Samhället sopar den manliga prostitutionen lite under mattan. Dessutom menar flera undersökningar vi tagit del av och personer vi har pratat med att det inte finns tillräckligt med stöd för dessa män och att det saknas utbildning kring ämnet.
En av dem är Annelie De Cabo Y Moreda, universitetsadjunkt på Göteborgs universitet, som i sin avhandling ”Brott eller passion?” från 2018 menar att den manliga sexhandeln är dold och får lite utrymme inom det sociala och polisiära arbetet.
Enligt RFSL Ungdoms rapport “Sex för X” från 2014 berättade 11,6% av 215 män att de ville ha stöd, men enbart 6,5% hade fått något typ av stöd.
En av respondenterna, en 22 årig man, berättade i rapporten att han upplevde att stödet som finns för prostituerade nästintill aldrig är riktat mot pojkar och män.
Några år senare i RFSL Ungdomsrapport från 2018, “Respektera hur jag vill ta mig igenom allt”, fick respondenter berätta hur de anser att myndigheter och samhällsaktörer bör göra för att de skulle känna mer förtroende för dem och för att de ska vilja vända sig till dem.
En person berättade att han ville bli sedd som en individ och inte bli placerad i ett fack utifrån sina handlingar. En annan ansåg att myndigheter och andra borde “vara mer pålästa om sex mot ersättning som självskada”.
En gemensam nämnare i båda rapporterna är att respondenterna understryker vikten av att bli respekterade som människor.
”Ämnet är väldigt hysch hysch”
En stödverksamhet som finns tillgänglig är Mikamottagningen i Stockholm, Malmö och Göteborg. De vänder sig till de människor från 18 år och uppåt som har sex mot ersättning, skadar sig själva med sex eller blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål.
Sofie Lidbeck, socialsekreterare på Mikamottagningen i Stockholm, menar att upplysningen kring sex mot ersättning måste bli bättre.
– Det behövs mer upplysning om vad det innebär att leva i prostitution. Många av våra klienter vittnar om att våldet har stigit. Vi måste prata om det här, säger hon.
Sofie berättar att det finns många olika orsaker till att människor hamnar i prostitution. Några bakgrundsfaktorer hon nämner är att man kanske växt upp med våld, man vet inte vad som är okej i en relation, sexuella övergrepp, psykiskt ohälsa, mobbning eller tidigare trauman. Hon anser att det är tabu att prata om sex mot ersättning i dagens samhälle.
Hur ska man ändra på det?
– Genom föreläsningar till exempel. Personligen tycker jag att man kan börja ha en sexualundervisning i skolan där man pratar om vad som är okej och vad som inte är okej, hur man ser på kvinnor, män och sex. Man måste prata om hur pass vanligt det faktiskt är med prostitution och vad det är som gör att folk hamnar där.
Morgan Grafström, hälsosamordnare, på RFSL Västernorrland är inne på samma spår. Han anser att det inte finns tillräckligt med stöd åt de människor som vill komma ur prostitution och att man borde lägga mer resurser på utbildning gällande sex mot ersättning.
– Jag tycker att man borde belysa mer samhällsfrågor på skolan redan från högstadiet och gymnasiet. Att man faktiskt pratar om såna här saker som prostitution. Det finns potential att utveckla oavsett vart man pratar om det. Det måste vara skolan, det måste vara kommunen, det måste vara landstinget, det måste vara regionen, alla måste engagera sig, säger han.
Precis som Sofie Lidbeck anser Morgan att det är tabu att prata om just sex mot ersättning och att det kan vara en anledning till varför den manliga prostitutionen är så pass osynlig i samhällsdebatten som den är.
– Vi försöker lyfta det här ämnet då och då för att visa att det finns men det är tyvärr väldigt hysch hysch. I Sverige finns det tre saker man inte pratar om, det är sex, pengar och döden. Just eftersom att det är ett ämne som är väldigt hysch hysch tror många att det inte händer här, fastän att det gör det, berättar han.
Synlig och osynlig prostitution
För tio år sedan startade Länsstyrelsen i Stockholm ett nationellt metodstödteam mot prostitution och människohandel, även kallat NMT. Teamet leddes av Länsstyrelsen fram till 1 januari 2018. Efter det flyttades uppdraget över till Jämställdhetsmyndigheten.
Vi har pratat med Catrin Sandman, kvalificerad utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Hon berättar att deras uppdrag är att samordna arbetet mellan olika verksamheter och myndigheter mot prostitution på en strategisk nivå.
Många vi har pratat med säger att den manliga prostitutionen är vanlig, men att den osynliggörs. Är det någonting som ni arbetar med att upplysa om?
– För oss handlar det om att nyansera, synliggöra hela prostitutionen. Ibland kan det hända att den prostitution som uppmärksammas är den synliga prostitutionen. Med det synliga syftar man på prostitution i gatumiljö eller på offentliga annonser på eskortsidor. Det är ju en bild av det hela, men vi vet att väldigt många som säljer sexuella tjänster får kontakt med köpare på andra sätt. Det kan vara genom sidor på internet, på chattforum, via appar eller via vänner. Den går inte att se utifrån, berättar hon.
Enligt Catrin måste de ha med sig kunskapen om att en del av prostitutionen är osynlig från ett utomstående perspektiv i sitt arbete. Hon menar att vetskapen om detta kommer hjälpa till att forma sättet de når ut till folk som har eller har haft sex mot ersättning på och hur de ska arbeta för att faktiskt göra skillnad för alla som är eller varit utsatta.
– Vi måste ha med det perspektivet i det arbete vi gör, säger hon.
Men Sofie Lidbeck köper inte argumentet om att det finns en osynlig sida av prostitutionen.
– Det finns ingen gömd prostitution i Sverige, det är väldigt öppet. Det gäller bara att öppna ögonen.
Samhällskunskap och historia – vägen framåt?
Både Sofie Lidbeck och Morgan Grafström önskar att man skulle ta upp prostitution som en del av utbildningen i skolan. Vi har sökt utbildningsminister Anna Ekström för en kommentar utan resultat. Istället fick vi ett informationsmejl skickat till oss sammanställt av hennes pressekreterare Anja Lindberg Sundberg.
Enligt mejlet är det kommunala och fristående skolhuvudmän som utformar utbildningen medan skolverket enbart stödjer utvecklingen och förbättringsarbetet i skolan. När det kommer till sex- och samlevnad är det ett av flera ämnesövergripande kunskapsområden som rektorer enligt läroplanerna har ansvar för att integrera i undervisningen.
I mejlet beskrivs det att finns möjliga kopplingar i kurs- och ämnesplanerna gällande prostitution inom exempelvis samhällskunskap och historia. Kopplingarna man kan dra skulle kunna vara sexualbrottslagstiftning, människohandel samt grundläggande friheter och rättigheter.
Utöver det ser gärna Skolverket att externa aktörer bjuds in för att delta och bidra i sex- och samlevnadsundervisningen. Skolverket trycker dock extra på att dessa föreläsningar enbart skulle vara ett komplement till undervisningen och att de externa aktörerna inte ska ta över ansvaret eller utförandet.
Marcus Karlsson
Christian Bergström
Kevin Pena Odar