Granskning: Lagändringen om spelproblem skapar frågetecken hos kommuner
”Det finns stora utmaningar”
Riksdagen har beslutat att kommuner och landsting får ett tydligare ansvar för spelproblem efter årsskiftet.
Enligt vår undersökning saknar Västernorrlands kommuner den kunskap som behövs för att hantera missbruket.
– Vem ansvarar för vad och hur ska det fungera, frågar sig Susanne Sturk (S), Socialnämndens ordförande i Örnsköldsviks kommun.
I juni 2017 beslutade sig riksdagen för att göra en lagändring i socialtjänstlagen
och hälso- och sjukvårdslagen. Folkhälsomyndighetens enkät från 2015 visar att
90 procent av de svarande kommunerna i Sverige saknar tillräckligt med kunskap om spelproblem.
Antalet människor med spelproblem i Sverige har dessutom ökat med 32
procent från 2008/2009 till 2015.
Vad det gäller Västernorrland visar statistiken att tre procent av befolkningen
har problem med sitt spelande. Konsekvenser av mycket spelande kan leda till att man ljuger för att dölja sitt spelande. Även konsekvenser som bristande relationer eller ekonomiska problem är vanliga.
Läs även: Så säger generaldirektören om spelproblemens framtid
Vi gjorde en rundringning till Västernorrlands sju kommuner 2017,
som visar att flera anser sig sakna den kunskap som behövs för att ta hand om människor med spelproblem. Kommunerna som uppgav detta var; Kramfors, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Detta med bara några veckor kvar till årsskiftet när lagändringen träder
i kraft.
Örnsköldsvik kommuns ordförande i socialnämnden, Susanne Sturk menar också att det saknas information gällande vad kommunen ska ansvara över och vilket ansvar som läggs på landstinget.
– Vi känner ett behov av förtydligande, vem ansvarar för vad och hur ska det fungera? Det är inte klarlagt än. Det finns stora utmaningar i vår kommun men som vi uppfattat det är det fler kommuner som känner samma sak, säger hon.
Det var ett helvete,
som att vara levande död.
Hon säger också att kommunen inte vet hur de ska arbeta.
– Ska vi bara jobba förebyggande? Om vi misstänker att en människa är spelmissbrukare, är det då vi som ska ställa diagnosen och skicka dem till landstinget? Vi är inte de som sätter diagnosen annars, utan identifierar att man är i behov av stöd och hjälp.
Kunskap om spelproblem har länge varit bristande hos kommunerna
och en av dem som fått erfara detta är Omid Rezvani. Vid tidig ålder fick han problem med sitt spelande när flera i hans närhet och vuxna ofta slog vad om pengar.
– Det var något jag växte upp med och vid 20-års ålder spelade jag jättemycket. Runt millennieskiftet började jag också internet-spela. Jag började hålla mig undan för folk och tappade kontakten med nära och kära, säger han.
Omid Rezvani hade spelproblem i cirka åtta år och han gav upp hoppet
om studier och framtida mål.
– Det var ett helvete, som att vara levande död. Jag hade nått botten, jag mådde så dåligt att jag fick självmordstankar. När jag sökte hjälp och visade mina konton för socialen och vården i Umeå fick jag höra “det är bara att sluta spela”. De gav mig bara matpengar och visste knappt hur de skulle hjälpa mig.
Till slut fick han kontakt med ett behandlingshem i Umeå och det var starten på det nya livet. Sedan den dagen har han varit spelfri och själv startat hjälporganisationer runt om i landet, bland annat i Umeå och Sundsvall.
– Det tog cirka två år innan jag kände mig trygg. Jag ville hjälpa andra och startade därför spelberoende-grupper. Vi erbjuder hjälp, syns och finns, för det saknade jag och behövde. Nu har jag varit spelfri i över tio år och jag mår bra av att hjälpa andra.
Vad tycker du om att kommuner
och landsting får ett tydligare ansvar?
– Det kommer ta minst ett år om inte längre innan kommunerna bekantat sig med lagen. Det kommer fortfarande vara ett bekymmer men jag tror alltid på det bästa. Det är ett steg i rätt riktning även om det kommer ta tid innan allting är på plats.
Enligt Omid Rezvani blir kommunernas största utmaning att lära och förstå sig på definitionen spelproblem.
– Det är kunskapen, att komma överens med länets landsting. De måste samarbeta och samverka med varandra. Även att informera och utbilda all personal och ta fram behandling. De små kommunerna måste samarbeta med sina grannkommuner, säger han.
Läs även: Så säger generaldirektören om spelproblemens framtid
Spelproblem:
Spelproblem är ett samlingsbegrepp som beskriver de negativa sociala,
ekonomiska eller hälsomässiga konsekvenser som spel om pengar kan få.
Spelproblem används också ofta i forskningssammanhang för att beteckna när spelaren har bristande kontroll över sitt spelande och när spelandet ger upphov
till påtagliga negativa konsekvenser.
Spelmissbruk:
Spelmissbruk saknar en formell definition men används ofta för att beskriva negativa konsekvenser av spel. Begreppet missbruk används främst inom socialtjänsten, då det används i socialtjänstlagen, SoL. Ofta syftar missbruk på
de negativa sociala konsekvenserna för en individ, medan beroende beskriver
de negativa biologiska och medicinska aspekterna.
Spelberoende:
Spelberoende betyder att problemen är så allvarliga att det kan vara ett kliniskt beroende. Spelberoende är en specifik diagnos, till exempel i officiell svensk hälso- och sjukvårdsstatistik som använder sig av WHO:s diagnossystem ICD-10.
Läs mer: DLab