aktivitetsersättningen som han hittade till den dagliga verksamheten MISA, där han kunde börja bygga upp sig själv igen efter en uppskakande upplevelse på en arbetsplats som slutade med att Michaels OCD förvärrades. 

– Efter gymnasiet så hamnade jag på nånting som kallas för “Unga F” på Arbetsförmedlingen. Där fick jag provanställning i en butik, men efter ett år fick jag sluta eftersom med tiden blev det svårare istället för lättare. Stressen ökade, oron ökade, det blev mer missförstånd och till slut orkade jag inte mer då min OCD tog över totalt.  

Stabiliteten i Michaels liv kom att ändras 2018, efter Försäkringskassans besked att ge honom avslag på sin ansökan om att förnya hans aktivitetsersättning. Denna prövning kan göras varje, vartannat eller vart tredje år beroende på fall.  Michael menar att avslaget skedde eftersom hans besök med husläkaren inte gick bra då han gick på detta besök själv. 

– Jag ska aldrig gå själv till en läkare för jag har inte kompetensen att förklara mina egna svårigheter. Allt handlar om rätt humör och rätt inställning, många saker ska komma till för att jag ska lyckas. Den dagen var jag i en dålig stämning, jag var stressad och då gick allting dåligt. 

I de flesta fall hjälper Michaels mamma till med att komma ihåg papper, hjälpa Michael förklara vad det är han ska göra och följa med på möten med Försäkringskassan och hans läkare. Men denna dag hade han gått själv. Michael och hans mamma överklagade avslaget, denna gång med vad han och hans mamma ansåg vara välskrivna papper från sin läkare. Men när överklagan kom tillbaka i april hade det ännu en gång blivit ett avslag. I avslaget kan man se att Försäkringskassan inte hade tagit in Michaels nya papper i bedömningen trots att de hade blivit inskickade. Nu ska Michael och hans mamma överklaga beslutet vidare till högre instans. 

– Det har alltid varit så här. Ända sedan jag fick LSS har det alltid varit någonting att fightas för. Det är mest min mamma som har tagit mina fighter, hon har fightats. Jag ser detta som en ny fight. 

I dagsläget fortsätter Michael gå på sin dagliga praktik, men nu måste han istället varje månad ansöka om försörjningsstöd hos kommunen. Processen att ansöka om försörjningsstöd är svår för Michael och är ett stort stressmoment i vardagen. Rädslan att göra fel och riskera att gå utan pengar en månad finns i hans tankar dagligen. Både i april och maj månad har han fått avslag på sina ansökningar om försörjningsstöd. Han måste istället klara sig på stöd av sin mamma och genom att låna från andra närstående. 

– En gång i månaden så går jag till kommunkontoret för att kolla så mina papper stämmer, för jag är så osäker på om jag gjort rätt eller ej. Nu har de gett mig avslag igen. Jag förstår mig inte på det. Alla papper stämde trodde jag, men de sa nej till allting av det jag skickade in. Jag ska visa mamma papperna när hon kommer hit så hoppas jag att vi kan lösa det.

Michael menar att hans mamma fått dra ett tungt lass för att hjälpa honom ta fighten för hans rättigheter och vad han varit berättigad till. Men i och med hennes ålder och hälsotillstånd är han osäker på hur mycket längre till som hon klarar av att hjälpa honom. 

– Det känns som att systemet är rubbat. Vi har massa bra lagar som ska skydda oss, men det funkar inte, många får inte igenom sina ansökningar. Jag har tur att jag har min mamma som har den utbildningen hon har. Trots detta så har min mamma blivit väldigt förstörd över det här och det tycker jag är det värsta. 

Till de politiker och tjänstemän som genomför dessa förändringar säger Michael:

– Det här borde vara till för att hjälpa folk, men ni bestämmer att krossa folk istället. Ni har förstört folks liv. Ni har förstört folks möjligheter att kunna vara en del av samhället, folk som måste flytta tillbaka till sina föräldrar för att de knappt klarar av att ta hand om sig själva. Folk som inte har kapaciteten att göra saker som andra, och ni vet detta. Men ni tycker ändå att det är okej. 

Denna artikel är en del av en artikelserie som Dcase.se har gjort om ämnet aktivitetsersättning. Läs nästa del här:

Vill du dela med dig av dina egna upplevelser, eller känner du någon närstående som har mist sin aktivitetsersättning? Dela med dig under hashtagen #Aktivitetsavslaget.