Hög puls på Pipeline när Nektar är på besök

Nektar har över 60 000 lyssnare i månaden. Foto: Hanna Lutteman.

Omkring 300 personer har samlats på Pipeline i Sundsvall. De trängs runt ingången till konsertsalen i väntan på att släppas in. Vakten behöver upprepade gånger be de ivriga tonåringarna att backa, och ropar högt att de kommer klämmas om de står kvar där de står när de tunga dörrarna öppnas. Detta verkar inte riktigt spela någon roll för ungdomarna som fortsätter att arbeta sig framåt med armbågarna som yxor vid sidorna. 

Tidigare under kvällen är det en något lugnare stämning i lokalen. Många har inte kommit än, men runt 100 tonåringar sitter i soffgrupperna. Det serveras ingen alkohol den här kvällen eftersom Pipeline släppt in personer så unga som 13 år, och att röra sig mellan de olika rummen påminner kusligt mycket om att gå genom en högstadiekorridor. 

Vi pratar med en grupp tjejer som har rest från Hudiksvall. Det är andra gången de är på en Nektar-konsert. 

– Vi är stora fans, berättar Alicia Larsson.

– Fast jag är mest här för the hands, fyller Ellen Myrberg i.

Ellen Myrberg, Alicia Larsson, Emmy Trine, Isabelle Bucher. Foto: Simon Sjöström.

Stockholmsgruppen “theHANDS” är kvällens förband. De drar i gång med dunder och brak när sångaren Hugo Persliden hoppar in på scenen. Det är riv från första stund och basgången känns i hela kroppen. Upplägget är klassiskt, fullt ös på instrument och sång och halvpoetiskt tonårstugg mellan låtarna. Texterna är olika versioner av att vara ung och kär men det är enkelt och relaterbart för publiken. Stämningen är på topp när bandet kliver av.

– Spelningen kändes helt underbar, det var så rolig publik, säger Hugo Persliden efteråt.

Hugo Persliden är sångare i theHANDS. Foto: Simon Sjöström.

I väntan på kvällens huvudattraktion Nektar pratar vi med fler fans. Många lyfter fram gemenskapen de känner med de andra i publiken.

– Det känns som att det alltid är gemenskap när det är lite mer alternativ musik, säger Tindra Engberg.

Alexander Forsman, Tindra Engberg, Maja Nilsson, Eva Andersson. Foto: Simon Sjöström.

Vi frågar även vilka låtar de hoppas få höra. “Stå upp”, “Magnolia” och “Kulör” är några svar vi får, men vanligast är “Tidsfördriv”. 

– Texten är väldigt “relatable”, säger Clara Cooper.

Melissa Gärdstorf, Clara Cooper. Foto: Simon Sjöström.

När dörrarna öppnas till Nektars spelning påminner scenen om när gnuerna väller in i ravinen i “Lejonkungen”. Tonåringarna rusar fram för att säkra de bästa platserna. Nu har Pipeline fyllts på rejält med folk. Det blir snabbt varmt och svårt att andas i vimlet.

Publiken väntar ivrigt på Nektar. Foto: Simon Sjöström.

När Nektar kommer in på scenen stiger jublet. De påminner om förbandet, men energin är snarare klagande och arg än euforisk nu. Det kommer inte många leenden från sångaren Ilean Arvman Nelson, men han trollbinder publiken med sin “kentiga” stil. Mellansnack är inte en grej utan låtarna rullar efter varandra från början till slut. Publiken sjunger med och dansar för fullt. Det är svårt att inte känna sig gammal (eller nostalgisk) när 13-åringarna är i sitt esse. 

Ilean Arvman Nelson, sångare i Nektar. Foto: Hanna Lutteman.

När Nektar har spelat klart kommer Arvman Nelson knappt av scenen när tio beatlemania-skrikande tonåringar försöker hålla fast honom. Kön för att köpa merch ringlar lång och ute på gatan står och sitter trötta men lyckliga ungdomar om vartannat och längtar till nästa gång.

Publiken är med i varje ton. Foto: Simon Sjöström.