Utan anställningsavtal, inget samordningsnummer. Med samordningsnummer, inget bankkonto.

Det är fällan som gör att nyanlända arbetare inte kan få ut sin lön, José Luis Restrepo jobbade sju helger, utan att få betalt.

– Han hamnade på något sätt i en fälla, säger Torbjörn Andersson, juridik- och miljöansvarig på Svensk Direktreklam.

Svensk Direktreklam har drygt 36 kontor runt om i Sverige och har enligt deras hemsida runt 400 anställda i hela koncernen och runt 7 000 personer sysselsatta. Huvudkontoret ligger i Uppsala och omsättningen går enligt hemsidan upp mot 700 miljoner kronor. Företaget är uppbyggt på så vis att franchisetagare kan starta upp egna lokala kontor, bara i Stockholm finns fem olika kontor, med fem olika vd:ar. 

Svensk Direktreklam har tidigare kritiserats för deras låga löner och hur man inte följer kollektivavtalen. Det visade en granskande artikel som Kvällsposten gjorde tidigare i år. Där avslöjades det att en del tjänar så lite som 18 kronor i timmen. Även en mellanchef, som Kvällsposten pratade med, sade upp sig i protest för att han inte tyckte att det kändes okej att invandrare och missbrukare jobbade åt honom för den lönen.

Pia Blank Thörnroos är rättslig expert på Skatteverket och hon menar att det är arbetsgivarens ansvar att ha ett samordningsnummer klart innan en anställning påbörjas, för att på ett smidigt sätt kunna betala ut lönen när det är dags.

– Det kan vara ett problem att få ett bankkonto med ett samordningsnummer. Det är inte alltid en självklarhet. Men det är en fråga för bankerna, inte Skatteverket. Det är många som upplever problem med att få ett bankkonto, även för de som får vara här i Sverige, säger hon. 

Moment 22

Torbjörn Andersson är juridik- och miljöansvarig på Svensk Direktreklam. Han menar att hans företag inte har gjort några fel.

– Hon på Skatteverket pratar nog om vanliga heltidsjobb. Hos oss jobbar man på helger och vi är väldigt tydliga med att man måste skaffa ett samordningsnummer så fort som möjligt, men det är också så att har du inget jobb så får du inget samordningsnummer. Det blir ett moment 22. 

José Luis Restrepo hamnade i det – som Andersson beskriver som ett moment 22 – när han jobbade på Svensk Direktreklam. Han jobbade sju lördagar, sex timmar varje pass, med att dela ut reklam till hushåll i sydöstra Stockholm, men fick aldrig betalt för det jobbet han gjorde. Han arbetade utan kontrakt och fick sitt samordningsnummer först efter fem helgers arbete.

– Jag kunde inte öppna ett bankkonto eftersom jag inte hade ett längre arbetskontrakt från företaget. Företaget gav mig heller inget kontrakt eftersom jag inte hade något bankkonto, säger han. 

På Svensk Direktreklam får de anställda ett nytt anställningsavtal för varje helg de arbetar, vilket betyder att de inte får ett arbetskontrakt som visar att de jobbat kontinuerligt. Torbjörn Andersson förklarar hur det går till:

– De som jobbar för oss får en följesedel för varje arbetstillfälle där det står vilket distrikt de ska jobba i och vad de ska göra. Den följesedeln räknas också som ett arbetsintyg som de kan gå till med skatteverket i samband med att de söker till exempel ett samordningsnummer.

Torbjörn Andersson på Svensk Direktreklam pratar återigen om moment 22. 

– Bankkonto måste han fixa, och det blir ett moment 22, för du kan inte skaffa ett samordningsnummer om du inte har ett jobb. Han kanske var asylsökande och fick avslag. I det fallet ska du lämna landet och då kan du inte få ett samordningsnummer. Men pengarna betalar vi såklart ut så fort det kommer ett konto, säger han och fortsätter: 

– Han hamnade på något sätt i en fälla, han kan inte få uppehållstillstånd och kan inte heller få ett bankkonto.

Skatteverket till SDR: ”Betala ut lönen kontant”

I ett mail till oss skriver Pia Blank Thörnroos på Skatteverket att det visst är möjligt att betala ut lönen, trots att José Luis Restrepo saknade bankkonto. 

“Det finns inte några skattemässiga hinder att betala ut lön till en person som saknar samordnings- eller personnummer. Om personen saknar bankkonto finns det ju alltid möjligheten att göra en kontant utbetalning”.

– Självklart är det teoretiskt möjligt att betala ut löner kontant, men i praktiken är det inte lika enkelt. Vi förvarar inga kontanter ute på våra lokalkontor, bland annat av säkerhetsskäl. Inte ens bankkontoren hanterar ju kontanter nuförtiden. Så jag skulle vilja påstå att din kontakt på Skatteverket lever lite i det förgångna, säger Torbjörn. 

Problemet som Torbjörn Andersson beskriver är något som kan verka svårt att förstå. En person som har rätt att arbeta i Sverige kan alltså bli anställd av ett företag trots att personen inte har ett personnummer eller samordningsnummer. Utan ett personnummer eller samordningsnummer så kan de däremot inte få ett anställningsavtal.

