Regeringen backar från förslaget att belägga alla offentliganställdas personnummer med sekretess, efter kritik från Mittuniversitetets journalistutbildning och Föreningen Grävande journalister.
– Det känns bra att regeringen tagit till sig våra argument. Förslaget hade omöjliggjort kritisk och granskande journalistik, säger Peter Jonriksson, programansvarig på journalistutbildningen.
I en färsk remiss till lagrådet framgår att regeringen alltså verkar släppa tanken på att göra alla offentliganställdas personuppgifter hemliga. I det ursprungliga förslaget ville regeringens utredare att alla personuppgifter om anställda i myndigheter, landsting och kommuner skulle beläggas med hemligstämpel genom en ändring i Offentlighets- och sekretesslagen. Motivet var att anställda på så vis skulle få ett bättre skydd mot trakasserier.
Inga universitet ombads yttra sig över förslaget, men Mittuniversitetet lämnade på eget initiativ in ett remissvar, utformat av Peter Jonriksson och professor Lars Nord.
Mittuniversitetet och FGJ framhöll i sina yttranden bland annat att mängden hot mot myndighetspersoner inte ökat på 20 år, men framför allt att en sådan lagändring skulle omöjliggöra viktiga journalistiska granskningar.
– Trakasserier och hot mot myndighetsanställda är ett allvarligt problem. Men att hemligstämpla personnummer skulle enligt vår mening inte förbättra säkerheten för dem nämnvärt. Myndigheterna måste ta till andra metoder för att på allvar skydda och stödja sina anställda i vardagen. Därför är det inte heller befogat med en så allvarlig inskränkning i offentlighetsprincipen. Det skulle göra det mycket svårare att avslöja offentliganställda som ägnar sig åt maktmissbruk eller skumma affärer, säger Peter Jonriksson.
Regeringen motiverar sin ändrade ståndpunkt så här i lagrådsremissen :
”Personnummer är precis som Mittuniversitet påpekar godtaget som en säker identifiering av en person. Regeringen kan konstatera att de flesta myndighetssystem använder personnummer för att identifiera både enskilda som är sökande eller klagande och anställda. Om personnummer hemlighålls regelmässigt kan det som Mittuniversitetet framhåller vara svårare att i vissa fall koppla ägande, rättsfall, transaktioner, myndighets- avgöranden och politiska handlingar till en enskild offentliganställd. Det i sin tur kan försvåra viktiga granskningar. Utan en säker identifikation kan det vara vanskligt ur juridisk och etisk synvinkel att belägga miss- förhållanden kopplade till enskilda befattningshavare.”
Förslaget ska nu granskas av lagrådet innan det formas till en proposition som kan presenteras i riksdagen för beslut.
– Vi får hoppas att hemligstämpeln inte återkommer i det slutgiltiga förslaget. De senaste 20 åren har vi sett en oroande trend där myndigheter ges allt större befogenheter att granska medborgarna, samtidigt som de själva tillåts dölja saker bakom skärpta sekretessregler. Det motiveras ofta med att den personliga integriteten måste skyddas, men sällan diskuteras hur det bit för bit har blivit allt svårare att få insyn i myndigheternas göranden och låtanden, säger Peter Jonriksson.
Läs hela dokumentet här:
http://www.regeringen.se/…/nagra-fragor-om-offentlighet-och…