Modersmålsläraren: Endast fler undervisningstimmar skulle inte lösa problematiken
Trots att forskning pekar på att fler undervisningstimmar krävs för att lära ut ett språk finns det röster från skolväsendet som är av en delvis annan åsikt. Vad läraren gör med den tid som finns lyfts istället som det viktigaste.
I vår tidigare artikel skrev vi om forskning som visar att fler undervisningstimmar inom modersmålet krävs för att lära ut språket ordentligt. En timmes undervisning som pekas ut som praxis beskrivs som för lite, då forskare menar att det behövs mer. En rekommendation på tre timmars undervisning i veckan lyfts fram.
Lena León, modersmålslärare och teamledare vid Mångkulturella enheten i Sigtuna kommun, menar istället att den främsta problematiken inte ligger i antalet undervisningstimmar, utan snarare i de förutsättningar modersmålslärare har att jobba med för att uppnå kurskraven. Även om hon samtidigt menar att utökad tid också är bra.
– Ett krav för att få läsa modersmål är att eleven pratar språket hemma på ett eller annat sätt. Det skolan erbjuder är en utökad undervisning till de redan existerande språkkunskaperna hos eleven. Dessa språkkunskaper kan till exempel komma genom läsning eller film, eller att föräldrarna pratar språket med barnen. Därför tror jag inte att endast fler undervisningstimmar hade löst problematiken, utan det handlar i större grad om att göra något vettigt av den tid vi har, säger hon.
Hon framhäver att en gemensam modersmålsundervisning för elever från olika skolor även kan ha en positiv effekt.
– Det gynnar varken läraren eller eleven att vara ensam, därför samarbetar i vissa fall skolor med varandra. Det finns däremot föräldrar som har varit kritiska till en längre resväg för dem själva eller eleverna till och från andra skolor. Men lyckas vi från lärarhåll övertyga föräldrarna om att eleverna vinner på att träffas i större grupper så har det visat sig fungera bra. Då finns det möjligheter för både föräldrar och elever att interagera med varandra och skapa kontakter, säger hon.
Hon menar däremot att det är svårt att erbjuda en bra och vettig undervisning på grund av att kraven på det som ska levereras är närmast ouppnåeliga, anser hon.
– Elevgrupperna är ofta ojämna, både åldersmässigt och kunskapsmässigt till den grad att det blir svårt att bedriva en hållbar undervisning. Det är inte ovanligt att undervisningen ligger efter ordinarie skoltid då eleverna är trötta efter en vanlig skoldag. I vissa kommuner behöver elever som läser modersmål dessutom ta sig till en annan skola för att läsa sitt språk, säger hon.
Carina Cederholm, rektor på S:t Olofsskolan i Sundsvall, har en annan uppfattning. Hon menar att den stora problematiken på hennes skola är att undervisningen är schemalagd under ordinarie skoltid.
– Min önskan vore att modersmålsundervisningen låg utanför skoltid, eftersom elever i dagsläget får gå ifrån ordinarie undervisning. Det kan till exempel röra sig om en timmes förlorad undervisning i ett annat ämne. Skulle man göra en undersökning på det är jag ganska säker på att det skulle gå att identifiera ett negativt samband kring inlärningen vid förlorad tid i ett viktigt ämne, säger hon.
Men hon förstår också problematiken kring att lägga modersmålsundervisningen efter ordinarie skoltid.
– En konsekvens skulle däremot vara att elever vill gå hem efter ordinarie skoltid, inte sätta sig i skolbänken igen. I ett sådant scenario är det eleven och elevens föräldrar som får ta ställning till det. Skolan uppmuntrar aktivt och erbjuder undervisningen, eftersom det finns ett positivt samband mellan undervisningen och goda studieresultat. Men det är inte obligatoriskt, säger hon.
Läs mer: DCase 2018 Modersmålet