Under flera veckor skriver vi med en man som säger sig arbeta på Utrikesdepartementet. Han tror att han skriver med Hanna, 14 år.

”Men åh, så sexigt ju. Gud vad jag skulle vilja känna på dina C-kupor” skriver han – bland annat. 

En av männen vi skriver mest med är UD-mannen. Redan i början lämnar han uppgifter som får oss att tvivla på hans identitet, så vi bestämmer oss att upprätthålla konversationen för att ta reda på mer information. 

Han är medveten om att Hanna bara är 14. “Du ser jättebra ut för din ålder”, skriver han. Flera gånger frågar han henne om hon vill prata om “sex och snusk”, säger att hon har stora bröst för att vara så ung och att han gärna hade velat duscha med henne. Det tycker han är “riktigt hett”. Hanna säger att hon aldrig gjort något sånt med någon innan men han säger att det är något hon borde testa någon gång. 

Han har pluggat på Chalmers i Stockholm. När Hanna påtalar att Chalmers ligger i Göteborg skyller han på mobilens autokorrigering. Han vill inte berätta vilket program han läste eller vilken sektion han tillhörde “för att han inte vill bli uppsökt”.

Det är nu det börjar stå klart för oss att han ljuger om sin anställning på UD. Men vi behöver mer information för att kunna bevisa det – och identifiera vem han egentligen är.

Är han konsekvent i sin berättelse?

Parallellt med att vi chattar med honom på Wordfeud genom Hanna-kontot skapar vi en ny användare. Där utger vi oss för att vara Johanna, 28 år från Stockholm. Kommer han vara konsekvent med sina lögner? 

Till henne berättar han att han bor nedåt i landet. Han frågar om hon är singel och säger själv att han har en sambo, men att deras förhållande är “krassligt” och att de har bestämt sig för att “gå skilda vägar”. Sedan säger han att Johanna “ser riktigt bra ut på sin bild”. Vi frågar vad han jobbar med och han svarar att han är anställd på en statlig myndighet. Hans kontor är i Stockholm.

Vi frågar vilken myndighet det är.

”Jag jobbar på UD men hur kan du vara singel?”, svarar han. Till henne uppger han att hans månadslön ligger på 109 000. Han vill se mer bilder på Johanna, gärna helkroppsbilder, och vi går med på att skicka bild – men bara om han skickar bild först. I bilden han skickar kommer det finnas digitala spår som leder oss närmare hans riktiga identitet, tänker vi. 

Han skickar bilden via bilddump.se. Genom exif-filen kan vi se vart och när den är tagen: i en medelstor stad i södra Sverige 25 april 2016. 

Till slut ger han upp matchen med Johanna när hon inte vill sexchatta med honom. Det vill nämligen han, och frågar om hon gillar att “stå på knä framför sin man” och berättar om sina sexuella erfarenheter. Under matchens gång byter han profilbild flera gånger och det är samma person på alla bilder. Till oss skickar han två bilder via bilddump och även där är det samma person på dem.

Vill flyga ner Hanna till Grekland

Arbetet på UD innebär att man reser mycket inom jobbet. Just nu är han på ett hotellrum i Grekland, berättar han, och tänker på Hanna. ”Skulle kunna ordna ett plan som hämtar dig. Jag är några timmar bort bara. Om jag hade velat att en person skulle komma så är det tre samtal så står planet redo”, skriver han. Han vill att hon kommer dit. 

Reser UD internt nu under coronakrisen? Vi kollar upp det och utger oss för att vara en “nyfiken medborgare”. UD själva säger att de endast reser om det är nödvändigt, mer vill de inte säga.  

Vill prata i telefon men vill inte ge ut sitt nummer

UD-mannen vill prata i telefon med Hanna, men han vill inte ge ut sitt nummer på grund av sekretess med arbetet. Att få hans telefonnummer vore ett sätt för oss att komma närmare en identifiering av honom, men han vägrar lämna ut det. Vi kan inte heller lämna ut något av våra nummer; risken är att vi blir avslöjade som journalister. Därför köper vi ett kontantkort som inte går att spåra till någon av oss. 

