Läkemedelsföretag missar att anmäla när de inte kan leverera läkemedel. Rapporter från Läkemedelsverket visar också att flera läkemedel restnoteras av ospecifierade anledningar.

– Det är en väldigt komplicerad kedja och vid något av de här stegen kan det ta stopp och det är företagen som har koll på den, det är deras ansvar, säger Pinelopi Lundquist på Läkemedelsverket.

När ett läkemedelsföretag bedömer att de inte kan leverera en vara under minst tre veckor, eller om det kan uppstå en kritisk läkemedelsbrist, anmäler de det till Läkemedelsverket. Läkemedlet blir då restnoterat. 2018 blev läkemedelsföretagen skyldiga enligt läkemedelslagen att göra dessa anmälningar, och det ska ske helst två månader i förväg. Läkemedelsverket har därefter sett en ökning av antalet restnoterade läkemedel

– En restnotering betyder inte automatiskt att det blir en bristsituation eftersom de förpackningar som redan har levererats mycket väl kan räcka under en längre tid. I de allra flesta fall finns även samma läkemedel i en annan förpackningsstorlek, styrka eller beredningsform, säger Pinelopi Lundquist, biträdande enhetschef för Enheten för läkemedel i användningen på Läkemedelsverket. 

Peter Fritzon, farmacispecialist på Apoteket, upplever att de allra största problemen vid restnoteringar uppstår när ett läkemedel inte har några alternativ eller finns i andra styrkor.

– Det är då det kan bli ett riktigt stort problem, för då måste man byta. I vissa fall så funkar det väldigt smidigt för då byter du bara till ett annat ganska snarlikt läkemedel, men det kan ju också vara så att det inte finns något snarlikt läkemedel. Då kan det ju bli lite komplicerat för då behöver man kanske ställa om en hel behandling, säger han.

Via Läkemedelsverkets hemsida kan man själv se om en medicin är restnoterad eller inte och hur lång tid det kan ta innan den finns på lager igen. Listan består av alla restnoterade mediciner och uppdateras så fort ett läkemedel blir restnoterat eller kan levereras igen. De medicinerna som blir restnoterade är allt från Alvedon och morfin till livsnödvändiga mediciner som måste tas dagligen. Ett exempel är astmamedicin och adrenalin som används vid akuta allergiska reaktioner där medicinerna kan vara livsavgörande. Flera läkemedel på listan är inte direkt utbytbara, och kräver att man kontaktar sin läkare för att hitta en alternativ behandling. 

Enligt en rapport från läkemedelsverket har 62 procent av medicinerna listats som att de är restnoterade av “övriga” skäl, där anledningarna till att medicinerna har blivit restnoterade inte är specificerade. Läkemedelsverket menar i sin rapport att det gör det svårt att få en överblick över orsakerna till restnoteringarna. I rapporten står det även att Läkemedelsverket i dagsläget saknar tillgång till information om rikstäckande lagerstatus på läkemedel som finns tillgängliga utanför Sverige. På grund av det blir det svårt för Läkemedelsverket att veta säkert vilka ersättningsbara läkemedel som finns tillgängliga.

Pinelopi Lundquist från läkemedelsverket bekräftar att det sker missar i anmälningarna av restnoterade läkemedel, men att det är svårt att veta i hur stor omfattning det är. När de får in en anmälan om en kommande restnotering kontaktar läkemedelsverket det företaget för att få en uppfattning om varför medicinen har blivit restnoterad, och för att på ett effektivt sätt kunna lösa problemet. Läkemedelsverket har däremot ingen bild av vilka företag det är som ibland gör missar, menar Pinelopi.

– Det är inte helt felfritt och det kan finnas en underrapportering, men det är inget vi undersökt närmare eller mätt. Men det har hänt att vi har fått vetskap om att det har missats att rapportera in, säger hon.

Läkemedelsverket har en ständig dialog med både sjukvården och apoteksbranschen i en rad olika frågor, och vissa signaler om bristvaror får de från andra håll än läkemedelsföretagen. Får de vetskap om att apoteken eller vården saknar läkemedel så kontaktar de ansvarigt företag.

– Ibland kommer det information från sjukvården om att ett visst läkemedel börjar ta slut, trots att Läkemedelsverket inte fått in en restnotering, säger Pinelopi Lundquist.

Trots att läkemedelsföretagen är skyldiga att anmäla restnoteringar har Läkemedelsverket inget direkt system att se över de missar som görs. Just nu pågår ett utvecklingsarbete på uppdrag av regeringen för att förbättra informationen och samverkan kring restnoteringar.

– Vår information bygger ju på att företagen rapporterar in. Så om inte den infon kommer, då kan vi inte jobba förebyggande som vi önskar. Vi vill ju förstå när det kan uppkomma situationer då det inte finns alternativ, vi vill ju börja jobba med de frågorna så tidigt som möjligt, säger Pinelopi Lundquist.

Vi fortsätter söka Astellas Pharma som tillhandahåller läkemedlet Advagraf för en kommentar.

Det här är andra delen i Dcase artikelserie där vi undersöker hur restnoterade läkemedel påverkar männniskor.

Har du eller någon anhörig haft problem att få tag på en viktig medicin? Hör av dig till oss på slutpamedicin@gmail.com.

Julia Olsson
Filip Jemtelius
Julia Selin