Otydliga riktlinjer för AI skapar osäkerhet bland studenter

Allt mer AI används av studenter. Foto: Simon Sjöström.

Allt fler studenter stängs av från svenska universitet efter att ha använt AI-genererade svar på sina hemtentor. Problemet växer i takt med att verktygen utvecklas, och det är ofta svårt att avgöra med säkerhet om artificiell intelligens har använts.

–  En gång i tiden var miniräknaren ett hot också, säger Arne Wahlström, chefsjurist på Mittuniversitetet.

Arne Wahlström, chefsjurist vid disciplinnämnden på Mittuniversitetet, berättar hur de arbetar för att avgöra om en student har använt sig av AI-genererade svar i sin examination.

– Vi har vissa specifika kännetecken, bland annat stilistiska drag. Det mest tydliga är att referenserna i AI-genererade svar ofta är felaktiga, säger Arne Wahlström.

Disciplinnämnden arbetar främst med ärenden som skickas in av lärare från olika utbildningsprogram. Varje år behandlar de omkring 100 fall där studenter misstänks ha fuskat med hjälp av artificiell intelligens.

– Jag tror att mörkertalet är stort, alltså de fall som aldrig anmäls. Det är tusentals studenter som genomför flera examinationer varje år, och bara en liten del av fallen hamnar hos oss, säger Arne Wahlström.

Otydliga instruktioner till studenter gör att gråzoner uppstår. Arne Wahlström betonar att det är viktigt att det finns tydliga regler i studiehandledningar och uppgiftsbeskrivningar så att det inte uppstår sådana gråzoner där studenten inte vet vad som är tillåtet kring AI-användning.

–  Om våra instruktioner lämnar en gråzon och studenter gör fel där, brukar vi inte kunna fälla dem, säger Arne Wahlström.

Arne Wahlström är chefsjurist på Mittuniversitetet. Foto: Hanna Lutteman.

Eftersom artificiell intelligens ständigt utvecklas kan riktlinjerna för både lärare och studenter vara otydliga, vilket gör att situationen blir mer komplex att hantera. Samtidigt finns det kritik mot att det saknas universitetsövergripande beskrivningar för vad som utgör AI-fusk. Till skillnad från plagiat, där reglerna är tydligare, råder det fortfarande osäkerhet kring hur AI-användning ska bedömas.

Anitra Gudmarsdotter, ordförande för Studentkåren i Sundsvall (SKS), har under en längre tid arbetat för att få fram en tydligare lösning.

– Jag har lyft frågan i princip alla forum jag kan. I disciplinnämnden får jag oftast svaret att detta inte är deras uppgift. Till viss del kan jag hålla med om det, men det är samtidigt de som får ta arbetsbördan när studenter inte får tillräckligt med information om vad som räknas som AI-användning och fusk, säger Anitra Gudmarsdotter.

SKS menar att en förändring kan ske om det finns gemensamma riktlinjer för både studenter och lärare, men också genom bättre utbildning för personalen kring vad AI faktiskt är. Det är i stor utsträckning lärarnas kunskap och tolkningar som förs vidare till studenterna. Samtidigt anses det vara oundvikligt att AI kommer att användas av studenter i framtiden. Därför behövs ett tydligt förhållningssätt som visar hur verktygen kan användas som stöd eller hjälpmedel på ett korrekt sätt.

– En riktlinje för lärare har tagits fram, men den riktar sig inte till studenter. Det är i och för sig ett steg framåt, men ett ganska litet sådant. Det hade behövts en ordentlig utvärdering av vilken utbildning lärarna faktiskt behöver, säger Anitra Gudmarsdotter.

Frågan om hur AI ska hanteras inom högre utbildning är därmed långt ifrån löst. Både studentrepresentanter och lärare efterfrågar tydligare regler och en mer samordnad strategi, något som kan bli avgörande för hur tekniken används i framtidens undervisning.