Flera gånger insisterar han på att Hanna ska göra sin Instagram offentlig. Eftersom han inte tänker skicka sitt telefonnummer tänker vi att vi skulle kunna identifiera honom genom Instagram. Därför skapar vi ett Instagramkonto till Hanna för att bygga upp en trovärdig fasad, men han vill inte att hon följer hans konto.

“Har många från arbetet som följer mig där, kan börja undra varför en så ung tjej följer mig. Kan bli svårt att förklara”, säger han. “Hoppas du förstår det.”

”Har du snygg rumpa då?”

UD-mannen

Hanna och UD-mannen bestämmer att de ska prata i telefon på måndag kväll. Han betonar att hon inte får berätta om det för någon: det ska stanna mellan dem. “Men hur känns det att jag är 37 då? Spännande?” frågar han. Han frågar om hon är 15, vilket han vet att hon inte är. Hanna har tidigare sagt att hon fyller 15 år till hösten.

“Har du snygg rumpa då?”, skriver han, och sedan: “Men snyggt, tonåringsrumpa”. Han fortsätter med att han skulle vilja se den. “Hur gör vi om jag vill se bild på din rumpa?” 

Första samtalet över telefon

Klockan är strax efter åtta på kvällen. Eftersom han vill inte ge ut sitt nummer skickar vi numret till kontantkortet. Efter ett par minuter ringer han upp på dolt nummer. Han frågar vad hon gör, hur det var i stallet och skrattar nervöst när han påpekar åldersskillnaden mellan dem. Sedan ger han henne komplimanger för att hon har en “härlig dialekt”. Han låter snäll. Omtänksam.

– Du ser så jävla bra ut på dina bilder, säger han och skrattar lite nervöst.

– Tack, svarar Hanna.

– Det gör du. Du ser jättebra ut.

Han kallar Hanna för “godbit” och säger att han behöver gå in till jobbet. Han extraknäcker nämligen som arbetsledare på en industri där han bor, berättar han. 

“Det lät såååå bra, sjukt så sexig röst du har. Lät lite ung. Hade gärna krupit ner hos dig i sängen”, skriver han efter att vi lagt på. “Tänker på dig ganska mycket. Men 15 i november. Vill hångla med dig innan ju.”

Vi fortsätter att skriva med honom. Kommer han fortsätta att fråga om bilder på henne nu när de har pratat i telefon?

Det plingar till i Hannas mobil. Det är UD-mannen som frågar vad hon gör, själv ligger han i sängen. “Mys om du la dig bredvid” och “hade hållit om dig och känt på din rumpa”, skriver han. Det slutar inte där. “Kanske ena handen på ditt bröst” och “det hade nog börjat växa lite i mina kalsonger hihi”. Innan han säger godnatt berättar han att det hade varit jobbigt om den hade blivit hård. Dagen efter ger han sin sambo en picknickkorg som innehöll bland annat vin och jordgubbar. 

UD-mannen frågar om fler bilder – helst på rumpan när hon är ensam. Hanna skriver att hon inte vet, att de kan prata om det på telefon senare på kvällen. 

Samtal över telefon igen

Klockan närmar sig 21. Det är då de ska prata. Hanna skriver att hon precis kommit hem  från stallet och att hon bara ska duscha och äta – sedan kan han ringa. 

Han ringer upp, den här gången också på dolt nummer. Under det 20 minuter långa samtalet berättar han att jobbet på UD tar upp mycket tid och han funderar på att sluta. 

– Visst är det roligt. Alltså lite sisådär, man träffar ju mycket folk och sådär men det är ett väldigt stressigt jobb, säger han. 

Rasten är slut och vi behöver lägga på.

Vill känna på Hannas bröst

“Alltså så sjukt sexig och härlig röst du har då”, skriver han så fort vi lagt på luren. 

Sedan frågar han vad hon har på sig. Hanna säger att hon har morgonrock. “Ååååå så snyggt då. Fasen vad mysigt. Jag vill se. Dig i morgonrock o din stringrumpa. Vill du skicka på bilddump?” svarar han. 

“Gud vad jag skulle vilja känna på dina C-kupor.”

UD-mannen

Hanna frågar om han inte kan ringa upp när han slutat – så kan de prata mer om det. 

“Gud vad jag skulle vilja känna på dina C-kupor. Åh men jag vill. Hihi. Å känna på insidan av ditt lår. Tror du skulle gillat det”, skriver han efter att de bestämt att de ska prata igen när han har stämplat ut.