Utan ett anställningsavtal så kan de inte få ett personnummer eller samordningsnummer och utan ett person eller samordningsnummer kan de inte öppna upp ett bankkonto, vilket betyder att de inte kan få ut sin lön. 

José Luis Restrepo jobbade alltså inte svart och Svensk Direktreklam har inte begått något juridiskt fel. Trots det återstår problemet att José inte kan få ut sin lön. Efter att ha kollat närmare på det kommer vi snabbt i kontakt med fler personer som har liknande upplevelser.

”Jag trodde det var en piece of cake att fixa papperna, så var det inte”

Anders och Anna, som båda egentligen heter något annat, träffades under sommaren 2018 när Anna var på semester i Sverige. Under sommaren växte intresset till varandra mellan de båda och när sommaren led mot sitt slut frågade Anders Anna om hon ville flytta in hos honom.

Anna, som kommer från Litauen, valde att flytta till Anders i början av 2019.

– Jag levde ett vanligt i liv i Litauen där jag hade min lägenhet och jobbade som lärare. Jag var ensamstående och har inte några barn och kände att det var något som saknades i mitt liv. När jag träffade Anders kändes det som att det tomrummet fylldes och därför valde jag att flytta till honom, säger Anna. 

Anders som varit chef för flera bolag trodde att han hade bra koll på det svenska samhället och myndigheterna, men när de började fixa alla papper till Anna startade en process han inte trodde var var möjlig.

– Jag hjälpte Anna med allt pappersarbete och byråkrati. Från början trodde jag att det var en piece of cake för en EU-medborgare att flytta till Sverige och få arbetstillstånd här, men så var det inte, säger Anders. 

I början av 2019 startade de processen med att få in Anna i det svenska samhället genom att söka uppehållsrätt som arbetstagare.

– För att Anna skulle komma in och få ett snabbt jobb så gav jag henne ett jobb på mitt företag, så att hon skulle tjäna pengar medan hon läste kurser i svenska så att hon i framtiden skulle kunna ta upp sin karriär inom läraryrket i Sverige, säger Anders.

På ansökan om uppehållsrätt som arbetstagare fick de avslag med motiveringen att det inte verkade som att hon jobbat tillräckligt mycket.

– Hon jobbade så mycket som hon kunde och som det behövdes. Då hon läste svenska samtidigt så betydde det att hon inte kunde jobba hela dagar varje dag, säger Anders. 

Det var först i slutet av 2020 som Anna fick sitt personnummer och kunde öppna upp ett bankkonto där hon kunde använda pengarna. Anders berättar att det i deras fall varit väldigt svårt att veta hur man ska gå till väga och att de inte fått någon hjälp från myndigheterna.

– Jag har aldrig varit med om en sådan här process, så jag blev chockad över myndigheternas bemötande. Vi fick ingen hjälp av dem så jag fick kontakta bekanta som jobbar som jurister och även de tyckte att det var svårt att förstå hur man skulle gå till väga, säger han och fortsätter:

– Hade myndigheterna hjälpt Anna med det byråkratiska så hade nog allt gått mycket smidigare. Hamnar du i en en asylprocess så får du en myndighetsperson som hjälper dig med alla papper och berättar hur man ska gå till väga, men det fick inte Anna när hon kom som arbetsinvandrare.

”Efter att ha gått igenom det här så känner jag mig inte välkommen i Sverige”

I det här fallet hade Anna tur som hade Anders vid sin sida som kunde hjälpa henne, men trots det tog det ungefär ett år innan hon blev en del av det svenska samhället.

– Jag kan ju bara jämföra hur det var när jag för många år sedan flyttade till Tyskland för att jobba där, då gick hela den här processen på en dag och så kunde jag börja jobba och få lön och sköta alla ärenden dagen efter. I Sverige verkar det som att myndigheterna jobbar mot varandra och att de inte vill hjälpa. Jag fick känslan av att de var misstänksamma mot oss och ville göra det så svårt som möjligt att få allt klart, säger Anders.

Anna berättar att det känns som att hon inte är välkommen i Sverige.

– Jag ville komma hit för att bo och leva med Anders, skapa mig ett liv i Sverige med jobb och familj. Efter att ha gått igenom det här så känner jag mig inte välkommen i Sverige. Under ett år har jag gått runt och känt mig utanför samhället, det har varit problem när jag gjort läkarbesök då jag inte fanns med i systemet. Jag tycker det är konstigt att det tar sån tid för mig när jag hade både bostad och jobb när jag flyttade hit.

Detta är alltså ett problem som många varit med om. Hur hur kan det vara så svårt att få en väg in i det svenska samhället? Och vilka är ansvariga för det? Det reds ut i den tredje och avslutande delen av artikelserien #MOMENT22.

Läs första delen av vår artikelserie.

Läs tredje delen av vår artikelserie.

William Stenius

Max Jansson

Oskar JP Danielson Frost