Föreställ dig att du inte får använda digitala betalningsmedel – Bank-id, Swish eller kort. För många i Sverige är det verklighet. Därför valde två reportrar från Dcase att leva på bara kontanter i en månad för att förstå vilka hinder och möjligheter det innebär.
På en av Sundsvalls banker står en reporter från Dcase med en kölapp i handen. ”Du måste gå till din egen bank för att kunna föra över pengar utan Swish.” Hennes närmaste bankkontor ligger 40 mil bort. Reportern är skyldig sin syster som bor i Malmö pengar och har gått med på ett dumt experiment. Hon får inte använda digitala betalningslösningar under hela april. Igår hade det tagit en inloggning på sin telefon att föra över pengarna. Idag blir hon nekad att föra över pengarna på banken.
Vi är tre 90-talister som är vana vid digitala betalningslösningar – Swish, köp över internet och betalningar med kort är vår vardag. Vi växte upp med spargris, men det är länge sedan nu. Det här är våra upplevelser av att enbart leva på kontanter respektive digitala betalningar.
Kontanter är dyrare än digitala betalningar
Malva: SJ har tagit bort möjligheten att betala biljetter med kontanter. De hänvisar mig därför till Pressbyrån och jag traskar till Sundsvalls centralstation för att kunna köpa biljett mot kontant betalning. Det tar en knapp halvtimme. Allt går relativt smidigt, men förutom kostnaden för biljetten är jag tvungen att betala 200 kronor extra i bokningsavgifter.
Malva och Emma: Vi är på väg till Umeå och stannar för att äta middag på en hamburgerrestaurang i Örnsköldsvik. Om vi laddar ner deras app får vi billigare milkshake – men i appen är det inte möjligt att betala med kontanter. Vi fuskar. De som saknar digitala betalningsmedel har inte den möjligheten.
Vissa tar helt enkelt inte emot kontanter
Emma: Det är i slutet av månaden när experimentet börjar och jag ska betala hyran. För det tar jag ut 4300 kronor i sedlar. Min plånbok är anpassad för kort så jag får trycka ner pengarna i den. Det är ovant och det hade varit enkelt att slarva bort plånboken och med det en tredjedel av min inkomst. Jag bor nära föreningen som äger min studentlägenhet och på fem minuter har jag promenerat dit med mina sedlar. I receptionen frågar jag om jag kan betala hyran kontant. De som arbetar där blir förvånade, men säger att det går bra. För det allra flesta andra hade det nog varit omöjligt att betala hyran kontant så här smidigt, men jag har tur.
Malva: De största problemen för mig är allt som rör min bil. När jag ska besiktiga den är Frida tvungen att följa med – firman tar inte kontanter. Under hela månaden kör jag knappt bilen, eftersom att jag inte vet var jag skulle kunna betala kontant för parkering. När jag ska byta däck och betalar med kontanter går det bra – men de gör det också tydligt för mig att det är den sista utvägen och att jag ska ha med jämna pengar.
Frida: Jag lever på bara digitala pengar hela månaden. Som vanligt. Men den här gången fyller jag i varje gång jag använder en digital betallösning. Totalt 40 sekunder lägger jag på att betala mina räkningar den här månaden. Precis som alla månader. Undrar om jag skulle få mina räkningar betalda i tid om det inte var så smidigt, det är jag osäker på.
Fler sociala kontakter
Emma: Något jag uppskattar med experimentet är att det har lett till fler interaktioner med människor än jag vanligtvis har. Jag tror också att det är nyttigt att se sina pengar och att få räkna vid varje betalning. Samtidigt är det jobbigt att alltid behöva prata med folk – ibland är man trött och vill bara blippa sin mat med hörlurarna på. Samhället är inte anpassat efter kontanter och det tar tid att söka upp rätt plats där det är möjligt att betala. Jag kände mig också jobbig när jag skulle dricka öl med kompisar och behövde be om att gå till ett ställe som tar emot kontanter.
Malva: Ska jag sammanfatta experimentet så tycker jag att det gick bra. Trots att jag kände ett litet motstånd varje gång jag betalade med kontanter. Jag fick ofta reaktioner. Inget häpnadsväckande, men många “Oj, då får vi avbryta köpet i kortterminalen” eller “Jaha, du vill betala kontant”. Jag ringde många samtal i förberedande syfte och min mest använda fras under månaden var ”Går det att betala med kontanter här?”. Men, de allra flesta köpen som jag gjorde under månaden gick bra. Jag undvek affärer som jag visste nekade kontanter och om jag ändå gick till ett sådant ställe var jag alltid där med en vän.
Frida: Hur oerhört mycket jag använder Bank-id har förvånat mig mest den här månaden. Jag har använt det jämt, alltid, hela tiden. Mest av allt känner jag mig dum som inte riktigt har insett vilka problem som kommer för den som står utan digital legitimation.
Emma Widebäck
Frida Blomstedt Lidén
Malva Kauranen