Socialstyrelsens Helena Ström och #Regnbågsblods Tobias Ström. Foto: Åke Holmberg

Lyssna på Blodspillan, del 2.

Missat Blodspillan, del 1? Lyssna här!

Om MSM, det vill säga män som har sex med män, vill donera blod måste de leva i celibat i ett år. Så har det sett ut i nästan tio år. Men nu visar vår granskning att regelverket var föråldrat från början. 
– Vi visste redan då att sex månader hade räckt, säger Socialstyrelsens utredare Helena Ström.

Redan 2010, när Socialstyrelsen ändrade sina föreskrifter och tillät MSM att donera blod förutsatt att de avstått från sex i ett år, visste man alltså att karenstiden var överdriven. Forskningen visade att sex månader hade räckt gott och väl, men remissinstanser som SKL och Läkemedelsverket ställde sig kritiska till den sänkta karenstiden. De ansåg att den här typen av regeländringar borde göras på EU-nivå, där grunddirektiven för bloddonation finns. De här direktiven tillåter dessutom en permanent avstängning från blodgivning för MSM, och steget därifrån till en sexmånaderskarens upplevdes som för stort. Resultatet? Socialstyrelsen dubblade sin föreslagna tid och beslut fattades på karenstid i ett år.

Då var Sverige ett av de första länderna att häva totalförbudet för MSM att donera blod, men nu har flera länder gått om oss sedan länge. Senast i ordningen var Kanada, som sänkte sin karenstid för MSM till tre månader. 

Foto: Åke Holmberg

Socialstyrelsen startade 2017 en utredning med syfte att se över föreskrifterna kring blodgivning. Målet var att ha den färdig 2018. Sedan 2019. Men fortfarande har inga nya föreskrifter synts till, och när vi ber att få se hur långt Socialstyrelsen kommit i processen får vi beskedet att det ännu inte finns något utkast. Helena Ström är utredare på Socialstyrelsen, enheten för nationellt donationscentrum. 

– Det kommer in mycket regeringsuppdrag med korta hålltider. Ska vi utreda något om psykisk ohälsa till exempel, ja då går det före, säger hon.

En av de regler som lever kvar är att homosexuella män i monogama relationer faller under samma karenstid som de män som har sex med många olika män. Argumentet som Socialstyrelsen framför är att du som MSM bara kan intyga vad du själv gjort och inte tala för din partner. Men det argumentet finns inte för personer i heterosexuella relationer. 

– Om partnern i ett MSM-förhållande skulle vara otrogen är sannolikheten högre att det skulle vara med en annan man, och då tillhör båda två en riskpopulation, säger Helena Ström.

Trots detta menar hon att dagens föreskrifter inte utgår från sexuell preferens utan bara ser till sexuellt riskbeteende och prevalens, det vill säga förekomst av sexuellt överförbara infektioner.

– Och det är ganska tydliga siffror att du har en högre andel smittade bland MSM jämfört med populationen i stort, säger hon. 

Bo Hejdeman. Foto: Åke Holmberg

Någon som har en annan bild av situationen är Bo Hejdeman, infektionsöverläkare på Venhälsan i Stockholm. Han har jobbat med sexuellt överförbara infektioner bland MSM i 30 år och menar att verkligheten är betydligt mycket mer nyanserad än så. 

– Det finns en subgrupp bland MSM som utsätter sig för många partners, men problemet är att man generaliserar hela gruppen utifrån nåt som egentligen handlar om en subgrupp. Subgruppen får bli representativ för alla, vilket den naturligtvis inte är, säger han.

Och att Socialstyrelsen hållit kvar vid föreskrifter som gör den här generaliseringen är något Bo Hejdeman är kritisk till.

– Det är helt tydligt att det handlar om någon typ av diskriminering. Kan man visa evidens bakom det hela så visst, men det kan man ju inte. Och då blir det bara tyckande, säger han. 

För att väcka debatt och uppnå förändring startade i april #Regnbågsblod, en protestkampanj som snabbt nådde stor spridning i sociala medier. Bakom initiativet stod barndomsvännerna Tobias Ström och Jesper Petersson. Tobias Ström arbetar till vardags som anestesisjuksköterska och hanterar blodkomponenter i sitt yrke. I ljuset av blodbristen i landet tycker han att det är absurt att utestänga MSM från blodgivning. I kampanjen driver de därför frågan att Socialstyrelsen borde screena alla potentiella blodgivare på sexuellt riskbeteende, och inte göra skillnad på människor utifrån vem de väljer att leva sina liv med.

– Vi menar att det här är en begreppsförvirring. De väljer att se homosexualitet som synonymt med riskbeteende, när det inte är det. Det är två helt olika saker, säger Tobias Ström.

Tobias Ström. Foto: Åke Holmberg

I juni kommer #Regnbågsblod springa Blodomloppet i Stockholm. Där hoppas de fortsätta nå ut med sitt budskap och väcka vidare debatt i frågan. 

– Vi tror på det här sättet, ett politiskt obundet gräsrotsinitiativ där ideella krafter hjälps åt. Det tror vi är steget till framgång, säger Tobias Ström.

#blodspillan

Text: Leo Rehnfeldt, Åke Holmberg och Nils Andersson