När en hjälporganisation publicerar en bild på ett barn i sociala medier och skriver att det är involverat i barnsexhandel, är det en kränkning? Eller uppfattas det som en symbolisk bild för att marknadsföra verksamheten?
– Jag fattar inte riktigt vad folk tycker är fel i det, säger Natanael Alfvén, marknadsansvarig Love and hope.
Att hjälporganisationen Love and hope felaktigt använder sig av inköpta bilder från bildbyråer, stockbilder, är ett av de kritiska påståenden som framkommit i sociala medier under den senaste tiden. Så här låter en del av kommentarerna, om Love and hopes bildanvändning, på internet:
“Varför lägga pengar på att köpa bilder av nepalesiska barn när de kan ta kort själva?”
“Byt ut bilden på flickan mot en bild på ditt eget barn! Känn på den känslan. Jag undrar hur LH kan göra så här. Oetiskt i allra högsta grad!”
“Så vidrigt gjort, och jag som skänkt pengar dit.”
“Så fruktansvärt förnedrande att utnyttja barnen på detta sätt.”
Vår granskning började för sex veckor sedan då vi fick ett tips om att titta närmare på hjälporganisationen Love and hope. Love and hope är en ideell förening som arbetar mot barnsexhandel. Organisationens grundare är Mikael Alfvén som tillsammans med sin familj arbetar inom verksamheten.
Organisationen startade 2010 som projektet Love Nepal i föreningen Mission good news, en missionsorganisation, som startades av Mikael 2004.
Under 2016 bytte organisationen namn till Love and hope och i samband med namnbytet expanderade organisationens verksamhet, från att bara ha funnits i Nepal, till att omfatta Indien, Bangladesh och Sri Lanka.
Vi startade vår research samma dag som tipset kom och upptäckte snabbt att kritiken angående Love and hopes bildanvändning inte var ogrundad. Flera av de bilder som organisationen använder för att marknadsföra sin verksamhet, på facebook, är stockbilder. Vi valde att undersöka det närmare.
Flera av barnen som Love and hope träffar, på de barnhem där de är verksamma, lägger de ut bilder av på sin facebooksida. När vi gjorde vår undersökning hade organisationen publicerat totalt 516 bilder på Facebook. Vi gick igenom alla bilder, sorterade ut de porträttbilder där upp till två barn och ungdomar med asiatiskt utseende förekom i samma bild och räknade de till 201 bilder. Vi bildsökte samtliga 201 porträtt och detta är vad vi kom fram till:
Foto: Ellen Johansson
Vi frågade Natanael om varför de använder stockbilder.
– När vi bytte namn och expanderade vår verksamhet till de här nya länderna, Indien, Bangladesh och Sri Lanka, då hade inte vi rest runt och fotat där än. Vi hade bara satt igång allt arbete och varit på plats men vi har inte hunnit åka ner själva och få bra foton. Så då köpte vi lite stockbilder och så jobbar alla organisationer. Det är inte konstigt att man använder stockbilder för att illustrera något som man inte har en bild för helt enkelt, säger Natanael Alfvén.
Natanael säger alltså att andra organisationer använder bilder på samma sätt som de gör. Vi valde därför att kontakta ett antal organisationer för att fråga dem om de använder bilder på samma sätt som Love and hope.
– Nej, det ska man undvika. Det skulle finnas risker att det skulle bli så fel. Vi skriver isåfall att personen på bilden inte har något att göra med innehållet i texten, säger Henrik Nordgren, operativ varumärkesansvarig och produktionsledare på Rädda barnen.
Vi kontaktade även föreningen Barath Indien-bistånd som arbetar med barn i Indien.
– Vi har bara egna bilder. Vi har pratat om att vi inte vill exploatera barn så vi har inga närbilder med namn. Vi har bilder när de leker och så, säger Claes-Åke Carlsson, ordförande i föreningen Barath Indien-bistånd.
LÄS MER: Grundaren: ”Vi måste be för henne, det är så vi ska göra”
Vi pratade dessutom med hjälporganisationerna Action aid och Out of ashes och även de har dessa riktlinjer för sin bildanvändning. Vi berättade detta för Natanael Alfvén.
– Jag förstår inte riktigt vad folk tycker är felet i det här. Vi har kanske använt fyra stockbilder, säger han.
Men enligt vår undersökning handlar det om långt mer än fyra bilder. Love and hope har använt närmare 30 stockbilder på sin facebooksida. Natanael berättar att han inte har koll på antalet eftersom det är hans bror Jonatan Alfvén som köper in bilderna. Vi frågade Natanael om han vet huruvida Love and hope skriver att det är en stockbild när de använder sådana i sin marknadsföring.
– Ja vi skriver det. Nu tror jag inte att vi har gjort detta, men säg att vi berättar en väldigt jobbig historia och jag har en bild på en tjej. Då skriver jag såklart att den här bilden på tjejen inte har något med historien att göra, säger Natanael Alfvén.
Men faktum är att detta bara har gjorts en gång när det gäller de stockbilder som vi har granskat, och två gånger när det gäller deras egna bilder.
Foto: Ellen Johansson
Vi kontaktade förbundsjuristen Thomas Riesler, Svenska fotografers förbund, och frågade om denna typen av bildanvändning.
– Det är en moralisk fråga, jag tycker naturligtvis att det är missvisande. Om man är en 10-årig tjej som inte har något att göra med barnprostitution utan bara hamnade på en bild, då är det klart att det kan uppfattas som kränkande av flickan. I praktiken kan man säga att den typen av användning, det vill säga om en bild på en identifierbar person används på internet och det finns en risk för att en person blir kränkt av den, inte är tillåten enligt svensk lag.
Men då ska det handla om en svensk tjej? Är det annorlunda om det är någon som inte är härifrån?
– Nej, alla skyddas av lagstiftningen. Men frågan är om de kan göra sin rätt gällande. Men finns det ingen på andra sidan som kan ta upp det, finns risken att frågan inte blir prövad. Hade det varit en 10-årig svensk tjej som blivit utpekad som prostituerad, då hade det varit troligare att någon hade agerat för att tillvarata hennes rättigheter, säger Thomas Riesler.
Enligt Natanael är bilderna bara symboliska och han säger att han själv inte läser in så mycket i dem. Samtidigt påpekar han vikten av att bilderna ska väcka känslor och säger att problemet med anonyma bilder är att de inte tillför lika mycket känsla som ett glatt barnansikte.
– Jag tror inte att våra givare uppfattar bilderna på barnen som att det skulle vara våra flickor eller före detta prostituerade, men folk kanske tänker så. Jag ska ta upp detta med de som gör det här och så får vi prata om det, säger Natanael Alfvén.
Vi har fortfarande inte blivit uppringda av Love and hope.
När den här texten publiceras har ingen av stockbilderna vare sig kompletterats med en förklarande text eller tagits bort.
Ellen Johansson
Elle Wähämäki
Linus Lindgren