Han ska ringa 23:10 och tror att vi ska prata om bilddump, eftersom han har bett Hanna att skicka bilder på sin rumpa. Då ska vi konfrontera honom.

UD-mannen ringer upp när han är på väg ut till bilen för att åka hem. 

– Jag hoppas inte att du tycker att jag är för jobbig eller för dryg när jag sa att jag ville känna på dina bröst, säger han och skrattar.

Hanna påtalar att han sagt det flera gånger förut och att hon inte riktigt vet vad hon ska säga. Ingen har tagit på hennes bröst förut, fortsätter hon.

”Jag vågar inte säga brösten. Vill inte att du ska känna dig obekväm. Det är bara för att vara snäll mot dig”

UD-mannen

Han vill att hon skickar bilder till honom över bilddump.se – gärna på ansiktet, kroppen och rumpan. Hanna säger att hon aldrig skickat sådana bilder till någon och att hon inte vet hur hon ska göra. Han berättar om olika sätt att ta bilder på  – i spegeln, åt sidan, när man står upp och liknande.

– Jag vågar inte säga brösten. Vill inte att du ska känna dig obekväm. Det är bara för att vara snäll mot dig, säger han och skrattar igen.

Dags för konfrontation

Baserat på vad han skrivit tidigare bestämmer vi oss – det är dags för konfrontation.

Vi berättar att han talar med en reporter som arbetar med ett reportage om mäns kontakter med unga tjejer på Wordfeud. Vi vill höra hans sida, säger vi.

Han berättar att han känner ångest och ånger över hur han har betett sig. Senast förra veckan tänkte han sluta och fokusera på sin familj och sin lille son istället. Det här inte är någonting som “han håller på med egentligen”; det är “ett tidsfördriv.”

– Jag tycker ju själv att sånt här inte ska hända. Det händer för mycket i Sverige också, säger han.

Men du bidrar ju ändå till det?

– Ja jag har ju gjort det och det är någonting som jag får stå för, jag har en sån stor ångest och det här ska aldrig upprepas igen, säger han.

Hur tror du att unga människor påverkas när vuxna gör såhär?

– Det blir väldigt illa och väldigt fel och det är inte bra. Det är många personer som utnyttjas av mycket äldre män, och jag tycker inte att det är bra alls. Som sagt har vi spelat och snackat, det har ju inte varit några snuskiga och grova sexuella saker.

Men du har ju ändå pratat om att du vill krypa ner i sängen och ta på hennes rumpa, och att det kommer att hårdna i dina kalsonger och sådär.

– Ja, det kan jag erkänna att jag har gjort.

Och att du vill duscha med henne, ta på hennes bröst och så.

– Ja, det erkänner jag, det har jag ju skrivit. Jag tänkte liksom häromdan att jag skulle radera det här och lägga ner det här, att jag ska satsa på min familj och min son. Jag får liksom inte ut någonting av det.

Han ber om ursäkt flera gånger. Han är skakig och måste stanna bilen och “ta ett bloss”, säger han.

”Jag ville bara känna mig lite viktig.”

UD-mannen

Vi frågar om han verkligen jobbar på Utrikesdepartementet eller om han har ljugit om det.

– Nej, det har jag bara hittat på, svarar han.

Varför ljög du om det?

– Jag ville väl bara känna mig lite viktig. Det är väl det enda som jag har att… Ja, jag ville bara känna mig lite viktig.

Vi hittar honom på sociala medier

Under hela arbetet söker vi efter UD-mannen överallt: Linkedin, Facebook, Instagram, Twitter. Vi bildgooglar, vi spårar bilder och söker på hans namn på alla upplysningstjänster. Han verkar inte finnas någonstans, men plötsligt dyker han upp efter ytterligare en sökning. Hans Facebook leder oss vidare till Instagramkonton som tillhör hans närstående. Där finns han med.

En film där han gullar med sin lilla son bekräftar att det är honom vi har pratat i telefon med: det är samma röst och utseende. Det är han som är UD-mannen.

Det här var den sista delen i #Sexfeud. Har du egna erfarenheter? Dela gärna på Twitter under #Sexfeud!

Av: Lisa Svensson, Saga Malm och Josefine Lundgren