Den 29 mars avverkades skyndsamt ungefär en halv hektar skog på Galgberget i Hudiksvall trots de skyddsvärda arter som lever där. Charliene Kiffer Goude (V) såg timmerbilen lastas från fönstret.
–  Vi hade tänkt driva det här politiskt så då kände jag att nu håller det på att rinna ur händerna på oss. Så jag följde efter bilen, säger hon.

En dag i slutet på mars lägger Kiffer Goude upp en Instagram-story på en biljakt. I videon hörs temasången från Mission Impossible och i några få sekunder syns en timmerbil lastad med tiotalet stockar tätt följd av Kiffer Goude köra från den tätortsnära skogen på Galgberget i Hudiksvall.

 – Jag bor ganska nära Galgberget och ser att det kommer bilar och hämtar virke uppifrån där ett stort skogsbruksföretag har avverkat. Men när jag kollar inser jag att det är nyckelbiotopen intill de åker och hämtar, berättar Charliene Kiffer Goude, vänsterpartist med bakgrund som biolog.

En nyckelbiotop är ett område i en skog med höga naturvärden. Att en skog har höga naturvärden innebär att det finns, eller tros finnas, rödlistade arter av växter och djur. 

Många skogsbolag är idag certifierade eller har policys som säger att de inte handlar med avverkat virke från en registrerad nyckelbiotop, vilket försvårar eventuell försäljning. 

– Det är ingen som kan köpa nyckelbiotopsklassat virke, det är svartvirke. I så fall vill jag veta vad det är kommunen gör med sin nyckelbiotop. Och det visar sig att de åkte till en egen anläggning och antagligen blir det flis eller ved men jag vet inte vad de kommer användas till tyvärr, säger Kiffer Goude. 

Skyndsam avverkning

Skogsavverkning har skett på båda sidor av Galgbergsvägen under ungefär samma tid. På ena sidan är skogen nyckelbiotopsklassad, men inte på den andra. På den sidan där det inte växer skog med höga naturvärden har en privat entreprenör gallrat på uppdrag av ett stort skogsbruksföretag. Men när avverkningen av den nyckelbiotopsklassade skogen skulle genomföras anlitades den privata entreprenören direkt av skogsförvaltaren Per Erik Eriksson för att utföra jobbet. Skogsbruksföretaget har ramavtal med kommunen men till skillnad från entreprenören är skogsbruksföretaget ett FSC-certifierat företag och avverkar därför inte nyckelbiotoper. 

– Skogsbruksföretaget hade ingen kännedom om någon avverkning på andra sidan Galgbergsvägen. Vi hade en avverkning på ena sidan österut, det var ett uppdrag som skogsbruksföretaget hade men här tog jag ett eget beslut och flyttade över entreprenören för att ta träden på andra sidan, berättar Per Erik Eriksson.  

Att avverka skog innebär att man tar bort ett helt bestånd för att ge plats åt en ny generation träd. Det är till skillnad från gallring där man tar bort träd av dålig kvalitet och på så sätt skapar bättre förutsättningar för träden som står kvar. En trädsäkring däremot kan gå till på flera sätt, det kan till exempel vara att man tar bort träd som står under elledningar eller längst med ett tågspår, men också att man stöttar upp träd som fallit mot ett annat.  

För att avverka mer än 0.5 hektar skog måste markägaren skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. I slutet av december förra året skickar Hudiksvalls kommun in en anmälan gällande ett område på Galgberget på 4,5 hektar respektive 0.9 hektar. Skogsstyrelsen svarar att de vill ha ett rutinmässigt samråd med kommunen och klassar även området som nyckelbiotop två dagar senare. I början på mars meddelar Hudiksvalls kommun att de inte längre kommer att avverka området de tidigare anmält.   

Men den 29 mars, samma dag som avverkningen av nyckelbiotopen på Galgberget sker, får Skogsstyrelsen ett mejl från Hudiksvalls kommun som säger att de kommer att trädsäkra i området. Skogsstyrelsen svarar i vändande mejl att de vill ha ett samråd innan trädsäkringen genomförs och ta del av kompletterande uppgifter såsom om hänsyn kommer tas till skyddade arter och om de fällda träden kommer lämnas kvar. Åsa Terent, ekolog, svarar strax innan lunch med en bild som visar att avverkningen redan skett.

I slutändan avverkades 0,5 hektar av nyckelbiotopen, vilket är den mängd skog markägare får avverka utan att skicka in en avverkningsanmälan. Men i och med att en avverkningsanmälan skickats in i december i fjol har även samrådsplikten uppfyllts varpå Skogsstyrelsen avslutar ärendet.  

Politiskt beslut

Flera insatser har gjort för att bevara den stadsnära skogen i Hudiksvalls kommun. Bland annat tog Vänsterpartiet fram en motion som handlar om att utveckla en långsiktig och hållbar strategi för skog, mark och parkförvaltning i kommunen. Charliene Kiffer Goude är en av upphovspersonerna. 

