Telia marknadsför sig som folknätet. Vår undersökning visar att bolaget motsatt sig kostsamma investeringar och konkreta regler om hur mobilnätet skall fungera.
– Vad folknätet innebär för oss är att leverera en förstklassig uppkoppling, säger Inger Gunterberg som är presskontakt på Telia.
Telia har just lanserat marknadsföringskampanjen Folknätet. I kampanjen lyfter bolaget fram formuleringar som ”ett nät för alla” och ”bättre för dig och Sverige”. Telias marknadsdirektör, Anne Gro Gulla, har berättat för Resumé att Telia tidigare saknade en ”övergripande kontext” i sin marknadsföring. ”Det handlade om att hitta Telias själ” sa hon till då till Resumé.
– Vi vill inte ta fram tjänster som bara passar ett fåtal. Med det fantastiskt fina nät vi har, vill vi göra det tillgängligt för så många som möjligt. Om man bor väldigt isolerat, i fjällvärlden. Då kanske man inte har haft möjlighet, säger Inger Gunterberg.
Hon pratar om kopparnätet, och övergången från det, som ska ske inom en oklar framtid.
– I de områden där vi har ett kopparnät blir det väldigt väderkänsligt. Då tycker vi att det blir bättre att gå över till modern, framtidssäker teknik, som mobilt och fiber, säger Inger Gunterberg.
Under 2015 motsatte sig Telia nya investeringar och regler i syfte att förbättra säkerheten i de mobila telefonnäten. De anses mindre stabila än de trådbundna näten.
– Det blev oundvikligt att lämna det gamla trådbundna nätet, som var gammalmodigt. Dessutom skulle det bli problem att hitta reservdelar. Det hade därför inte varit rimligt att hålla igång det nätet, inte ens för samhällsviktiga funktioner, säger Jan-Olof Olsson, seniorhandläggare vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).
Svenska staten äger sedan flera år ca 37 procent av aktierna i Telia. Ingen annan ägare innehar mer än tre procent av aktierna i bolaget. Enligt Ekonomistyrningsverkets rapport avseende den statliga sektorn 2017 (publicerad i maj 2018) anses staten ha ett väsentligt inflytande över Telia.
Som stor aktieägare har staten möjlighet att påverka hur Telia ska bedriva sin verksamhet. Trots att MSB är kritiska mot om säkerheten i mobilnätet håller, har Telias ägare beslutat om aktieutdelning på cirka 40 miljarder kronor i stället för att förbättra driftssäkerheten.
Drygt tre veckor efter stormen visade Telia ett sämre resultat i slutet av 2018 jämfört med samma period året innan. Bolaget har problem med den svenska marknaden och ska därför minska sina kostnader där med omkring 3 procent. Trots detta föreslog Telia större aktieutdelning.
Riksdagsmannen Per Lodenius (C) befann sig på Blidö när Alfrida drog in. Han är också ordförande i Bygdegårdarnas riksförbund och har en bakgrund i Roslagen. Han kunde själv uppleva hur elbrotten på Blidö påverkade de boende.
– För vissa släcktes mobiltelefonerna ner redan en halvtimme efter att strömmen försvunnit i husen. Jag fick använda mig av det fasta telenätet för att ringa. I de få bygdegårdar som hade tillgång till ström öppnades upp så att folk kunde gå dit och duscha, ladda mobiltelefonerna och hämta vatten, säger han.
Några veckor efter stormen ställde Per Lodenius en skriftlig fråga till statsrådet Tomas Eneroth (S) rörande mobila kommunikationer. Hans fråga besvarades av energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) som i huvudsak hänvisade till gällande lagstiftning. Några förändringar i denna nämndes inte i svaret.
Vi har sökt Anders Ygeman (S) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) för kommentarer.
Torbjörn Pettersson
Sebastian Berglund
Eeva-Leena Ragnarson Nõu