Tvångsvården ökade med 58 procent
Hälften drabbade funktionsnedsatta under 2016
Hälften drabbade funktionsnedsatta under 2016
Se vår kartläggning på 48 sekunder:
Människor med funktionsnedsättning blev inlåsta eller kränkta i en större omfattning under 2016. Det visar en kartläggning av Lex Sarah-anmälningar som DLab gjort.
– Det är fruktansvärt, det ska inte behöva vara så här, säger Annelie Arnesdotter, ledamot för Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR).
Vi har sammanställt 38 Lex Sarah-anmälningar inom inlåsning, tvångsåtgärder och insats mot enskilds vilja under 2016. Det är en ökning med 58 procent från 2014. Hälften av alla rapporter rör människor med en funktionsnedsättning på kommunala och privata boenden.
– Det här är ett samhällsproblem och det växer lavinartat. Många tankar går tillbaka till det fattiga Sverige och så får det inte vara. Vi ska ha råd så alla får den vård och stöttning de behöver, säger Annelie Arnesdotter.
Under året har människor med funktionsnedsättning bland annat blivit fastlåsta med tyngdbälte och remmar för att begränsa rörelsemöjligheten. I ett annat fall har personal låst toaletten för en ung pojke, vilket fått honom att kissa på sig i sängen. Ett annat barn ska ha blivit inlåst på sitt rum av personalen – som har hållit för dörren för barnet som ville ut.
I Socialstyrelsens lägesrapport från 2017 är bristande kunskap om funktionsnedsättningar ett problem som brukare påpekar. I rapporten framkommer det även att långt ifrån alla kommuner utför uppföljningar av insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personalbrist och många ärenden per handläggare tas upp som bidragande orsaker.
– Det krävs en förändring för att kunna åtgärda bristerna. Jag kan mycket väl tro att missförhållanden beror på dåligt utbildad personal, men även att det inte räcker att gå ut gymnasiet för att förstå problematiken med funktionshinder, säger Annelie Arnesdotter.
Foto: Rasmus Karlsson.
Hon säger att det måste ske en förändring i vård- och omsorgsprogrammen, så att problemet framkommer på ett annat sätt än vad det gör nu. Hon nämner även att det måste till mer praktik med funktionsnedsatta för att kunna förstå vad som krävs av dem.
– Empati och sympati ska man ha för alla människor när man jobbar med det här. Men det känns som att det är en stor bristvara. Skulle jag börjat efter gymnasiet så hade jag inte fattat problemet, men efter 20 års erfarenhet förstår jag och det är en stor skillnad.
Klicka för att få mer information om varje anmälning. Totalt fyra anmälningar visas inte på grund av okänd adress och postort.
Hon säger att det krävs kontinuerlig utbildning om funktionshinder på arbetsplatserna och att det är viktigt att cheferna vågar bryta in när rutinerna bryts.
– Det finns något som heter hemmablindhet på arbetsplatserna. När man kommer som ny får man lära sig genom att gå bredvid personalen. Då är man rädd att göra fel och plockar därmed till sig personalens bra och dåliga vanor. Där måste cheferna klivna in och förklara vad som är rätt och fel, säger Annelie Arnesdotter.
Socialutskottet ansvarar över omsorgen för personer med funktionsnedsättning. Jan Lindholm (MP) är ledamot i socialutskottet från Dalarnas län. Han anser att det är problematiskt att göra en analys av statistiken.
– När man har en liten statistisk bas så skulle jag vilja vara försiktig med att dra för stora slutsatser av det. Ett par fall fram och tillbaka får en stor effekt och det kan finnas en mängd olika förklaringar till det, säger han.
Enligt Lex Sarah-anmälningarna har 15 av 19 fall anmälts som allvarliga missförhållanden, där felaktiga inlåsningar och åtgärder som hindrar brukaren från att röra sig fritt förekommer. Men Jan Lindholm säger att det kan finnas massor av förklaringar bakom anmälningarna och att det inte går att dra slutsatsen att orsaken är kunskapsbrist hos personalen.
– Jag tycker självklart att det är väldigt olyckligt med varenda individ som utsätts för tvångsvård. Och jag förstår att i en del fall är det för deras bästa. Men det här är en stor och jättesvår fråga, säger han.
Läs mer: DLab