Motionen togs upp i kommunfullmäktige ett år senare och alla partier ställde sig bakom den. Därefter fick kommunstyrelsen tillsammans med tekniska nämnden i uppdrag att upprätta en grupp representanter som ska ta fram skötselstrategier för tätortsnära skog. Gruppen har inte haft något första möte. Beredningen hann pågå ett halvår innan avverkningen genomfördes trots att skogsförvaltaren sagt att de inte ska avverka i området. Per Erik Eriksson menar att det fanns träd som utgjorde en säkerhetsrisk för allmänheten. 

Hur en trädsäkring ska gå till finns det delade meningar om. Per Erik Eriksson menar att avverkningen i området är en trädsäkring men när vi pratat med Naturskyddsföreningen och en trädexpert menar de att en säkring kan gå till på flera olika sätt.

– Där ser vi att vissa träd lutar och ett som är ihåligt. Dessa fanns det nog skäl att ta bort men jag har svårt att tro att så många träd som de avverkat skulle utgöra en fara. Känns som de avverkat mer än nödvändigt, säger trädexperten. 

När man avverkar nyckelbiotoper bör man enligt naturvårdsexperter lämna kvar träden på marken så att skyddsvärda arter kan fortsätta leva samtidigt som det skapar boplats för arter som lever på döda träd. Längst med Galgbergsvägen har avverkningen lämnat en skogsgata som påminner om ett kalhygge. Flera granstammar med rutten och ihålig insida ligger staplade på varandra. 

– Tittar man på statistik så händer det i princip aldrig några olyckor med fallande träd och de som händer är ju vid avverkningar. Man kan ju vindsäkra, eller man kan säkra på andra sätt. Ta uppenbara träd som hänger mot diken. Det är bara att titta på Länsstyrelsen och hur de gör i sina reservat. Man kan sätta upp en skylt också som varnar: “Var försiktig. Gå inte när det blåser hårt”, säger Magnus Andersson på Naturskyddsföreningen. 

Vi har tagit del av Socialstyrelsens statistik över hur många som omkommer till följd av att bli träffad av ett fallande objekt.

En säkerhetsrisk

Kommunens egna anläggning som Charliene Kiffer Goude följde efter timmerbilen till kallas för Farmen. Den som ansvarar för Farmen är kommunens skogsförvaltare Per-Erik Eriksson. Det var han som tog beslutet att avverka delar av nyckelbiotopen på Galgberget. 

– Efter stormarna som härjat i Hudiksvall har kommunen börjat avverka träd i bostadsområden vars längd kan nå in mot tomtgränsen om de faller. Det är granskogen som kan utgöra en risk. Det blev så att man tog träd som kunde nå in mot vägen och mot vandringsleden som kunde utgöra en risk för allmänheten, säger Per Erik Eriksson.  

Farmen

Vi följer efter Per-Erik Eriksson i bilen uppför en dammande grusväg som leder till en grusplan och två stora gamla ladubyggnader. Vi parkerar framför en stor hög med ved. Doften av solvarmt trä slår emot oss när vi kliver ur bilen. Utsikten vittnar om den enorma mängd skog som omgärdar Hudiksvall. Området Håstaholmen är endast en prick i ett hav av mörkgröna trädtoppar som likt vågor förnimmer om bergen de rotat sig i. Fåglarnas entusiastiska parningssång och en lugn vind är allt som hörs. Ovanför dörren till första ladan sitter en handgjord träskylt – Farmen. 

Den kommunala anläggningen ligger på en kulle intill ett bostadsområde vid Håstaholmen i Hudiksvall. Från parkeringen följer vi med Per-Erik Eriksson ner för en liten backe. Han låser upp hänglåset och öppnar en av de stora svarta dubbeldörrarna och visar oss in i en faluröd lada. Därinne ligger två högar med långa plank. Han förklarar att alla träd som ligger därinne kommer från Galgberget och han berättar hur de kommer att återanvändas. Planken ska bli bänkar. 

Vi går ut igen på grusplanen som ligger mellan ladubyggnaderna. Bland släp och gammalt bråte står två vindskydd som ska placeras ut vid olika badplatser, bland annat i Näsviken. Längst kanten på grusplanen och mot väggen till första ladan står det ett tiotal säckar med färdighuggen ved. Träden från nyckelbiotopen på Galgberget har förvandlats till mindre bitar och kommer att hålla Farmen varm över vintern. Charliene Kiffer Goudes misstankar om att den skyddsvärda skogen blir ved stämde. Men har det gått rätt till?

Se den känslosamma intervjun med naturvårdsexperten Magnus Andersson här.

Reporter: Amanda Alvarsson
Foto: Gunnar Orvegård, Mia Rydell

Kontakt: press.dcase@protonmail.com
073 – 836 83 08