Feministisk pionjär ställs ut i Sundsvall
Frida Stéenhoff 1865 – 1945
SUNDSVALL Sundsvalls museum ställer ut Frida Stéenhoffs livsverk.
– Hon var tidig med väldigt moderna tankar, säger Barbro Björk curator för utställningen. Ett liv präglat av aktivism och engagemang, men inte utan protester.
På Sundsvalls museum visas sen i helgen utställningen För kärlek, rättvisa och fred om författaren och feministen Frida Stéenhoff (1865 – 1945) och hennes tid som verksam i Sundsvall kring sekelskiftet.
Utställningen har gjorts av Barbro Björk, pensionerad försteintendent vid Sundsvalls museum, som tidigare gjort den fasta utställningen Industrialismens spår vid muséet. Björk har tagit initiativ till utställningen då hon tycker att många av Stéenhoffs verk fortfarande är aktuella.
– Hon var tidig med att föra fram idén om att feminism inte bara är en fråga för kvinnor, utan något som angår både kvinnor och män, säger Barbro Björk.
Stéenhoff flyttade till Sundsvall från Stockholm tillsammans med sin nyblivna make läkaren Gotthilf Stéenhoff 1887. Året efter flytten utbryter Stadsbranden i Sundsvall, något som nämns på ett drabbande sätt i ett utställt autentiskt brev från Frida till sina föräldrar som inleds med “Gotthilf lever, gudskelov”.
Här på Storgatan 18 bodde makarna Stéenhoff från 1892 och här inrymdes även Gotthilfs läkarpraktik.
I Sundsvall möter Stéenhoff en ny miljö än den högreståndsmiljö hon växt upp i. Frida engagerar sig i fattigvården och börjar samtidigt skriva texter om barnuppfostran där hon bland annat trycker på pappans roll och menar att denne bör ha ett aktivt deltagande, något som var ovanligt på den tiden.
Död åt Lejonets unge
Frida Stéenhoff fortsätter skriva och publiceras bland annat i kvinnotidsskriften Idun. Hon skrev inte bara texter, utan skrev även dramer och höll föredrag om barnuppfostran, kvinnosaken, äktenskapet och fattigas situation. 1897 sätts Stéenhoffs drama Lejonets unge upp på Sundsvalls teater och sedan på ett flertal teatrar från Östersund till Helsingborg. Pjäsens ämne, om kärlek utanför äktenskap och kyrkans välsignelse, var för tiden skandalös för många kritiker, och dessa affischerade Sundsvall med budskapet “Död åt Lejonets unge” inför premiären.
Lejonets unge blev Stéenhoffs genombrott och med detta gjorde hon sig ett namn i Sverige och fick bekantskap med många av tidens stora namn inom samhällsdebatten, feministen Ellen Key, socialisten Hinke Berggren och blivande socialdemokratiska statsministern Per-Albin Hansson.
I Sundsvall var paret Stéenhoff något av ett “power couple” och båda var väldigt samhällsengagerade, maken jobbade som högt uppsatt läkare till slut och gjorde då till exempel en jämförande studie mellan barn på folkskola och läroverk, och bedrövades över hur mycket sjukare, magrare och till och med kortare de sämre bemedlade barnen på folkskolan var.
Att vara kontroversiell i det offentliga ögat
Paret var däremot på inget sätt okontroversiellt bland etablissemanget i Sundsvall. Inför ett av hennes offentliga föredrag av Feminismens moral ordnades ett protestmöte som drog 1200 åhörare, och en lista mot föredraget skrevs på av många prominenta familjer bland stadens borgerlighet, däribland Knaust och Cornell.
Utställningen med citat, porträtt och historia visas på Sundsvalls Museum och innehåller brev, målningar och texter om och av Stéenhoff.
Samtidigt fanns det stöd från andra håll, under ett första Maj-tåg ombads Stéenhoff att stå utanför sin port och fick hurrarop från samtliga fackföreningar som deltog i tåget, i omgångar.
En modell av den staty, gjord av Camilla Bergman, som kommer att stå på Esplanaden i Sundsvall.
Till slut blev den offentliga kritiken av Fridas gärning för mycket för paret. Sonen Rolf hade det lite tufft socialt och många av hans skolkamraters föräldrar bad sina barn att inte leka med honom som “hade så rysliga föräldrar”. Paret lämnar Sundsvall under 1908.
Sundsvalls Museum visar utställningen fram till den 24:e april nästa år och så fort tjälen går ur marken kommer en staty av Frida Stéenhoff resas på Esplanaden. En staty av kvinnan som bland de första i Sverige förde fram en bred modern feminism, i en dragig trälada på Köpmangatan i Sundsvall.